Över en halv miljon barn i världen har Diabetes typ 1 och Sverige är näst efter Finland det land med högst frekvens av antal insjuknande barn och ungdomar. Trots att i huvudsak  ett  specialiserat  diabetesteam  ansvarar  för  behandlingen  av  barn  och ungdomar med Diabetes typ 1 kan även allmänsjuksköterskan träffa dessa patienter och deras familjer. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva hur vardagen påverkas för familjen som helhet utifrån varje enskild familjemedlems upplevelse när det finns ett barn eller en ungdom med Diabetes typ 1 i familjen. En ökad förståelse för sjukdomens inverkan på det dagliga livet kan hjälpa sjukvårdspersonal att veta hur de ska bemöta barnen, ungdomarna och deras familjer. Litteraturstudien bygger på en sammanställning av tidigare forskning om barns, ungdomars, föräldrars och syskons upplevelser av hur det är att leva med sjukdomen eller i en familj där ett barn eller en ungdom har sjukdomen. Resultatet visade att hela familjens vardag i hög grad påverkades av att ha ett barn eller en ungdom med Diabetes typ 1. Sjukdomen innebar bland  annat  många  begränsningar,  avbrott  i  vardagen,  stor  oro  och  rädsla  samt förändrade relationer både i och utanför familjen. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i att hjälpa barnen och ungdomarna genom att bland annat stärka deras självförtroende, men även familjen som helhet som också är i behov av stöd och hjälp från hälso- och sjukvården.

Kroniskt sjuka ungdomar överlever i större utsträckning barndomen vilket har lett till att övergången mellan barnsjukvård till vuxensjukvård har blivit vanligare. Övergången är i nuläget bristfällig och kontrasterna mellan vårdklinikerna är stora vilket skapar en känsla av otrygghet hos ungdomarna. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar med kroniska sjukdomar upplever övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård. För att beskriva dessa upplevelser görs en litteraturstudie. Sju artiklar analyserades och fem teman urskildes. Ungdomarna beskrev att relationen till föräldrar och vårdpersonal ändrades drastiskt samtidigt som de mötte stora skillnader i vårdmiljön. Alla ungdomar upplevde informationen som bristande vilket ledde till otillräcklig förberedelse. Majoriteten av ungdomarna hade önskat att övergången skulle ske med hänsyn till deras mognad och inte enbart deras ålder. Övergången var en stor händelse i ungdomarnas liv och upplevdes av vissa som övermäktig då de tvingas att ta större ansvar och bli mer självständiga. Författarna lyfte fram ungdomarnas synpunkter på vad som skulle kunna förbättras för att underlätta övergången. Det är viktigt att vårdpersonal uppmärksammar ungdomarnas känslor och upplevelser för att kunna ha ett gott bemötande och en god omvårdnad i samband med övergången.

Introduktion: Cyberstalkning definieras som en upprepad oönskad kontakt av en individ genom elektroniska eller Internetkompatibla enheter. Den oönskade kontakten brukar oftast förekomma via mail, sociala medier, bloggar, chattrum eller sms. Unga är en utsatt grupp för cyberstalkning eftersom de frekvent använder Internet och sociala medier. Syftet med studien var att undersöka hur vanligt förekommande utsatthet för cyberstalkning var bland gymnasieelever i årskurs tre, att undersöka huruvida ett samband fanns mellan elevernas Internetvanor och deras utsatthet samt att identifiera om eventuella könsskillnader förelåg i utsattheten. Metod: Etthundrafyrtio gymnasieelever i årskurs tre besvarade en enkät om Internetvanor och utsatthet för cyberstalkning. Svaren analyserades med bland annat Pearsons r och Chi2. Resultat: Av urvalet var det 26,4 procent (37 personer) som hade blivit utsatta för cyberstalkning under sin gymnasietid. Kvinnor hade blivit utsatta i större utsträckning än män och män var oftare förövare än kvinnor. Det var vanligast att ha blivit utsatt genom antingen chattrum eller sociala medier, där Instagram var det medium som visade på flest samband med olika cyberstalkningbeteenden. Resultatet visade även att risken för att utsättas påverkades snarare av hur de sociala nätverken användes, än att de användes. Diskussion: Det är viktigt att belysa problematiken kring cyberstalkning, dels på grund av att det är så pass vanligt förekommande då många respondenter uppgav att de blivit utsatta för minst ett cyberstalkningbeteende, och dels för att sprida kunskap och information så att cyberstalkning blir ett mer etablerat begrepp. / <p>2016-06-01</p>

Om en ungdom varken har arbete eller studerar kan den här personen leva i ett utanförskap. Att leva i utanförskap innebär att leva i en marginaliserad ställning i samhället. Det finns flera former av utanförskapet. Ekonomiskt utanförskap, där individer saknar ekonomiska resurser. Politiskt utanförskap, där de är i utanförskap på grund av att de tillhör en marginaliserad grupp. Socialt utanförskap, är när en individ saknar kontakt med resten av samhället. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Västerås stad arbetar mot ungdomars utanförskap. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie där fallet har varit Västerås stads arbete mot ungdomars utanförskap. Material vi har baserat denna uppsats på, har vi samlat in genom ett antal intervjuer som vi har utfört med olika medarbetare inom Västerås stad som arbetar med ungdomar i utanförskap. Vi har även använt oss av ett stort antal olika officiella dokument som på något sätt innehåller utanförskap eller hur arbete organiseras.  Vi har använt oss av ett antal organisationsteorier i vår analys. Vi finner att det finns tydliga kopplingar mellan Brunsson och Ahrnes teori och hur Västerås stad organiserar arbetet mot ungdomars utanförskap. Arbetet mot ungdomars utanförskap är uppdelat på ett stort antal olika aktörer som alla har olika arbetsuppgifter. Detta leder till att det främsta verktyget mot utanförskap hos ungdomar är samarbete och samverkan.

Träning är ett komplext fenomen. Det är dels en grundläggande komponent för hälsa men samtidigt ett tillvägagångssätt i strävan att nå idealet, vilket kan utryckas sig i extrema förhållningssätt. Informations- och kommunikationsteknologin har dessutom utvecklats radikalt de senaste åren. Detta har föranlett att internet blivit den starkaste informationskällan för dagens ungdomar, vilket kan liknas vid en arena där det ständigt förmedlas ideal kring utseende och träning. Studien genomfördes därför med syftet att undersöka hur ungdomar påverkas av samhälleliga ideal och vår tids frekventa användande av sociala medier, samt ungdomarnas tankar kring träning och i vilken utsträckning den anses hälsosam. Undersökningen utgår ifrån ett kvantitativt tillvägagångssätt där 102 respondenter i åldrarna 17-18 år fick besvara en webb-enkät med totalt 23 frågor. Resultatet påvisar att ungdomar upplever samhällets krav på träning och kroppsideal nästintill som ouppnåeliga och att det ger konsekvenser som försämrad självbild samt att sociala medier till stor del har en negativ påverkan på ungdomarna. Resultaten indikerar att träning tenderar att passera gränsen till ohälsosamt när individen anser att träning är den viktigaste delen i livet och sociala relationer prioriteras bort. Det kan också ses att kunskapsläget kring detta fenomen är begränsat och att det finns behov av ytterligare forskning.

Övervikt och fetma är ett allt mer förekommande problem, både i Sverige men även på global nivå. Då det moderna samhället möjliggör en allt mer stillasittande vardag med lätt åtkomst till både billig mat och snabbmat så växer problematiken med övervikt och fetma även hos barn och ungdomar. Problematiken med övervikt och fetma hos barn och ungdomar kan bidra till ohälsa med olika former av lidande i framtiden. Med stor sannolikhet kommer det att kräva ökade resurser av hälso- och sjukvården. Då kunskapen kan vara begränsad hos sjuksköterskan om hur hen kan arbeta med övervikt och fetma hos barn och ungdomar behövs kunskap kring ämnet. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskan kan arbeta med att minska övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Studiens metod är en litteraturöversikt där 10 vetenskapliga artiklar granskats och sammanställts. Resultatet består av tre teman och nio subteman. Resultatet visar att sjusköterskan har en viktig roll i arbetet mot övervik hos barn och ungdomar. Detta genom att sprida kunskap om livsstilsvanor och motivera både barnen och dess familjer till förändring. Resultatet visar även på att olika verktyg kan användas i sjuksköterskan arbete. De olika verktygen kan bland annat bidra med att underlätta identifieringen av övervikt, undervisning och motivation både hos barnet och dess familj. Troligen är det så att sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet mot övervikt och fetma, det är dock upp till barnen och dess familjer vad de gör med råden och redskapen de får. Sjuksköterskan kan med undervisning, samtal och delaktighet bidra till arbetet mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar.

Uppsatsens syfte var att undersöka bakomliggande orsaker till varför föräldrar förser sina ungdomar med alkohol och hur föräldrarna ställer sig till tanken på deras egna agerande som en brottslig handling. Vi genomförde 6 telefonintervjuer med föräldrar som köpt ut alkohol till sina ungdomar. Genom en kvalitativ innehållsanalys analyserade vi materialet och jämförde med tidigare forskning samt teorin om neutralisationstekniker och rutinaktivitetsteorin. Resultatet visade att föräldrar valt att köpa ut alkohol på grund av att de ansåg att deras ungdomar kommer få tag i alkohol genom andra källor annars, att föräldrarna får en chans att skapa en dialog med sin ungdom gällande alkohol samt att föräldrarna avdramatiserade alkohol genom synen att det var en naturlig del i en ungdoms uppväxt. Resultatet visade även att sociala normer i samhället påverkade föräldrarnas syn på att köpa ut alkohol till sina ungdomar samt att föräldrarna ansåg att det inte var ett allvarligt brott.

Att få tillräckligt med sömn är väsentligt för att klara av vardagen samt för att uppnå god hälsa. Det är viktigt att ha regelbundna sömnrutiner för att inte rubba dygnsrytmen. Det är även väsentligt att ha ett samspel mellan begreppen vanebildning, viljekraft och utförandekapacitet för att uppnå aktivitetsbalans. Syftet med detta examensarbete var att beskriva gymnasieungdomars upplevelse av sömnvanor relaterat till aktiviteter i skolan. I metoden användes en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Urvalet genomfördes med ett bekvämlighetsurval och en kvalitativ innehållsanalys användes vid databearbetningen. Resultatet visar att gymnasieungdomar har oregelbundna sömnrutiner. På vardagarna går målgruppen och lägger sig på regelbundna tider men somnar sent. Målgruppen går upp på varierande tider beroende när skolan börjar. På helgerna förskjuter målgruppen sin sömn genom att stanna uppe längre och sova ut. I skolan är det stressigt, de har höga krav på sig själva och från omgivningen vilket gör att sömnen blir lidande. Sömnen har en påverkan på målgruppens prestationer, delaktighet och motivation till att utföra aktiviteter relaterade till skolan. Slutsatsen är att gymnasieungdomar upplever sig ha oregelbundna sömnrutiner. Sömnen blir ofta lidande och har en påverkan på hur motiverade deltagarna var till att utföra skoluppgifter samt kvaliteten på uppgifterna.

Bakgrund: Sex och samlevnad är en av många faktorer som har betydelse för hälsa och välbefinnande hos såväl vuxna som ungdomar. Alla elever har rätt att få sex- och samlevnadsundervisning i skolan. I arbetet med att stärka ungdomars förmåga att göra medvetna och ansvarstagande val som rör sexualitet och relationer är sex- och samlevnadsundervisningen en viktig del. Syfte: Att beskriva hur förstaårselever på gymnasiet upplever den sex- och samlevnadsundervisning som de hade i högstadiet. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats och data analyserades med innehållsanalys. Fyra fokusgrupper genomfördes med totalt 20 deltagare.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Eleverna beskriver att sex- och samlevnadsundervisning är av stor betydelse, Att ha erfarenhet av en undervisning som upplevs bristfällig samt elevernas önskemål om förändring i undervisningen. Slutsats: Ungdomarna upplever att sex- och samlevnadsundervisning är viktig men att undervisningen i detta ämne också har brister. Det finns behov av att lyssna på och respektera unga människors åsikter gällande undervisningen i sex- och samlevnad. Detta för att anpassa undervisningen utifrån ungdomars livsvärld och deras behov och därmed bidra med betydelsefull kunskap i ämnet. Skolsköterskors omvårdnadsperspektiv kan tänkas bidra till den öppenhet och följsamhet för individens unika behov vilket efterfrågas av deltagarna.

Bakgrund: Ungdomar tillhör den populationen som använder skärm högst antal timmar per dag. Skärmar används som kommunikationsmedel, fritidsaktivitet men även i dagens skolundervisning. Hög skärmanvändning kan leda till ökad stress och sömnsvårigheter. Sömn är ett grundläggande behov och sömnsvårigheter kan orsaka en rad hälsoproblem och försämrade studieresultat. Skolsköterskan har ett stort och komplext ansvar i att arbeta preventivt, tidigt identifiera sömnsvårigheter och kartlägga varje enskild elevs risker med skärmanvändning. Syfte: Att jämföra sömnsvårigheter i relation till skärmanvändning mellan unga män och unga kvinnor i senare tonåren. Metod: En enkätstudie med kvantitativ design tillämpades. 221 elever deltog från årskurs tre på fyra olika gymnasier i södra Sverige. Data fördes in i SPSS. Resultatet redovisas deskriptivt i form av tabeller och diagram samt logistisk regression som presenteras i löpande text. Resultat: Resultatet visar att det finns ett samband mellan sömnsvårigheter och att ungdomar sitter uppe vid någon typ av skärm efter klockan 23.00 flera kvällar i veckan. Det finns också ett visst samband mellan sömnsvårigheter och att vakna flera gånger under natten av SMS eller inkommande aviseringar. Unga män använder skärm i större utsträckning efter klockan 23.00 medan ingen signifikans påvisas mellan könen gällande att vakna av aviseringar. Slutsats: Skärmanvändning och sömnsvårigheter är högaktuella ämnen. Baserat på studiens resultat kan slutsats dras om att skärmaktiviteten är en bidragande orsak till sömnsvårigheter. Genom att ständigt vara uppdaterad om den senaste forskningen, ha god kommunikation med elever, föräldrar och skolpersonal samt personcentrerat arbete kan skolsköterskan förebygga sömnsvårigheter och överdriven skärmkonsumtion.