<p>Inom Human- Computer Interaction är användbarhet ett mycket centralt</p><p>begrepp. Användbarhet kan i sin tur delas upp i effektivitetsmått och</p><p>subjektiv uppfattning. Det råder idag delade meningar i forskarvärlden huruvida det existerar en korrelation mellan dessa två mått. Om denna korrelation existerar kanske vidare forskning visar att någon av de två inte utgör en nödvändig del av användbarhetsbegreppet. Om så är fallet skulle detta kunna leda till enklare och billigare design och utvärderingsprocesser. Den här undersökningen syftar till att undersöka om det existerar en korrelation mellan effektivitet och subjektiv uppfattning på world wide web samt att undersöka om det råder skillnader i denna korrelation mellan experter och noviser. För att undersöka detta har en användbarhetsutvärdering med 31 försöksdeltagare genomförts på en webbsida publicerad på www. Resultatet av undersökningen visar inte på några samband eller korrelationer och resultaten är endast marginellt signifikanta. Inga klara slutsatser kan därför dras utifrån resultaten.</p>

<p>Denna studies syfte var att undersöka vilka uppfattningar som lärare har beträffande begreppet lärande i samband med laborationer i den naturvetenskapliga undervisningen. Med ordet uppfattning menades ett antagande om något som en lärare var övertygad om eller tog för givet förhöll sig på ett visst sätt. För att få tillgång till lärares uppfattningar genomfördes idetta arbete sex intervjuer med lärare. Genom en kvalitativ fenomenografisk analys av dessa intervjuer har jag kategoriserat de uppfattningar av lärande som ligger till grund för lärares undervisning. I bakgrunden redogör jag för olika bakomliggande faktorer som kan ha påverkat lärares uppfattningar. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar kan delas in i tre kategorier: Man lär sig genom att göra. Man lär sig genom att utgå från tidigare kunskaper. Man lär sig genom att diskutera.</p>

<p>Syftet med min uppsats är att beskriva hur barn uppfattar alkohol i vardagslivet och hur deras föräldrar tänker kring ämnet. Jag har intervjuat fyra barn och fyra föräldrar för att se hur barn uppfattar alkohol och hur de socialiseras in i vuxnas tankar kring alkohol. Jag har använt mig utav kvalitativ och fenomenografisk metod, samt Alfred Schutz, Peter L. Bergers, Thomas Luckmanns och George Herbert Meads teorier och begrepp för att analysera mitt material. Mitt resultat visade att barnen uppfattade alkohol negativt och med en viss oro och rädsla. Föräldrarna hade en naturlig inställning till hur alkoholen ter sig i deras vardag, medan barnen inte socialiserats in i sin naturliga inställning till alkohol ännu.</p>

Bröstcancer är ett av de största hälsoproblemen för kvinnor i Sverige. Syftet med studien var att belysa patienters uppfattning av vårdpersonalens bemötande i samband med vård av patienter med bröstcancer. Studien baseras på en litteraturstudie och utgår från en kvalitativ analys. Författarna använde sig av omvårdnadsteoretiken Joyse Trabelbee som belyser en mellanmänsklig relation mellan patient och sjuksköterska. I resultatet framkom de sex kategorier: respekt, ignorerande känslor, information, tidsbrist, kontinuitet och väntetid. Resultatet visade att kvinnor med bröstcancer uppfattade bemötandet med vårdpersonalen som både positivt och negativt. Det största behovet som kvinnorna i studien beskrev var betydelsen av information. Något som också uppfattades positivt var när sjuksköterska visade förståelse, intresse och respekt för kvinnan som människa. Slutsatsen visar att en god kommunikation och respekt för varandras integritet är en bra förutsättning för att uppnå en hög kvalitet på vården.

För barn som har fått diabetes mellitus typ 1 betyder diagnosen en del förändringar och inskränkningar i vardagen eftersom vardagen behöver förändras både utifrån deras sociala, fysiska men också mentala perspektiv. För att som sjuksköterska kunna stödja barn och deras familjer är det av betydelse att ha kunskap om hur barnen upplever situationen med sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl, PsycINFO, Pubmed och Elin@lnu.se samt via manuella sökningar. För att säkerställa artiklarnas kvalitet gjordes en kvalitetsgranskning. Analysen har genomförts med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultaten visar att barnen var oroliga och rädda att drabbas av komplikationer. Många av dem kände sig begränsade i vardagen på grund av de rutiner som finns kring diabetesbehandlingen. Viktiga faktorer för att barnen skulle känner sig trygga var stödet av familjer, vänner och skolpersonal, men även kunskap om diabetes och dess behandling som sjuksköterskan tillhandahåller i form av diabetesutbildning.

No description available.

Vår undersökning har gjorts inom området problemlösning och syftet var att se hur problemlösning undervisas i årskurs F-3 i två olika skolor. Vi har undersökt lärarnas syn på problemlösning samt lärarens roll, erfarenheter och bakgrund när det gäller problemlösningsundervisning, för att se om lärarnas bakgrund och erfarenheter verkar ha någon koppling till utformningen av deras problemlösningsundervisning. Vi har samlat material till vårt examensarbete genom en kvalitativ undersökningsmetod. Vi genomförde undersökningen i form av intervjuer och observationer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultatet visade att lärarna är medvetna om problemlösningens betydelse i matematikundervisningen. Lärarnas sätt att undervisa med problemlösning varierar dock beroende på hur mycket matematik och framför allt problemlösning läraren har kommit i kontakt med under sin lärarutbildning och i fortbildning. Nästan ingen av lärarna som deltog i undersökningen hade någon utbildning om problemlösning när de började arbeta som förskollärare eller klasslärare. Några av lärarna har vänt sig till utbildningar eller fortbildningar för kompetensutveckling inom matematik inom området problemlösning. Detta gav lärarna olika erfarenheter och undervisningen utformades på olika sätt.

Corporate Social Responsibility (CSR) har under modern tid växt fram att bli ettstandardförfarande bland företag och en strategi för att eftersträva legitimitet. Grundati ökade krav och förväntningar från omgivande aktörer, åtar sig organisationer ettsamhällsansvar utifrån ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Parallelltmed det stegrade ansvarstagandet inom organisationer öppnar det upp för fråganhuruvida detta fenomen är direkt applicerbart på alla branscher, så som kontroversiellaindustrier. Av den anledningen utreds i denna studie huruvida konsumenter anser attPhilip Morris International, ett företag verksamt inom tobaksindustrin, uppnårlegitimitet genom deras CSR- engagemang. Genom fokusgrupper och djupintervjuerhar konsumenters uppfattning om Philip Morris International CSR- engagemangkunnat fastställas och slutsatser har kunnat erhållas. Sammantaget uppnår PhilipMorris International ingen legitimitet genom CSR, av det skälet att tobaksproduktenoch industrin till sin helhet inte är socialt accepterad. De positiva effekterna av CSRengagemangetbeskuggas av industrins negativa effekter och framhäver även en tydligdubbelmoral. Vidare poängteras även vikten av kommunikation baserat på resultatetav konsumenternas obefintliga kännedom om Philip Morris CSR-arbete.

Bakgrund: Depression är ett växande problem som orsakar stort lidande hos befolkningen i form av nedstämdhet, isolering och sjukskrivningar samt uppskattas bli det största hälsoproblemet i världen. Tidigare forskning belyser depression i samband med annan sjukdom. Därav behövs ökad kunskap om människor som lever med egentlig depression. Syfte: Syftet med studien var att belysa människors upplevelser av att leva med depression Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar som analyserades i enlighet med Friberg (2012). Funna nyckelord dokumenterades och användes för skapande av teman. Resultat: Tre övergripande teman kunde identifieras, varav ett av temana innehöll två subteman. Ovisshet om sin situation belyser ett stadium före människans vetskap om sin sjukdom. Stigmatisering innefattar två subteman där samhället och anhörigas påverkan samt människans självstigmatisering bidrar till en negativ påverkan i människans livskvalitet. Personlig utveckling belyser hur människorna kan finna styrka och självinsikt både under och efter en genomgången depression. Diskussion: Diskussionen belyser människors upplevelse av depression utifrån Rosemarie Rizzo Parse’s Human becoming teori där fokus riktades på sjuksköterskans omvårdnad. / Background: Depression is a growing problem that causes great suffering among the population in the form of dysphoria, isolation and sick leave, and is expected to be the biggest health problem in the world. Previous research highlights depression associated with other disease. Hence the need for increased knowledge of people living with major depression. Aim: The purpose of this study was to examine people’s experiences of living with depression Method: A literature review based on ten qualitative articles that were analyzed in accordance with Friberg (2012). Found keywords were documented and used for creating themes. Results: Three main themes were identified, of which one of the themes contained two subthemes. Uncertainty about their situation highlights a stage before the person’s knowledge of their disease. Stigma includes two subthemes where society and relatives influence and the person’s self-stigma contributes to a negative impact on the quality of the person’s life. Personal growth highlights how people can find strength and self-perception, both during and after a depressive episode. Discussions: The discussion highlights people’s experience of depression from the perspective of Rosemarie Rizzo Parses’ Human becoming theory, where the focus was directed at the nurse’s care.

Syftet med den här studien är att synliggöra lärares uppfattningar av vilka  möjligheter och hinder de ser att bedriva undervisning i den fysiska lärmiljön samt vad de anser är en stimulerande lärmiljö. Metoden som använts för att samla in data är intervjuer med enskilda lärare. Studien har en fenomenografisk forskningsansats där det undersökta fenomenet är lärares uppfattningar av den fysiska lärmiljön. Resultatet av studien visar på att kategorierna möblering, samarbete, estetik och utemiljö alla är kritiska aspekter till att etablera och underhålla en god lärandemiljö. Resultatet visar även på de skillnader och likheter som finns i lärares uppfattningar av hur den fysiska miljön ska vara utformad.