Vid Högskolan i Halmstad producerades våren 2008 en informations-/dokumentärfilm om rattonykterhet, ”Farväl Lillebror – två olyckor, två livsöden”. Syftet med denna studie är att ta reda på hur filmen tas emot av dess huvudsakliga målgrupp: ungdomar i gymnasieåldern. Studiens frågeställningar är: 1) Vilka reaktioner skapar filmen Farväl Lillebror hos våra informanter?, 2) Hur resonerar våra informanter kring alkohol och bilkörning, med utgångspunkt i filmen Farväl Lillebror? och 3) Vad tycker våra informanter om att använda film som ett redskap för att nå ut med information om rattfylleri? Studiens empiriska material har genererats genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 15 ungdomar, uppdelade i fyra könshomogena grupper, från två gymnasieskolor i Halmstad. Resultatet visar att samtliga ungdomar blev berörda och kunde relatera filmens innehåll till sin egen livsvärld, och de uppgav att filmen gav dem insikt om rattfylleri som samhällsproblem. Studien visar även att det är individuella faktorer och egenskaper som påverkar avkodningen av filmen. Sammantaget tyckte ungdomarna att film var en lämplig kommunikationskanal för att sprida information om rattfylleri.

Syftet med denna undersökning har varit att belysa och ta del av respondenternas tankar kring arrangerade äktenskap. Metoden inkluderar en kvalitativ studie, där det valts att utgå ifrån en hermeneutisk ansats. Undersökningen innefattas i form av intervjuer med fyra unga tjejer med muslimsk bakgrund, som inte är ”svenskfödda”. Respondenterna fick svara på ett antal frågor kring deras tankar om arrangerade äktenskap, där intervjumanualen har delats in i olika kategorier. Svaren som erhölls har granskats och därefter analyserats utifrån tidigare forskning som berör det aktuella ämnet. Intervjupersonerna kan beskrivas genom att de upplever arrangerade äktenskap som något naturligt, då de gärna vill att familjen kan ge råd och vägleda, dock så framgår det av samtliga tjejer att det ska ske utifrån deras samtycke. Det väsentliga för respondenterna är kärleken och en ömsesidighet mellan två individer. Dessa tjejer lever ett bra liv i Sverige, men de kan ändå se en del utmaningar då generationskonflikter kan förekomma inom familjen. Mycket väl är de medvetna om att deras föräldrar levt ett annorlunda liv med ett annat levnadssätt i ursprungslandet. Resultatet beskriver att äktenskapet och dess innebörd ses som något angeläget mellan två parter. Utifrån detta så visar det sig även att respondenterna anser att de själva kan påverka sina framtidsplaner.

Syftet med studien var att undersöka vilka strategier sjuksköterskor använder sig av för att upptäcka depression bland ungdomar i åldrarna 13-19 år, samt vilka strategier de använder sig av i mötet med dessa. Ett annat syfte var att undersöka hur sjuksköterskor upplever mötet med deprimerade ungdomar i åldrarna 13-19 år. Metoden var att intervjua 6 sjuksköterskor inom skola och barn och ungdomspsykiatrin. Intervjuerna genomfördes under hösten 2007. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Materialet analyserades och meningsbärande enheter plockades ut samt delades in kategorier, resultatet blev fyra huvudkategorier samt tio subkategorier. Resultatet visade på att alla skolsköterskor som intervjuades hade ett samarbete med kuratorer, rektorer och lärare för att upptäcka ungdomar som befann sig i riskzonen för depression. Dessa ansåg dessutom att hög frånvaro från skolan kan bindas till fysisk och psykisk ohälsa. Samtliga sjuksköterskor i studien använde sig av någon form av frågeformulär för att upptäcka depression. Alla sjuksköterskor var överrens om att det är viktigt att behandlingen planeras i samarbete med ungdomen. Alla sjuksköterskor i studien ansåg att det är mycket viktigt att informera ungdomarna om hur långt deras tystnadsplikt sträcker sig. Alla var även överrens om vikten att försöka involvera ungdomarnas föräldrar. Sjuksköterskorna i studien upplevde alla att de ibland tar jobbet med sig hem, dock har de med tiden blivit bättre på att distansera sig från arbetet. / The aim of this study was to examine which strategies nurses use to detect depression among adolescences in the ages 13 to19 and which strategies they use when meeting depressed adolescents. Another aim of this study was to examine the nurses' experience from that meeting. The method used was interviews with six school and psychiatric nurses. The interviews were recorded on tape and transcribed verbatim. Meaning units were extracted and the material was put into categories, which resulted in four main categories and ten subcategories. The result showed that all of the school nurses who participated in the study had cooperation with counsellors, principals and teachers to discover adolescence who where at risk of depression. Furthermore the nurses reckoned that a high amount of absence from school could be signs of physical or mental illness. The participants in this study used some form of questionnaire to detect depression. In addition all of the nurses agreed on the importance of planning the treatment together with the adolescence. Moreover the nurses in the study believed in the importance of informing the adolescence of their professional confidentiality and how far it reaches. Additionally every nurse who participated in this study agreed on the importance of involving the parents of the adolescences. The nurses in the current study experienced that they sometimes brought their work home with them, however distance oneself from work has become easier over time.

Tidigare undersökningar har visat att ökat datoranvändande resulterade i minskat socialt umgänge. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning ungdomar kommunicerar med varandra genom olika elektroniska medel, samt vilken betydelse denna kommunikation har för deras olika vänskapsrelationer. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes bland 91 elever som går sista året på gymnasiet. Enkäten innehöll frågor som behandlade vänskap och kommunikation. Resultaten visar att elektronisk kommunikation är en del av ungdomarnas vardag, eftersom alla uppgav att de hade tillgång till Internet och mobiltelefon. Det skiljer sig dock i vilken utsträckning de använder dem. De som träffar sina vänner ofta är de som använder dessa medel i större utsträckning. Elektronisk kommunikation har inte ersatt Ansikte mot Ansikte-relationerna, utan snarare blivit ett komplement.

Ungdomar genomgår en mognadsprocess innehållande ett flertal viktiga faktorer i dagens samhälle. Utvecklingen består av att bli självständig, forma personligheten, hantera känslor samt hantera sexualitet. I detta ingår att skydda sig mot den sexuellt överförbara infektionen Chlamydia trachomatis (CT). Syftet med studien var att beskriva gymnasieungdomars uppfattning om infektionen. Hur är kunskapen i ämnet? På vilket sätt tror de att ungdomar skyddar sig? Hur ser de på kärlek och sexualitet? Författarna har valt en kvalitativ ansats med fokusgrupps intervjuer och analyserat resultatet enligt innehållsanalys. Fyra intervjuer har utförts där två flickgrupper respektive två pojkgrupper medverkat. Fyra teman förekommer i resultatet; Uppfattning och kunskap kring att drabbas av CT, uppfattning om sex och kärlek, attityder till skydd samt sexualundervisning. Resultatet visar likheter och skillnader hos flickor och pojkar i författarnas intervjuer. Kunskap om CT varierar, men att konsekvensen av en obehandlad CT kan leda till infertilitet hade samtliga ungdomar kunskap om. Även psykologiska aspekter framkommer. Resultatet speglar skillnader gällande sex och kärlek. Det första samlaget är en ”milstolpe” enligt pojkarna medan flickor anser att det hör ihop. Skydd förknippas med ”lathet” och skydd mot oönskad graviditet, inte skydd mot CT. / Youths are going through a growing process involving many different factors.  The development consists of becoming independent, shape personality, handle feelings and sexuality.  This includes protecting yourself against the sexually transmitted disease, Chlamydia trachomatis (CT). The purpose of this study was to describe upper secondary school youths knowledge and understanding of the infection. How is the knowledge in the subject? In what way do they think youths protect themselves? What are their views about love and sexuality? The authors have chosen a qualitative approach with interviews in focus groups. The data was analyzed with content analyse. Four interviews have been done, where two groups of girls and two groups of boys participated. Four themes exist in the results; knowledge and understanding of CT, understanding of sex and love, attitudes towards protection and sexual education. The result shows similarities and differences between boys and girls in the interviews. The knowledge about CT fluctuates, but the knowledge about that a not treated CT can give rise to infertility did the group knowledge about. Even psychological aspects appear. The result reflects differences about sex and love. The first intercourse is a "milestone" according to the boys whereas the girls have the opinion that it belongs together. Protection is put together with "laziness" and unplanned pregnancy, not protection against CT.

Studien är kvalitativ med en hermeneutisk utgångspunkt och insamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte var att belysa hur personal inom barn- och ungdomspsykiatrin uppfattar självskadebeteende och insatser hos barn och ungdomar samt vilka överväganden de gör vid val av insatser. Frågeställningarna var: hur uppfattar personal inom barn- och ungdomspsykiatrin självskadebeteende, hur uppfattar personalen de insatser som barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder barn och ungdomar med självskadebeteende och vilka överväganden gör personal inom barn- och ungdomspsykiatrin i val av insatser till barn och ungdomar med självskadebeteende? Resultatet tolkades med hjälp av Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. Resultatet visade att självskadebeteende är ett beteende med flera orsaker där ångest och relationsproblem är mest framträdande. Insatserna som erbjöds var få och dialektisk beteendeterapi var förstahandsbehandlingen. Det fanns flera olika överväganden som till exempel missbruk, intensitet och motivation. Insatserna individanpassades vid behov.

I den här uppsatsen belyses hur problembilden kring utlandsadopterade ungdomar beskrivs av personal som arbetar på ett behandlingshem med särskild kompetens att ta emot adopterade ungdomar samt hur behovet av ett behandlingshem med sådan profil motiveras av hemmets personal. Studien bygger på intervjuer utförda under våren 2008. Resultaten visar att ett speciellt fokus har lagts på utlandsadopterade ungdomar på behandlingshemmet vilket uppges ha sin grund i den överrepresentation som dessa ungdomar har på andra behandlingshem i Sverige. Att göra en studie angående internationellt adopterade barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa är enligt min åsikt relevant, då det gagnar personer som arbetar med den typen av barn och ungdomar.

Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie av sex gymnasieelevers tankar kring förberedelsen inför vuxenblivandet samt skolans och familjens vägledande betydelse i denna process. Ungdomarnas verklighet stödjer de senmoderna teorierna om att dagens ungdomar försenas i sitt vuxenblivande i och med att studietiden har förlängts och därmed försenas även inträdet i arbetslivet. Ur samtalen med dessa ungdomar får vi inte bilden av att familjen och därav traditionen spelat ut sin roll, så som de senmoderna teoretikerna menar. Tvärtom framkommer det tydligt att familjen fortfarande innehar den centrala vägledande rollen i dessa ungdomars liv och leverne. Skolans roll i respondenternas förberedelse inför steget efter gymnasiet är inte samstämmig, då individualismen präglar några av informanterna, som ger uttryck för en mer långtgående individualiserad syn på sitt vuxenblivande. Detta resulterar i att dessa ungdomar starkt betonar sitt eget individuella ansvar framför skolans vägledande betydelse. Resultatet av denna studie visar att dessa ungdomar har bristande kunskaper vad gäller den praktiska delen i samhällssystemet samt att deras kunskapsnivå skiljer sig åt beroende på vilka kurser av ämnet samhällskunskap de har läst. Det är tydligt att de som har läst samhällskunskap C besitter mer kunskaper kring det praktiska i samhället. Som blivande samhällskunskapslärare anser vi att eleverna har rätt till denna kunskap oavsett gymnasieprogram, därav borde en obligatorisk kurs som belyser det praktiska aspekterna av samhällssystemet införas under det sista året på gymnasiet.

Syfte: Att beskriva de upplevelser av vården som närstående till barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd har haft.Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Data samlades in från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultatet baserades på 14 artiklar.Resultat: Närståendes generella upplevelse av vården var till en stor del negativ.Diagnosprocessen upplevdes ta för lång tid samt vara för svår. Närstående upplevde också att tillgängligheten av information inte var tillräcklig och att vårdpersonalen inte besatt tillräckligt med kunskap. De upplevde även att det var svårt att få tillgång till hjälp och stöd samt att många kände ett utanförskap utan tillräcklig förståelse för deras livssituation och sorg.Närstående fick en mer positiv upplevelse av vården när diagnosen sattes tidigt och när de upplevde en personlig kontakt med vårdförmedlaren. Vårdpersonal som upplevdes som insatt och kompetent bidrog också till en positiv upplevelseSlutsats: Resultatet av denna litteraturstudie påvisar att det finns brister inom hälso- och sjukvården speciellt bland vårdpersonal som saknar specialistutbildning som till exempel allmänsjuksköterskan. Dessa brister visade sig vara okunskap kring AST och hur detta påverkar närstående samt informationsförmedling till närstående.Svårigheten att få en diagnos då vårdpersonal upplevdes att inte ta närståendes farhågor på allvar var även en brist.En grundläggande utbildning kring AST för allmänsjuksköterskor och läkare skulle sannolikt öka kvaliteten på omvårdnaden för denna grupp.

Uppsatsen syftar till att ta reda på vad ungdomar uppmärksammar som offentlig konst och vad är det som gör att vissa konstverk får mer uppmärksamhet. Jag har genomfört intervjuer med personer som befinner sig på campus i Växjö eller runt Växjösjön som sedan analyseras. Den här uppsatsen har främst fokuserat på ungdomar. För att ungdomar i min studie ska uppfatta något som offentlig så måste den stå utomhus. Den ska finnas i en miljö där man lätt kan se den, även på långt håll ska man kunna urskilja att där står ett konstverk. Verket måste vara stort. Färgen på verket bör bryta mot miljön för att den ska vara mer utstickande. Om ett konstverk har en funktion blir detta ungdomars referens till föremålet, det vill säga att det inte ses som ett konstverk. Om meningen som konstnären har kring verket visas tydligt så kommer intresset att öka