Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattningar av konflikter och konflikthantering i skolan. Uppsatsen består av en litteraturdel med centrala begrepp, teori och tidigare forskning och en undersökningsdel med resultatredovisning och diskussion. Undersökningsgruppen består av fem pojkar och fem flickor i år 6, vilka har medverkat i enskilda intervjuer av kvalitativ karaktär. Uppsatsen grundar sig till en stor del på den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken är inriktad på att nå uppfattningar av olika saker. I resultatet finns fem huvudkategorier framarbetade, som visar på elevernas uppfattningar av konflikter och konflikthantering och dessa visar vad eleverna anser att en konflikt är, vilka orsaker det finns till att konflikter uppstår, vilka känslor som framkommer vid konflikter, hur den optimala konflikthanteringen ska genomföras och vilka följder konflikter får.

Det blir allt viktigare för verksamheter att följa trender och förändringar på den marknad som de verkar på. På den svenska bankmarknaden finns det många aspekter som aktörerna måste ta hänsyn till för att kunna nå uppsatta mål och visioner. Ett viktigt mål för en bank är att kunna skapa kundnöjdhet. Banker måste arbeta med att vårda kundrelationer för att behålla befintliga kunder samt för att skapa nya relationer. Samtidigt är banker verksamheter som måste vara lönsamma vilket leder till att banken tar strategiska beslut som inte alltid är till fördel för alla kunder. Dock måste en bank sträva efter att möta kunders behov och förväntningar för att kunna utföra ett arbete som genererar i en lönsam organisation. Hur skiljer sig bankers kundarbete med kunders bankupplevelse? Uppsatsens syfte är att beskriva hur kunder upplever sin bank med utgångspunkt i hur banker arbetar med sina kundrelationer.  Uppsatsens resultat tyder på att kunders bankupplevelser till viss del stämmer överens med det bankerna vill förmedla till sina kunder. Bankerna lyckas inom vissa områden förmedla det de avser att förmedla till sina kunder. Samtidigt har banken ett problem inom andra områden med att få kundernas bankupplevelser att stämma överens med hur de vill att kunderna ska uppfatta deras arbete.

Följande studie undersöker i vilken utsträckning parterna i trepartsförhållandet Upsala Nya Tidning, annonsör och läsare har överensstämmande åsikter om vad som är viktigt i relationen, samt hur väl de känner till varandras uppfattningar. Vi väljer att studera förhållandet ur ett trepartsperspektiv då de mer traditionella tvåpartsförhållandena inte är tillräckliga för att beskriva den komplexa verkligheten. Studien utgår från UNT:s printupplaga, men skildrar även skillnader mellan den och webbupplagan. Ett representativt urval av varje part tillfrågades via en enkätundersökning vad de själva tycker är viktigt och vad de uppfattar är viktigt för övriga parter. Resultatet visar på att parterna inte har överensstämmande åsikter om vad som är betydelsefullt i relationen. Hur väl parterna känner till varandras uppfattningar skiljer sig mellan de olika variablerna. Vidare konstateras att skillnaden både i åsikt och kännedom om varandras åsikter på webb- och printupplaga är mycket liten.

Bakgrund: Målstyrning är en styrform som används i stor utsträckning inom den offentliga sektorn och därigenom av landsting. Problem med målstyrning inom offentlig verksamhet har påvisats av en mängd olika forskare med fokus mot mål, och den beställare- utförarestruktur som råder. Hur chefer uppfattar styrsystemet inom hälso- och sjukvården är dock inte studerad i samma utsträckning. Trots ett krav från landstingsledningens sida om minskat antal anställda inom hälso- och sjukvården i Östergötland har en ökning skett, något som fångade uppsatsförfattarnas uppmärksamhet gentemot styrningen i organisationen. Syfte: Genom att utgå från centrum- och verksamhetschefers uppfattningar om mål och styrning undersöka målstyrningen som styrmetod inom en decentraliserad hälso- och sjukvårdsorganisation. Metod: Studien grundar sig i ett deduktivt synsätt och har genomförts i form av en fallstudie på ett centrum inom Hälso- och sjukvården i Östergötland. Empiriskt material har insamlats i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med två centrumchefer, samt e-postintervjuer med fyra verksamhetschefer. Resultat: Målstyrning som styrmetod inom hälso- och sjukvården har brister. Mål är otydliga samt oförenliga och kräver prioriteringar, vilket skapar problem vid måluppfyllelse . Problemen påvisas huvudsakligen på verksamhetsnivå, där ett behov av ökad tydlighet och klargörande gällande prioriteringar efterfrågas, detta då styrmodellen inte är anpassad efter verksamhetschefernas behov.

The aim with this study was to describe how the board members of athletic clubs view and value their youth program. A qualitative approach was used in form of interviews. The interviews were made face to face as well as being taped, this to facilitate the analysis. When the board members viewed their youth program to be in alignment with the overall club philosophy there was a discrepancy between their views and the “de facto” conditions of the youth program. It will also show that the board members viewed it as difficult to conduct broad-spectrum program for the youths. These difficulties were to a great extent due to external factors. When these difficulties became detrimental for the development of the clubs activities, then an alternative to the present day competition and rules system should be developed. Furthermore, there is a need for internal education in clubs to highten consciences dealing with how to value and run activities

Examensarbetets syfte är att öka förståelsen för elevers uppfattningar om undervisning i svenska språkets grammatik. De övergripande frågeställningarna är: Vad säger elever i år 9 om undervisningen i svenska språkets grammatik? Hur definierar eleverna grammatik? Hur vill eleverna att undervisningen i svenska språkets grammatik utformas? Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet är det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att det huvudsakliga lärandet sker i en social miljö och att språket är en central del. Som metod användes gruppintervjuer med sju grupper om tre elever i varje grupp. Eleverna kommer från två olika skolor i en mellansvensk kommun. Resultatet av examensarbetet är att elevers uppfattningar om grammatik är övervägande negativ. Trots detta ansåg de flesta grammatiken som både viktig och nödvändig. Eleverna är överens om att grammatikundervisningens utrymme är litet och de flesta av eleverna påpekar även att grammatikmomentet hade störst plats under år 4-6. Några av eleverna eftersökte repetition medan andra framhävde att den därmed skulle bli överflödig. Om de flesta av eleverna fick bestämma skulle undervisningen baseras på exempel från verkligheten. Den skulle även delas upp i mindre delar för att underlätta inlärning då eleverna påpekade att grammatikmomentet är omfattande.

Undersökningen ger en inblick i hur elever på grundskolan upplever ämnet matematik, samt hur uppfattningar skiljer sig mellan elever, i årskurserna 3, 6 och 9. Studien ger även en summering av de faktorer som kan visa sig orsaka elevernas uppfattningar. Studien har visat att uppfattningarna i ämnet skiljer sig mellan årskurserna. Elever i årskurs 3 upplever ämnet som mer roligt och intressant än de äldre eleverna. Det ele¬verna i alla åldrar var ense om är att ämnet är viktigt. De äldre eleverna ifrågasätter dock om allt de lär sig i ämnet är viktigt? Som orsak till elevernas uppfattning, ses läraren som den viktigaste faktorn för att göra ämnet intressant och roligt. Studien visar att det finns starka kopplingar mellan eleven och elevens kompis när de har en negativ uppfattning av ämnet. Det är även en större andel elever som tror att deras kompis uppfattar ämnet som tråkigt, än det faktiskt är elever som uttrycker att de tycker att det är tråkigt. Det tyder på att det finns en förut¬fattad mening om att matematik ska vara tråkigt. Tidigare forskning och studiens resul¬tat visar att matematiklärarens främsta uppgift är att bryta den tradition av negativa känslor som finns för ämnet. Den enskilt viktigaste faktorn för att kunna göra det är lärarens egen uppfattning av ämnet, och att läraren måste förmedla en positiv uppfatt¬ning till eleverna.

This thesis aimed to explore factors related to the prevalence of violence towards caregivers working in a nursing home context. The aim was also to describe caregivers’ perceptions and experiences of violence in a nursing home context. The thesis comprises four studies. Study I includes data regarding environmental and organizational factors, residents’ and caregivers’ characteristics, and violence. Data concerning job satisfaction and working climate were also obtained. In study II, questionnaires were used to collect data concerning caregivers’ exposure to violence and their personal characteristics. Data concerning personality traits, coping resources, and burnout were collected by means of instruments. In order to illuminate caregivers’ perceptions of violence (III) and experiences of being exposed to violence (IV) interviews were performed. Quantitative data were analyzed by means of comparative and descriptive statistics. The interviews were transcribed and interpreted using a qualitative content analysis method. The results showed that 15 percent of the residents exhibited violent behaviour during the week of in-vestigation. A significant higher proportion of male residents were assessed by the caregivers to present violent behaviour compared to female residents. A discriminate analysis showed that the prevalence of behavioural symptoms and psychiatric symptoms, residents needing assistance with dressing, the caregivers’ psychological workload, and job satisfaction were the strongest discriminators between nursing home wards with a high versus low proportion of residents with violent behaviour (I). The results from study II showed that among the 196 caregivers participating in the study, 68 % re-ported exposure to violence during the previous year. Twenty-two percent reported exposure several times per week, and 51 % reported exposure at least once during the previous month. A higher proportion of caregivers 50 years or younger were exposed to violence compared to older caregivers. A higher proportion of caregivers with a work experience of three years or more reported exposure to violence compared to less experienced caregivers. A higher proportion caregivers who reported exposure to violence assessed symptoms on burnout and motherly rejection. No significant differences between the two groups were found concerning coping resources, defence mechanisms, temperament, and character. Study III showed that caregivers’ perceptions of violence are subjective and in the eye of the beholder. The caregivers perceive violence as challenging and expressed that caring situations had to be solved even though their own safety is perceived to be in danger. The caregivers perceive violence as intentional when the residents are judged to have a good cognitive capacity and are perceived to be conscious. However, the care-givers perceive violence as excusable when the residents are described as old and sick. The caregivers perceive violence as ordinary and as a part of the work situation. The caregivers also perceive violence as contextual since similar violence is accepted at the work place but not outside it. The result from study IV showed that the caregivers’ experiences of exposure to violence range be-tween being overwhelmed by contradictory emotions and being resigned. The caregivers have preconceived ideas towards the violent behaviour and describe being on guard in order to avoid being exposed to violence. The caregivers experience that they lose the control over a violent situation and strive to regain the control. They are overwhelmed by emotions such as surprise, anger, and repulsiveness and describe a resignation hav-ing to care for violent residents. Caring for violent residents is described as a constant struggle and the care-givers express a disappointment over insufficient support. The caregivers strive to regain the control by means of seeking excuses for the violent behaviour or by support from colleagues. The conclusions from this thesis are that the prevalence of violence is related to factors among the residents as well as the caregivers, that caregivers’ perceptions of violence are subjective and caregivers’ experi-ences varies between being overwhelmed by contradictory emotions and resignation. There is a risk that vio-lence in nursing homes becomes a norm, is accepted, and in this way is maintained. The boundary between what is acceptable and what is not acceptable becomes erased, the caregiver resigns, and the violence is not looked upon as a divergence but becomes a part of the working situation. It is therefore important that the problems with violence at nursing homes are attended to and that the caregivers are supported in their work.

Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på pedagogernas uppfattningar om vad de anser är mobbning samt hur de beskriver deras förebyggande arbete i förskolan och skolan. När vi tittade på tidigare forskning fann vi hur svårt det kan vara för pedagoger att veta vart gränserna för mobbning går samt hur mobbning ska definieras. Vi har även funnit faktorer som visat sig framgångsrika i det förebyggande arbetet bl.a. ett bra samarbete mellan ledning, personal och föräldrar. För att få svar på våra frågeställningar valde vi en kvalitativ metod där åsikter och uppfattningar är grundläggande. Därför valde vi att intervjua åtta pedagoger i förskolan och skolan. Utifrån resultatet och tidigare forskning kan vi se att flera av pedagogerna ansåg att mobbning kan beskrivas som en medveten handling som sker upprepade gånger för att skada. Pedagogerna tyckte också det var svårt att veta vart gränserna för mobbning går. Det förebyggande arbetet såg vi skiljer sig mellan förskola och skola. På förskolan jobbar pedagogerna mer lekfullt för att förebygga medan dem på skolan jobbar mer organiserat i deras förebyggande arbete.

Syftet med arbetet var att ta reda på vad elever i grundskolans senare år tycker om olika arbetssätt i matematik, men också att se vilka inlärningsstilar de använder sig av i matematikundervisningen. Jag tittade även efter om det fanns något samband mellan vad eleverna tycker om arbetssätt och hur de lär sig. Inlärningsstilen jag baserade min undersökning på var Howard Gardners begrepp intelligens. Gardners teori går ut på att alla personer innehar sju intelligenser – förmågor – men att vissa är starkare än andra. De arbetssätt jag valde att fokusera på var lärarens genomgångar, enskilt arbete i boken, samarbete med en kamrat, gemensamma diskussioner, forskning och redovisning, grupparbete, och laborationer. Resultatet visade att enskilt arbete i boken, samarbete med en kamrat samt lärarens genomgångar var de arbetssätt som eleverna var positiva till. Orsaken var bland annat att det var positivt att få diskutera och höra andras åsikter, att få saker och ting förklarade för sig, liksom självständighet, så som att få tänka själv och bestämma i vilken takt man vill arbeta. Eleverna var negativa till gemensamma diskussioner, forskning och redovisning, grupparbete samt laborationer. Orsaken var bland annat att eleverna upplevde att det var långtråkigt och segt, att det var svåra uppgifter som de inte förstod, eller att det var ojämn arbetsfördelning, som att alla inte arbetade eller sade vad de tyckte. Undersökningen visade även att de arbetssätt som inte var så populära också var de arbetssätt som inte förekom så ofta. Den intelligens som var vanligast förekommande i undersökningsgruppen var den intrapersonella intelligensen, det vill säga den intelligens som visar på att en person har god självkännedom. Undersökningen visade dock inget samband mellan vilka attityder/uppfattningar eleverna hade och hur de lärde sig bäst.