Konsumenterna har under de senaste åren blivit mer och mer medvetna. Till följd av detta har företagens CSR arbete både ökat och utvecklats. Idag är CSR ett brett och svårdefinierat begrepp enligt många forskare. För att hjälpa konsumenterna att hitta rätt har diverse märkningar vuxit fram vilka syftar till att certifiera de initiativ som tas. Fairtradecertifieringen vilken använts som plattform i denna studie är en av många mer eller mindre välkända märkningar vilka finns för konsumenterna att tillgå. Fairtradecertifieringens främsta syfte är att främja rättvis behandling och skapa bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i tredjevärldsländer. Dit vi som konsumenter nu börjat lyfta våra blickar. Vi konsumenter har börjat fråga oss vem som egentligen betalar priset för vår konsumtion? Båda inom forskning och i direkta rapporter från näringslivet visar konsumenterna starkt intresse för hållbart arbete och inte minst etisk handel. Dock har inte detta intresse visat lika stor effekt i hur konsumenterna faktiskt handlar. Forskningen säger att en möjlig förklaring till detta är ett informations- och kunskapsgap hos konsumenterna. Att de faktiskt inte vet varför de skall handla eller vad det innebär när de handlar hållbart. Vi ställde oss därmed frågan: Vilken betydelse har information för konsumentens gap mellan intention och handling vid köp av Fairtradecertifierade varor? Studien genomfördes utifrån en experimentell metod i kombination med en enkätundersökning, vilken syftade till att kartlägga studenternas uppfattning om Fairtradecertifieringen och undersöka huruvida det fanns ett samband mellan dessa och informationsperceptionen. Vi ensamställde informationsfaktorn i experimentet och fann att den inte har en ensam påverkan isolerad och som presenterad i experimentet. Däremot antydde resultaten att information har en effekt på konsumenternas uppfattning såväl som på köpbeslut. Studien visade även en stor spridning i uppfattning om Fairtradecertifieringen, där det bland annat indikerades en hög grad av trovärdighet samt att ett informationsbehov verkade existera.

No description available.

Denna undersökning syftar till att undersöka bilden av de nomadiska samerna så som den framstår i ett urval av svenska läroböcker tryckta mellan 1868-1958 och jämföra den bilden med en mer allmän bild av utomeuropeiska nomader. För att uppnå detta syfte utgår undersökningen från Kenneth Nygrens bildbegrepp som innebär att alla beskrivningar och värderingar som förmedlas i materialet, det stereotypa och enkla och det nyanserade och komplexa, betraktas för att synliggöra en mer fullständig bild av samerna i svenska läroböcker. Exempel är hur familjerelationer beskrivs, vilka egenskaper folket tillskrivs och deras relation till andra folk-, och till naturen. Genom att jämföra flera bilder över en längre tidsperiod kan förändringen i synen på samerna intill grundskolans införande synliggöras. Bilden av de nomadiska samerna jämförs med den av de utomeuropeiska nomaderna för att tydligare belysa vilka likheter och skillnader som finns mellan bilderna. Resultatet av undersökningen visar att46det finns några gemensamma element som står sig stadigt över tid. Men bilden av samerna framstår i ett fredligare, och trevligare ljus, samt att bilden av samerna också är mer nyanserad. / This study aims to show how the image of the Sami has changed during 1868-1954 by studying what Swedish textbooks have highlighted about the Sami. Furthermore, this study compares the image of the Sami to the image of Non-European nomads to show the relationship between these images but also how they change during the period. The study uses the theory of image that Kenneth Nyberg formulates in his thesis. Every description and valuation in the textbooks are considered, the stereotypical and elementary as well as the elaborated and complex. Specific descriptions and valuations that are highly valued are those concerning, family relations, characteristics, relations with other cultures, and the relation with nature. The result of this study shows that the image of the Sami and of the Non-European nomads have similarities between each other that are lasting over time. The study also shows that the image of the Sami is more elaborated and that they are portrayed in a friendlier way than Non-European nomads.

According to the law (3 § Skollagen), the school offers a good study environment, but although the school succeeds, many students prefer to study at home. This study explore upper secondary school students' conceptions of homework as well as differences in conceptions between students in a vocational and study preparation program. In addition, it will study students' conceptions in relation to where they choose to do their school work. A phenomenological study will show which findings are available. The conceptions of the students will be divided into different groups (utfallsrum). The study will show that there is no greater variation in the conceptions between the different classes, but between the students who choose to work at home and see more benefits of homework, towards those who choose to work in school and are less positive to homework. In the discussion section, previous research will relate to the study result.

Bakgrund : Lungcancer är en av de största orsakerna till dödsfall av cancer i världen, både hos män och kvinnor. Lungcancer orsakas främst av tobaksrök. Hälften av patienterna som diagnostiserats med lungcancer globalt avlider inom ett år efter diagnosen och för 5 års överlevnad är det cirka 17 procent. Syftet var att belysa patienters upplevelse av livskvalitet vid lungcancer. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som omfattade 10 artiklar, varav 3 kvantitativa och 7 kvalitativa. Innehållsanalys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet visade på att patienters upplevelse av livskvalitet relateras till följande 5 kategorier: Leva med skam och skuldkänslor, Leva med social isolering, Intimitet och sexuell påverkan, Att ta tillvara på tiden, Leva med ångest, oro och rädsla i samband med symtom, vilket beskriver upplevelsen av livskvalitet vid lungcancer. Huvudsakligt resultat är att patienterna upplevde skam, skuldkänslor samt att de orsakat sin egen sjukdom på grund av att själva valt att röka. Patienterna upplevde en försämrad livskvalitet och social isolering på grund av sjukdomens symtom. Slutsats: Patienter med diagnosen lungcancer upplevde försämrad livskvalitet på grund av symtombörda som bidrog till social isolering, ångest, oro och rädsla för den tid som var kvar av livet. Patienterna upplevde en försämrad livskvalitet på grund av att sjukdomen var förknippad till rökning vilket bidrog till känslor av skam och skuld. De upplevde skam vid samordning med vårdpersonal och att deras vård skulle påverkas. Trots den negativa prognosen fanns det patienter som upplevde att de fick ett nytt perspektiv av livet och valde att ta tillvara på den tid de hade kvar.

Syfte: Syftet med studien var att belysa hur studenter som dagligen röker minst tio cigaretter upplever det egna tobaksbruket. Ett ytterligare syfte var att belysa studenternas uppfattning om cigarettrökningens påverkan på den orala hälsan. Material och metod: En empirisk studie med kvalitativ design tillämpades. Datamaterial samlades in genom intervjuer där åtta studenter från Högskolan Kristianstad deltog. Intervjuerna baserades på en intervjuguide på tolv frågor, som varade i cirka 10-15 minuter. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framgick att deltagarna upplevde lugnande och avslappnande känslor i samband med sin cigarettrökning. Dessa känslor framgick främst vid rökning under stressfulla situationer och var huvudanledningen till att deltagarna fortsatte röka. I samband med sin rökning upplevde majoriteten av deltagarna försämrad kondition och svårigheter att vara ifrån rökningen i fem timmar eller mer.  Studenternas uppfattningar om hur rökning påverkar oral hälsa var att det medförde främst gula tänder och dålig andedräkt. Slutsats: Studenterna hade en positiv syn på sin cigarettrökning där de upplevde främst avslappnande och lugnande känslor. Deras uppfattningar om rökningens effekter på orala hälsan var bristande där främst missfärgningar och dålig andedräkt framgick.

Syftet med examensarbetet är att presentera uppfattningar om stöd hos sångelever på gymnasiets estiska program. En fenomenografisk forskningsansats har tillämpats eftersom denna riktar sig till att söka reda på andra människors uppfattningar av fenomen i omvärlden. Undersökningen har genomförts genom intervju baserad på Stimulated recall och observation av sånglektioner. Stimulated recall har använts för att påminna informanten av ögonblicken under sånglektionerna för att kunna reflektera över stödarbetet och stöd. Observationerna har bidragit med att presentera uppfattningar i handling som inte hade framkommit genom endast intervju. Sju sångelever och fyra sånglärare från gymnasiets estetiska program har deltagit i studien. Resultatet av studien presenteras i Språkliga Uppfattningar och Uppfattningar i handling. ”Språkliga uppfattningar” innebär vad eleverna sagt och ”Uppfattningar i handling” beskriver uppfattningar som framkommit ur observation. Tjugoen uppfattningar har framträtt av studien. Uppfattningarna innehåller variationer av liknande uppfattningar som presenteras under en kategori. Alla dessa uppfattningar är bitar av det stora pussel fenomenet stöd syns vara i ett andra ordningens perspektiv enligt fenomenografin.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma kring hur elever på gymnasienivå uppfattar och förhåller sig till läxor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med sju elever, både män och kvinnor, som studerar årskurs ett på en gymnasieskola i mellersta Sverige. Dagens läxforskning, såväl nationellt som internationellt, är till en majoritet inriktad på läxors verkan på studieresultat och lärande. Pickering och Marzano (2007) redogör för att de studier samt rapporter som finns tillgängliga visar motsägelsefulla resultat. Därtill framlägger Warton (2001), vars arbeten om läxforskning är bland de mest förekommande inom ämnet, att dagens forskning saknar studier kring hur elever uppfattar lärares och vuxnas ställningstaganden till läxor, meningen av läxor genomförda av elever samt eventuella utvecklingsskillnader i förståelsen och om dessa påverkas av de olika kontextuella skillnaderna i skolsystemen och typer av läxuppgifter. Resultaten i denna studievisar att elevers upplevelser av läxor är associerade obehagskänslor, tidskrav samt en blandning av upplevelsen att läxor är onödiga men passande ibland. Fortsättningsvis visar även resultaten att elever anser att läxor skall ha en noggrann genomgång tillika uppföljning, vara anpassade och intressanta för att de skall upplevas som bra. Slutligen framkommer att elever använder sig av föräldrar, kompisar samt internet, men med olika syften, då de angriper läxor. De slutsatser som går att dra är att läxor spelar en tvetydig roll hos eleverna. Från informanternas utsagor framkommer såväl gehör som kritik för dessa uppgifter. Emellertid finns förklaringar för kritiken och den är inte enbart av att eleverna är aviga till läxa per se, utan att de istället har negativa erfarenheter från att arbeta med läxor. För att uppnå bra erfarenheter erfordras kommunikation tillika interaktion mellan pedagogen och eleverna. Genom att ta del av elevernas föreställningsvärldar, förkunskaper tillika personliga situationer, kan arbetsformer som gynnar samtliga deltagares lärande skapas.

Bakgrund: Att arbeta i team kräver många olika kunskaper, både om sin egen roll men också om andras. Som sjuksköterska behöver du både tekniska och icke tekniska färdigheter för att utöva det dagliga arbetet. Genom teamträning i simulerade situationer kan möjlighet ges till att öva detta i en säker miljö utan risk för att skada patienten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattning om hur rollen som sjuksköterska utvecklas vid teamträning i simulerade situationer. Metod: En litteraturstudie som baserades på 12 artiklar varav fyra var kvalitativa, sex kvantitativa och två med mixad metod. Resultat: I resultatet beskrivs sjuksköterskans utveckling av sin yrkesroll vid teamträning i simulerade situationer i fyra olika teman. Resultatet visar att sjuksköterskan utvecklades i sin professionella roll genom, insikt om sin roll i teamet, ökad kunskap och hantering i olika akuta scenarier, reflektion och stärkt självkänsla Diskussion: Det ter sig som att de tre första kategorierna leder till den fjärde. Genom att förstå sin och andras roller bättre, genom att träna olika situationer så ökar hanterbarheten. Därefter få möjlighet till att reflektera över situationen tillsammans med andra leder till att sjuksköterskan upplever en stärkt självkänsla i sin yrkesroll. Slutsats: Teamträning i simulerade situationer leder till att sjuksköterskan utvecklas i sin yrkesroll.

Bakgrund: Beröring kommer alltid att vara en del av vården. Affektiv beröring är en typ av frivillig beröring som kan uppstå såväl medvetet som omedvetet. Denna typ av beröring används av sjuksköterskan i det dagliga omvårdnadsarbetet för att trösta, lugna, vårda och lindra patienters lidande. Sjuksköterskors olika beröringsstilar grundas i deras personlighet, livserfarenhet, kulturella bakgrund, utbildning och arbetsstil. Vidare forskning inom området anses vara av betydelse, då kunskaperna kring affektiv beröring är bristande bland sjuksköterskor. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskans affektiva beröring i daglig omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet tematiserades i sex teman: Att knyta band, betydelsen av kommunikation, kroppsdelarnas olika betydelser, att bli berörd med närvaro, beröring och genus betydelse och betydelsen av att ha kontroll över situationen. Diskussion: Resultatet diskuterades mot Virginia Hendersons omvårdnadsteori om människans behov samt relaterades till vetenskapliga artiklar för att stärka resultatet. I denna del diskuteras vuxna patienters upplevelser av affektiv beröring i daglig omvårdnad samt hur sjuksköterskor skall förhålla sig för att patientens hela vårdupplevelse skall upplevas som god.