<p>Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken. Studenter som hade genomgått en utbildning som infört kulturspecifika kurser och kursplaner hade högre kulturell medvetenhet än studenter som tagit del av utbildningar utan kulturspecifika kurser. Lärarna visade ovilja att lära ut kulturell omvårdnad på grund av bristande kunskaper om teoretiska modeller och osäkerhet över att göra uttalanden som kunde misstolkas. De såg också en ansträngande utmaning i att öka mångfalden i kurserna.</p>

<p>Titel: Hur påverkas eleverna av projektarbete i skolan? Om lärares föreställningar om projektarbete.</p><p>Författare: Veronica Andersson & Camilla Axelsson</p><p>Typ av arbete: Examensarbete (10p)</p><p>Handledare: Gunnar Cardell</p><p>Examinator: Maud Söderlund</p><p>Program: Lärarprogrammet, Högskolan Gävle</p><p>Datum: December -2007</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares uppfattningar om projektarbete i skolan. Vi ville ta reda på hur projektarbete påverkar eleverna i skolan, inte bara kunskapsmässigt utan också om det har någon påverkan på elevernas personliga utveckling och för stämningen i klassen. Vi intervjuade två stycken lärare med lång lärarerfarenhet och som båda har arbetat en längre tid med olika projekt på samma skola. Skolan är en byskola i mellansverige där ett 20 tal lärare och pedagoger arbetar.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att projektarbete har en positiv påverkan på elevernas personliga utveckling. Under projektarbetena har många elever som annars inte syns så mycket i skolan vågat ta större plats och visat vad de kan. De flesta elever har också under projektens gång visat att de vill lära sig och detta har ökat motivationen hos eleverna vilket i sin tur ökar kunskapsnivån.</p>

<p>En generell uppfattning är att en stor offentlig sektor bidrar till låg tillväxt, de studier som finns visar dock olika resultat och vissa menar att resultaten påverkas av de variabler som används och vid en förändring inte längre är signifikanta. Ytterligare en frågeställning som ofta har undersökts är huruvida resultatet även påverkas av hur de offentliga resurserna distribueras. Denna studie avser svara på dessa frågor med hjälp av data från trettio länder i Europas från 2002 och 2006. Som bakgrund till undersökningen användes Solows klassiska tillväxtteori tillsammans med teorier kring hur tillväxt påverkas av investeringar i humankapital samt storlek på offentlig sektor. Resultatet från regressionen visade att storleken på den offentliga sektorn har ett visst negativt samband med tillväxt. Detta samband förändrades inte nämnvärt beroende av variabler i modellen. Genom att även undersöka olika nivåer på länders marginalskatt syntes att en nivå på 40-50 % hade det mest positiva sambandet med tillväxt. Resursallokeringen överlag visade däremot låg eller ingen signifikans för hur ett lands tillväxt ser ut.</p>

<p>Vi har sett på vår VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) att pedagoger tycks bemöta eleverna olika beroende på om de är flickor eller pojkar. Vidare har vi uppmärksammat att lärarna pratar på olika sätt till flickor och pojkar. Om läraren hjälper en flicka och en pojke behöver hjälp, avbryter läraren flickans hjälp för att genast hjälpa pojken. Läraren verkar ägna mer tid och uppmärksamhet åt pojkarna än flickorna. Vi anser att detta är ett aktuellt ämne, då det förmodligen förekommer skillnader i pedagogernas bemötande av pojkar och flickor på många skolor runt om i landet. Vi tycker det är intressant att ta reda på om eleverna märker av att de bemöts olika. Vårt syfte är att undersöka om elever upplever att de bemöts olika av pedagoger beroende på vilket kön eleverna har samt hur dessa eventuella skillnader i bemötande tar sig uttryck. Vi har använt oss av kvalitativa metoder: klassrumsobservationer och barnintervjuer. Vi har intervjuat sex flickor och sex pojkar i årskurs tre. För att kunna belysa vår frågeställning från olika håll valde vi att göra intervjuerna på två olika skolor i olika kommuner. Vi har även gjort deltagande observationer i helklass för att på så sätt ytterligare kunna bredda det material vi baserat uppsatsen på. Vi har genom vår undersökning fått större insikt i hur eleverna uppfattar bemötandet av pedagoger och sin vardag i skolan. Vår undersökning visade att både pojkar och flickor anser att pojkar får mest skäll och tillsägelser i klassrummet. Vi kom även fram till att det är pojkarna som får mest tid och uppmärksamhet av läraren. Eleverna själva märkte av att pedagogen bemötte pojkar och flickor olika i klassrummet, då de svarade att det beror på att pojkarna är bråkigare och pratigare och därmed får mer tid och uppmärksamhet. Om eleverna bortsåg från att pojkarna var bråkigare och pratigare märkte de ingen skillnad i pedagogernas bemötande.</p>

<p>Abstract</p><p>In the secondary-school program for hotel and restaurant complete courses or parts of courses are placed in workplaces so called workplace education (APU), this means that the content in the course plan must be discussed and be divided in a proper way between the school and the workplace, so that the students is gaining all the parts that is prescribed in the goals for the course.</p><p>Interviews with tutors and teachers have been performed, with the purpose of investigating how the collaboration between the school and the workplaces should look like so that the APU fulfills the content and quality that are prescribed in the specifications of the education. The study shows that a better structure for collaboration between the school and the workplaces is needed. Lack of time and financial resources are the factors that according to the study reduces the possibility’s to (among other things) perform education of tutors, and for the teachers to plan and follow-up the APU-period.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>På gymnasiets Hotell- och restaurangprogram är kurser eller oftast delar av kurser inom vissa yrkesämnen förlagda till arbetsplatser, såkallad Arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Detta innebär att innehållet i kursplanerna måste diskuteras och fördelas på ett lämpligt sätt mellan skola och arbetsplats, så att eleverna tillgodoses samtliga moment och kunskaper som kursmålen föreskriver.</p><p>Intervjuer med handledare och lärare har genomförts, med syfte att undersöka hur samverkan mellan skolan och arbetsplatserna bör se ut för att APU n skall uppfylla det innehåll och den kvalitet som beskrivs enligt styrdokumenten. Undersökningen visar att en bättre struktur för samverkan mellan skolan och arbetsplatserna behöver skapas. Tidsbrist och otillräckliga ekonomiska resurser, är de faktorer som enligt studien minskar möjligheterna till att bland annat bedriva utbildning av handledarna, samt för lärarnas del, till planering och uppföljning av APU-perioderna.</p>

<p>Jag har genom det här arbetet inriktat mig mot att fördjupa mina kunskaper om ämnet mobbing och vad skolan och lärare har för ansvar vad det gäller detta. Jag vill på så sätt bidra till handlingsberedskap på området. Jag började med att söka information om ämnet genom en litteraturstudie. Utifrån studien specificerade jag frågeområden som fokuserar på lärarnas kunskaper och erfarenheter, men även på det arbetet som förs mot mobbing i skolan. Jag har sedan använt mig av dessa frågeområden i mina intervjuer gjorda med fyra lärare från grundskolans senare årskurser. Det jag kommit fram till i min undersökning är att de krav som ställs på lärarna utifrån styrdokumenten fokuserar på att lärarna skall ha kunskap inom ämnet, kunna föra öppna diskussioner och göra aktiva insatser. Men mina resultat från de gjorda intervjuerna tyder på att sunt förnuft i stor grad fått ersätta faktiska kunskaper om mobbing. Detta kan leda till att många lärare undviker mobbing problemet genom att blunda framför att handla. De lärarna som tar tag i problemet lämnar ofta över arbetet till elevvårdsteamet. Kraven fortsätter att öka med nya lagar men lärarna får inga verktyg för att på ett professionellt sätt kunna leva upp till kraven.</p>

<p> </p><p>Den här uppsatsen behandlar efterfrågan av programutbildningar med avseende på sök- och antagningsstatistik. Resultaten visar på att arbetslösheten för åldersgruppen 16 – 24 och studiemedlet från Centrala Studiestödsnämnden är de variabler som bäst förklarar förändringar i efterfrågan med avseende på antalet sökande. Efterfrågan av programutbildning med avseende på antalet antagna förklaras däremot av förväntade framtida inkomster.</p><p> </p>

<p>Centrala studiestödsnämnden införde år 2001 en ny studiemedelsreform. Den tid en individ har rätt till studiemedel förändrades inte, men möjligheten till förlängning försvårades. För dem som vill arbeta vid sidan av studierna förbättrades villkoren avsevärt då fribeloppet nästan fördubblades. Återbetalningen påbörjas fortfarande vid årsskiftet efter avklarade studier, fast istället för att grundas på individens inkomst beror den årliga återbetalningen bland annat på lånets storlek. Till följd av reformen avskrivs skulder inte längre då låntagaren fyllt 65, utan hela skulden ska vara återbetalad vid 60 års ålder.</p><p>Dessa följder har varit ett hett debattämne. Som för de flesta reformer kunde inte en klar framtid ses utan bara förutspås. Effekterna gissades vara både positiva och negativa. Med syfte att främst analysera huruvida valet att läsa på universitetet ändrades i och med studiestödsreformen har ett slumpmässigt urval av individer i åldern 20 till 24 år studerats före och efter reformen. Huvudresultaten tyder på en ökad snedrekrytering framför allt mellan de individer som är födda i Sverige och de utlandsfödda. De utlandsföddas benägenhet att studera vidare på universitet verkar ha minskat i och med reformen. Vidare har det nya systemets ökade fribelopp lett till att fler studenter utnyttjar möjlighet att arbeta under studietiden.</p>

Avhandlingen, baserad på intervjuer med 58 studenter vid tre olika program vid Högskolan i Halmstad, behandlar de skäl olika studentgrupper beskriver för att börja studera, deras upplevelser av mötet med högskolemiljön, och vilken betydelse de en lokal högskola kan ha. Trots olika åtgärder var den sociala snedrekryteringen till högre utbildning i stort sett oförändrad mellan 1960 och 1990. Under 1990-talet skedde en utjämning, men 1999 kom fortfarande bara 24% av studenterna vid svenska universitet från arbetarklasshem, trots att de utgjorde 35% av hela befolkningen. Studenter med högutbildade föräldrar uppger att de egentligen inte träffar ett aktivt val att börja högre studier, det uppfattas snarare som en naturlig del av vuxenblivandet. Barn från hem utan utbildningstraditioner ger en annan beskrivning. De beskriver valet att utbilda sig som ett val bland flera andra, och att de fått stöd från föräldrarna oavsett vad de valt. För barn till lågutbildade var det ofta fråga om en särskild händelse som gjorde att utbildning blev ett aktuellt alternativ. I studien har det varit möjligt att jämföra hur både klassresenärer och arvtagare beskriver mötet med och vistelsen på högskolan. Båda grupperna beskriver hur de upplever miljön som förvirrande och otrygg. Arvtagarna utvecklar emellertid strategier för att hantera situationen, eftersom den är svårare att ifrågasätta för dessa - utbildningen är ju en naturlig del av vuxenblivandet. Klassresenärerna är däremot mer benägna att ifrågasätta studierna. Klassresenärerna beskriver hur de upplever att de förändras ifråga om språk och förhållningssätt under studierna, männen i mer positiva ordalag, kvinnor med en viss tvehågsenhet.

E-utbildning är en relativt ny form av distansutbildning och har utvecklats markant under de senaste åren. Dessvärre har den pedagogiska biten av lärandet i många fall försummats till fördel för de tekniska aspekterna. Eftersom interaktiva självstudier kan erbjuda ett mer riktat informationsflöde bör man ta vara på detta och erbjuda användaren olika möjligheter att ta till sig och bearbeta informationen. Alla människor har olika inlärningsstilar, det vill säga man lär sig via olika faktorer. Vissa personer tycker om att lyssna på informationen medan andra gärna vill ha det förklarat i bilder och med figurer, samtidigt som somliga gärna vill prova teorin i praktiken. För att skapa en bra designad e-utbildning är det viktigt att först lära känna målgruppen. Genom att ta reda på vilken inlärningsstil och datorvana de har ökar man möjligheten att utforma en e-utbildning som tilltalar målgruppen. Svårigheten ligger i att presentera all information på ett begripligt och lättillgängligt sätt för användaren. Syftet med den här rapporten är att ta reda på hur informationen till Volvo Construction Equipments (i fortsättningen kallat Volvo CE) interaktiva utbildningar ska presenteras på bästa sätt. Fokus ligger på pedagogik och användarvänlighet. Genom att ta reda på användarnas inlärningsstil och datorvana kan Volvo CE erbjuda användarna ett mer riktat informationsflöde. Den befintliga e-utbildningen utvärderades av användarna och ändringar som ansågs nödvändiga utfördes. För att vara säker på att ändringarna var korrekta fick användarna åter utvärdera utbildningen och säga sin mening. Resultatet visade på en ökad användbarhet och mer interaktivitet som gynnade såväl inlärningseffekten som motivationen.