No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om eleverna på vår undersökningsskola upplever sig stressade och i så fall varför. Därmed vill vi öka vår kunskap och förståelse för stressen i skolan om den nu finns. För att nå syftet använde vi oss av metoden enkäter med 21 stycken elever och intervjuer med två elever och en skolsköterska. Vår använda litteratur tar upp allmän kunskap om stress och hur den påverkar våra ungdomar. Resultatet av vår undersökning visar att eleverna är stressade på ett eller annat sätt och att de har en önskan om att få en jämvikt mellan skola och fritid. Slutsatsen av vår undersökning är att eleverna måste betraktas som experter på sin skolsituation och att vi lärare ska vara mer måna om att elevernas röster blir hörda och inte bara ta saker för givet. Eleverna måste få känna att de får vara med och planera och att de har en påverkbar skolsituation.Förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka om eleverna blev mindre stressade om de fick hjälp med att planera sin tid bättre, att använda sig av körschema och mer tid till mentorskap.

Denna uppsats utforskar hur fritidsgårdar, specifikt i utsatta områden i Göteborgs stad,påverkar ungas välbefinnande. Syftet med studien är att undersöka utifrån de anställdasperspektiv, fritidsgårdens betydelse för ungdomar och vad fritidsgården tillför till ungasvälmående.Den tidigare forskningen som presenteras i denna uppsats visar att fritidsgårdar främjarprosociala beteenden och ger en trygg plats för unga. Fritidsledarens demokratiska ledarskapoch starka relationer är centrala, och tillgången till kompetent personal är avgörande förfritidsgårdarnas positiva påverkan på ungdomars utveckling. Genom de semistruktureradeintervjuerna som genomfördes kunde vi få en inblick i personalens arbete och dess struktur föratt främja ungas välmående. Det som möjliggjorde utforskningen samt genereringen av nyainsikter utan förutfattade idéer var ett målstyrt urval med semistrukturerade intervjuer. För attanalysera och tolka resultatet användes teorier som "Socialt kapital" av Coleman (1988),Bourdieu (2001) och Bassani (2007), "KASAM" av Antonovsky (1991) samt "Socialtvälbefinnande" av Corey Lee Keyes (1998) som teoretiska ramverk. Resultaten, sompresenteras genom teman såsom fritidsgården, en plats för gemenskap, meningsfull fritid,relationsskapande, skapa trygghet och tillit, brist på tid och stöd, syftar till att fördjupaförståelsen för fritidsgårdarnas påverkan på ungas välbefinnande. Resultatet belyserfritidsgårdarnas signifikans i ungas liv, samt hur de, enligt de anställdas perspektiv, kan bidratill ungas välbefinnande. Genom att skapa relationer, stödja ungdomarna med olika verktyg ocherbjuda meningsfulla aktiviteter, bidrar personalen till att främja ungdomarnas välbefinnande.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsättning i Umeå, med avseende på psykisk hälsa, och på hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hälsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsättning som går i specialklasser (grundsärskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsättningar), fick besvara en enkät under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens Folkhälsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkät använts.   Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mår bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lärare och med sina föräldrar. Majoriteten mår lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bättre än de ungdomar i Folkhälsoinstitutets undersökning, som angett att de hade någon funktionsnedsättning.   Inom några områden visades dock lägre resultat. Ungdomarna i vår undersökning uppgav att deras svårigheter påverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter. De umgås mer sällan med kamrater, motionerar mindre och har färre fritidsaktiviteter. Ungdomar med Asperger skiljer ut sig mest i vår undersökning, de är mindre nöjda med livet och med sig själva, känner sig mer ensamma,  umgås mer sällan med kamrater och har mindre kul, jämfört med ungdomar i grundsärskolan.   Det finns områden där stödet ifrån Barn- och ungdomshabiliteringen kan förbättras, som att utveckla metoder för socialt samspel och stärka ungdomarnas identitet och i samarbete med andra aktörer öka delaktigheten till en mer aktiv fritid.

Bakgrund: Hela familjen påverkas när någon blir svårt sjuk. Cancerbesked är chockerande och väcker en rädsla för att dö. En cancersjuk förälder orkar inte vara lika delaktig i familjelivet. Barn som anhöriga hjälper ofta till mer hemma och får inte alltid så mycket information de behöver om sjukdomen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns upplevelser när en förälder är sjuk i cancer. Metod: En litteraturstudie genomfördes med totalt tretton kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Analysen av artiklarna gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: En förälders cancerbesked väcker många känslor såsom chock, oro, sorg och ensamhet. Förälders sjukdom orsakar förändringar i form av att föräldern inte är lika delaktig i sina barns liv och barnen tar ett större ansvar och hjälper till med hushållssysslor och förälderns vård. Trygghet i situationen skapas av information och kommunikation om sjukdomen. Lättnad i situationen skapas av att föräldern mår bättre, genom distraktion, stöd från andra och genom en positiv attityd. Erfarenheten leder till en känsla av att växa och mogna med erfarenheten. Slutsats: Barn med föräldrar med cancer hjälper till mer hemma. Föräldrar kan vilja skydda sina barn från information om sjukdom, men barnen upplever att information skapar trygghet och gör det lättare att hantera situationen. Barn kan skydda sina föräldrar från funderingar och oro, därför kan det vara bra att fråga barnen direkt om deras situation. En del barn upplever stöd i att prata med någon annan i samma situation, detta kan ordnas i form av stödgrupper.

Sports research in the field of social science has shown that regular physical activity leads to wellbeing and positively affects the quality of life. A natural part of being an athlete is learning the functions of the human body, and what’s harmful and destructive, such as drugs (RF 1995). Doping is a constant problem in professional sport. Doping and manipulation of medical preparations in order to maximise performance is one of modern sport’s major problems, according to Blom and Lindroth (1995). I thought it would be interesting to see what the next generation of athletes thinks of doping. The purpose of this survey is to investigate the views on doping among adolescent athletes in ages 15-19. What do they think of it? Are they for or against it? Do they believe that doping is commonly used in elite competition? Would they consider using these substances themselves, if they were legalised? The selection of participants is 130 adolescents in ages 15-19. (83 boys, 47 girls.) All respondents are students at upper secondary sports schools, competing in the following events: Alpine sports, soccer, track and field, ice hockey, biathlon, and cross-country skiing. The foundation “Ren Idrott” has conducted a survey showing that as many as 86,3 percent of the respondents in ages 15-21 believe that doping is commonly or very commonly used in elite sports (RF 2005). The notion that using enhancements is necessary to become world champion did not have much support in this survey. Only 4 % stated that they would use preparations if it guaranteed them the world champion title. A whole 73% believed it would be easy to obtain preparations if one wanted to. Their primary reason to refuse preparationwas the risk of physical injury. A majority of the respondents felt that it is everyone’s individual choice whether to use them.All respondents considered doping in sports unacceptable. 11% of the respondents would however consider using preparations if they were legalised.

No description available.

”Konserter bortom storstaden, en studie om konsertarrangörer i Skaraborg” ”Concerts beyond the big city, a study of concert organizers in Skaraborg” Syftet med denna studie är att undersöka hur musikarrangörer arbetar med rock- och popkonserter för målgruppen ungdomar och unga vuxna inom ett avgränsat geografiskt område i Sverige. För att göra detta gjordes intervjuer med tre arrangörer från tre konsertverksamheter i Skaraborg. Undersökningen handlar alltså om att visa hur arrangörer inom mindre kommuner och landsbygd arbetar med konserter för ungdomspublik. Studien visar att arrangörerna har olika musikgenrer som huvudsakliga genre i deras konserter. Det finns många likheter hur arrangörerna går till väga för att arrangera konserterna från idé till färdig konsert. Från intervjusvaren skapades en bild hur det fungerar att vara en aktiv arrangör i Skaraborg och hur arrangörerna arbetar för målgruppen ungdomar. Arrangörerna värnar om de lokala musikakterna med att ta del av större konserter som har stora artister som huvudakter. Området i Skaraborg som arrangörerna arbetar inom visades vara givande för konserterverksamhet med ungdomsmålgruppen. Arbetet inför konserterna var liknande hos de tre undersökta verksamheterna men alla hade olika förhållningsätt till det som stärker deras varumärken eller uppfyller riktlinjerna.

No description available.

En andel ungdomar finns det alltid som konsumerar alkohol, men är de medvetna om riskerna det medför och vad alkohol gör med kroppen? Trots att ungdomar många gånger inte vet vilka risker och konsekvenser som är förknippade med alkohol väljer de att dricka mycket ändå. Lyckligtvis visar forskning att alkoholkonsumtionen minskat de senaste åren bland ungdomarna, dock finns det en hel del arbete kvar att göra. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka kopplingen mellan ett antal faktorer och ungdomars intensivkonsumtion av alkohol. Tanken har varit att undersöka hur grupptryck, kunskap mätt i ANT-undervisning och riskkunskap samt ungdomens föräldrarelation påverkar ungdomens val av intensivkonsumtion av alkohol utifrån ett perspektiv av risk- och skyddsfaktorer. Därför har frågeställningarna handlat om att undersöka kopplingen mellan grupptryck och intensivkonsumtion, kunskap och intensivkonsumtion samt tillslut föräldrarelationen och intensivkonsumtion. För att analysera resultatet har vi valt några intressanta verktyg som förklarar orsaken till att det ser ut som det gör, främst utifrån risk- och skyddsfaktorer. Sambandet visade på att både grupptrycket och föräldrarelationen hade en naturlig effekt på ungdomarna, samtidigt som kunskapen hade en annan typ av påverkan, en som gick emot det förväntade.