Sömnen är viktig för att barn och ungdomar ska må bra och kunna bevara sin hälsa.  Som skolsköterskor träffar vi ofta på barn och ungdomar som är trötta eller sover dåligt. Barn och ungdomar har ett sömnbehov på åtta till elva timmar per natt med stora individuella variationer. När sömnen fungerar bra klarar kroppen lättare av stress och påfrestningar under dagen. Hälsa är vårdandets mål, med huvudsyfte att stödja och stärka människors hälsoprocess. Syftet är att belysa hur barn och ungdomars sömn påverkas vid användning av olika typer av bildskärmar. Tolv artiklar som belyser barn och ungdomars sömn i samband med användning av bildskärmar i sovrummet, det vill säga TV, dator och mobil valdes ut till litteraturstudien. Artiklarna analyserades enligt Axelssons modell. Resultatet visar att barn och ungdomar som spenderar lång tid vid bildskärmar innan de ska somna riskerar att ha en senare läggtid och en kortare sömntid. Har de mobilen på under natten riskerar de att väckas av bland annat sms. Barn och ungdomar som har flera bildskärmar i sitt sovrum fick också kortare sömnlängd. Det gick att se vissa könsskillnader, flickor använde sin mobil mer och pojkarna använde TV och dator i större utsträckning. Samtliga artiklarna hade en kvantitativ ansats, någon kvalitativ studie fanns inte under den valda tidsperioden. I framtiden behövs kvalitativa studier för att få ett annat perspektiv på barn och ungdomars sömn och användningen av olika bildskärmar. Ett antal sömnråd som stöd för föräldrar så att barn och ungdomar ska må bra och uppleva hälsa och nå målen i skolan redovisas.

Samhället och arbetsmarknaden ser idag inte ut som det gjorde för äldre generationer. Det är högre krav på utbildning och arbetslivserfarenhet samt ett ökat behov av att göra sig själv anställningsbar. Det är ett ökat individualiserat ansvar och gymnasiet är den tid då unga behöver prestera för att sedan kunna bli antagen till den önskade utbildningen. Denna studie syftade till att undersöka hur gymnasieelever på det samhällsvetenskapliga programmet som arbetar  extra  resonerar  kring  utbildning  och  arbete. Undersökningen  var  kvalitativ  och utfördes med åtta respondenter och semistrukturerade intervjuer. De teman som behandlades under intervjuerna var arbete, utbildning och identitet. Empirin har analyserats utifrån teorin om  habitus  och  möjlighetshorisonter  samt  tidigare  forskning  som  behandlar utbildning, arbete, sociala miljöer och identitet. Resultatet visade att respondenterna var väl medvetna om den anställningsbarhet som samhället ställer krav på, och utöver lönen som belöning så var anställningsbarheten en stor faktor till varför de valde att arbeta vid sidan sina studier. Ingen av respondenterna upplevde att arbetet egentligen påverkade studierna avsevärt och inte heller bidrog till den grad av ökad stressbild som vi hade antagit. De faktorer som främst påverkade elevernas resonemang kring arbete och utbildning var den egna familjens värderingar och stöd. Ett individualiserat ansvarstagande bidrar till gymnasieelevernas förhållningssätt till att planera både arbete och studier och förhoppningen om att i framtiden kunna ”bli någonting”.

Bakgrund och problemformulering: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som blir allt vanligare i dagens samhälle. Att som ungdom drabbas av denna sjukdom under tonårsperioden utsätter ungdomen för stora utmaningar. Den första tiden inriktas fokus på utvecklingsprocessen mot självständighet. Hälso- och sjukvårdspersonalen samt närstående utgör en stor del i hanteringen av sjukdomen och i ungdomens utveckling. Sjuksköterskans ansvar i mötet med ungdomarna är att tolka deras upplevelser och de behov som livet med sjukdomen för med sig. Syfte:  Att   beskriva  ungdomars   upplevelse   av   att   leva   med   diabetes   typ   1. Metod: Studien är en litteraturöversikt. Totalt valdes 16 kvalitativa artiklar ut för analysering. Efter granskningen av artiklarna analyserades dessa och resultatet presenteras i huvudteman med tillhörande subteman. Resultat: Ungdomarna beskriver att det innebär en stor livsförändring att drabbas av en kronisk sjukdom samt att den första tiden efter diagnostiseringen är tuff. Den första tiden beskrivs som en balansgång, det gäller att finna balansen i vardagen på nytt igen men att stödet från omgivningen är till stor hjälp. Ungdomarna beskriver att ännu en central del under ungdomsperioden, är att bli självständiga i behandlingen av diabetes. De menar också att under denna period är stödet från sjukvården och närstående extra betydelsefullt. Diskussion: I metoddiskussionen  hanteras  valet  av metod och  dess inverkan  på resultatet. Resultatdiskussionen beskriver tongivande fynd från resultatet som självständighet, upplevelse av balans samt vårdens stödjande roll.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors inställning till gymnasieungdomars övervikt. Studien genomfördes med hjälp av två fokusgruppsintervjuer. Den första gruppen bestod av tre skolsköterskor och den andra av fem. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. De tre kategorier som kom fram var övervikt som hälsoproblem, bedömning och diagnostik och hälsofrämjande åtgärder vilket visade att många skolsköterskor uppfattade sig ha större problem med anorexia bland eleverna jämfört med övervikt. Ofta hade ungdomarna fått fetma innan skolsköterskorna ansåg sig reagera på övervikten. Skolsköterskorna uppfattade en skillnad i övervikt hos ungdomarna mellan olika gymnasieprogram. De ansåg också att övervikt kan vara svårt att tala om och att problemet kunde vara svårt att åtgärda på grund av att tiden inte räcker till. Skolsköterskorna menade att de hade en god förståelse för hur övervikt uppstår och hur problemet kan åtgärdas. Slutsatsen är att skolsköterskorna inte uppfattade övervikt som ett stort problem bland skolungdomar. De menade att problemet är litet i jämförelse med andra hälsoproblem. När övervikten betraktas i relation till andra problem kan det finnas en risk att problemet underskattas. För att klargöra detta behövs dock ytterligare undersökningar. / The aim of the study was to investigate the school nurses' attitudes towards overweight among teenagers. The study was conducted using two focus group interviews. The first group consisted of three school nurses and the other of five. Data was analyzed using qualitative content analysis. Three categories appeared: overweight as a health problem; assessment and diagnosis; and health promotion. It showed that many nurses perceived the greater problem was anorexia among students compared to obesity. Often the young people had become obese before school nurses reacted to their overweight condition. The school nurses perceived that there is a difference between high school programs in percentage of adolescents who are overweight. They also found that overweight can be difficult to talk about. The problem could be difficult to deal with because of insufficient time. The school nurses felt that they had a good understanding of how obesity occurs and the measures to be taken. The conclusion is that school nurses did not perceive obesity as a major problem among schoolchildren. They argued that the problem is small in comparison to other health problems. When weight is considered in relation to other problems, there may be a risk that the overweight is underestimated. However, to clarify this, further studies are needed.

Vad vilja ungdomen? undersöker hur ungdomar ser på inflytande och delaktighet inom samhällsfrågor, om demokratiutredningens förslag följer detta synsätt samt försöker förklara varför det ser ut på detta sätt. Detta görs genom en enkätundersökning som besvarats av 140 ungdomar mellan 15-18 år. Ungdomarnas svar har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod där fyra framstående tema utkristalliserades. Dessa teman analyserades med hjälp av individualiseringsteorier som byggts upp av Roland Inglehart (1997) och Robert D. Putnam (1995, 2006). Dessa teorier utökas med hjälp av Robert A. Dahls (1996) teori angående demokrati. Undersökningen visar att ungdomar har en vilja att påverka sin omgivning och sitt samhälle. De gör detta på ett mindre kollektivistiskt sätt än tidigare generationer och det leder till att påverkansformerna tenderar att bli, att gilla och dela saker på sociala medier och att bojkotta vissa varor. Detta är en förlängning av den individualiseringstrend som varit stark i västvärlden under de senaste decennierna. Detta kan leda till att inflytelserika eliter får mer makt och tillåts få mer makt inom de former för representativ demokrati som arbetas efter i Sverige. Vi kan också se att vuxenvärlden har ett ansvar att låta ungdomar ta plats och utnyttja deras kompetens och vilja till förändring. Ungdomar vill påverka samhället, det gäller för vuxenvärlden att ta vara på denna energi. Resultaten verifierar det mesta av den tidigare forskningen på området gällande inflytande och påverkan, men de ger oss möjligheter att förstå ungdomars syn på demokratiutredningens förslag där det står klart att ungdomarna vill ha tydliga påverkansmöjligheter genom exempelvis ungdomsråd, folkmotioner och sänkt rösträttsålder.

Syftet med studien var att belysa vilka riskfaktorer som kan påverka missbrukets svårighetsgrad hos ungdomar i öppenvård. Frågeställningarna har handlat om ifall man kan se ett samband mellan specifika riskfaktorer och missbrukets svårighetsgrad i UngDOK och hur antalet riskfaktorer påverkar. Uppsatsen är en tvärsnittsstudie baserad på en kvantitativ forskningsmetod med hjälp av material från UngDOK. Det har under studiens gång tagits fram tidigare forskning för det valda området för att kunna skaffa sig en överskådlig blick av vad som är relevant. Hypotesen var att ungdomar med många riskfaktorer löper större risk att utveckla en hög svårighetsgrad i sitt missbruk. För att analysera materialet har statistikprogrammet IMB SPSS 23 använts. Resultatet visar att de riskfaktorer som har ett signifikant samband är fritid/sysselsättning, problem i skolan, missbrukproblem- psykiska problem- och våld i uppväxtmiljö, fysiskt- psykiskt- och sexuellt våld, depression, våldsamt beteende, allvarlig händelse och tidigare vård. Ett signifikant samband kunde även hittas mellan antal riskfaktorer och missbrukets svårighetsgrad.Det vill säga att ju fler riskfaktorer en ungdom har, desto svårare missbruk.

Diabetes typ 1 är ett växande problem bland unga i samhället och bör därför uppmärksammas. Det är en kronisk sjukdom som innebär att kroppen inte kan producera tillräcklig med insulin som leder till att glukos inte kan tas upp i cellerna. En obehandlad diabetes kan leda till senkomplikationer i form av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Ökad kunskap om ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1 kan bidra till bättre vårdmöjligheter och därmed öka ungdomarnas upplevelse av hälsa. Litteraturstudien bygger på nio vetenskapliga artiklar som alla är kvalitetsgranskade. Artiklarna belyste ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Litteraturstudiens resultat redovisas i ett huvudtema, tre teman och sex subteman. De subteman som identifierades var upplevelsen av att vara annorlunda, acceptans, expert på sig själv, ansvar för sin sjukdom, vårdens roll samt föräldrarnas roll. Utifrån dessa subteman bildades teman i form av anpassning, upplevelsen av att bli självständig och betydelsen av andra. Ett genomgående tema i hela resultatet var att finna balans i tillvaron vilket också är studiens huvudtema. Att som ungdom vilja frigöra sig från föräldrar och bli självständig kräver extra ansvar för en ungdom med en kronisk sjukdom som diabetes. För att kunna uppleva hälsa i denna process är det viktigt att ungdomar finner en balans i tillvaron. Detta ses både i relation till vården men också till föräldrarna. Ungdomen är expert på sig själv och bör därför få individanpassade möjligheter till ansvar och utveckling.

Bakgrund: Inom de kommande 20 åren förväntas antalet cancerincidenser öka drastiskt. Barn till föräldrar som diagnostiserats med cancer kan eventuellt befinna sig i en utsatt och sårbar situation och blir ofta förbisedda. Särskilt utsatta är ungdomar som kan få både psykologiska och sociala problem på grund av en förälders cancersjukdom. Många ungdomar upplever att de inte får i närheten av det stöd de är i behov av. För att kunna erbjuda stöd och möta ungdomarnas behov krävs mer kunskap och förståelse kring ungdomarnas upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer eftersom dagens forskning är bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer. Metod: Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Studien analyserades genom en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ungdomar kunde uppleva förändringar i familjerelationen genom att familjemedlemmarna kom varandra närmare och genom att ungdomarna kände ett större ansvar och en vilja att hjälpa till. Ungdomarna kunde även känna ett behov av att få information kring förälderns cancerdiagnos och att det var viktigt med en öppen kommunikation. Förälderns cancersjukdom gav även upphov till emotionella upplevelser hos ungdomarna som innefattade dels lidande och rädsla men även vikten av distraktion för att kunna hantera förälderns cancersjukdom. Resultatet visade även på positiva erfarenheter och hur förälderns cancersjukdom kunde bidra till en mognad hos ungdomarna. Slutsats: En förälders cancersjukdom kunde uppbringa både negativa och positiva upplevelser hos ungdomarna. Genom att sjuksköterskan får en ökad förståelse och större kunskaper kring ungdomarnas upplevelser och hur ungdomarnas livsvärld ser ut kan sjuksköterskan bekräfta ungdomarnas lidande och erbjuda stöd som är anpassat efter ungdomarnas behov. Det krävs emellertid mer forskning kring ungdomarnas upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer för att kunna säkerställa att sjuksköterskan ska kunna göra detta.

Bakgrund: Ba är en vida använd polyfunktionell diskursmarkör som genomsyrat det vardagliga språket sedan lång tid tillbaka. Ordet härstammar från adverbet bara och har efter många år av grammatikalisering utvecklat ett flertal betydelser och funktioner. Användandet av ba är specifikt associerat med talspråk (i synnerhet hos ungdomar); men i och med att mycket av det vardagliga talspråket numera även har överförts och figurerar inom digitala medier, i form av exempelvis chatt, bloggar och sms, så har användandet av ba även inkorporerats i det informella skriftspråket. Hur denna överföring påverkar användandet och funktionerna för ba specifikt inom det informella skriftspråket, är några av de aspekter som behandlas i detta arbete. Syfte: Arbetets syfte är att identifiera den språkliga funktionen hos diskursmarkören ba inom det informella skriftspråket som materialet presenterar, samt att besvara vilka konsekvenser en förflyttning av talspråk till informellt skriftspråk får för diskursmarkören ba. Metod: Den metod som tillämpas är en kvantitativ undersökning av 1880 textsegment, hämtade från allehanda bloggar, där diskursmarkören ba förekommer. Segmenten kategoriseras, analyseras och jämförs sedan med ytterligare undersökningar som behandlar förekomsten av ba i talspråk. Resultat: Resultatet fastslår att funktionerna hos ba i talspråk och ba i informellt skriftspråk är likvärdiga men manifesterar sig på olika sätt. Funktionen för ba i informellt talspråk öppnar mer upp för tolkning av kontexten, och verkar gärna i kombination med andra ord (även andra diskursmarkörer) för att fastslå sin funktion. Arbetet konstaterar även att konsekvenserna av en förflyttning av talspråk till informellt skriftspråk för diskursmarkören ba, påverkar det språkliga användandet negativt i form av tolkningsproblematik. Detta leder i sin tur till ett behov av extern hjälp för diskursmarkören ba, om den ska kunna fungera självständigt och helt oproblematiskt i informellt skriftspråk.