The study is quantitative and the purpose was to examine the effects of ethnicity and education on three working-related identities and striving among 80 participants. The participants consisted of foreign-born people living in Sweden and people who were born in Sweden, with different educational background. Each groups consisted of 20 participants. The result showed that the highly educated participants had higher professional identity. The participants with lower education level had a stronger colleague identity than the higher educated participants and the Swedish-born participants had a lower identity. The higher educated participants had a lower need for an identity and the Swedish participants had a higher need for an identity. The participants with lower education level had a stronger commitment and a feeling of conflict with other ambitions and demands. Higher salary was considered to be the most important strive/ambition followed by personal developing and well-being. One important conclusion to be drawn is that the level of working-related identities was influenced by the participant’s different ethnicity and educational background. / Studien är kvantitativ och syftet var att med hjälp av en enkät undersöka hur tre arbetsrelaterade identiteter samt den arbetsrelaterade strävan varierade med etnicitet och typ av utbildningsbakgrund hos 80 personer där hälften var utlandsfödda personer, boende i Sverige, och hälften var personer födda i Sverige. Resultaten visade att hög- jämfört med lågutbildade hade en högre professionsidentitet. Låg jämfört med högutbildade hade en starkare arbetskollegor relaterad identitet och det gällde även deltagarna med utländsk jämfört med svensk bakgrund. De låg- jämfört med högutbildade hade ett högre identitetsbehov och svenskfödda jämfört med personer med utländsk bakgrund hade ett högre identitetsbehov. Hög jämfört med lågutbildade hade ett större engagemang och utvecklingsmöjligheter samt en högre grad av konflikt med andra ambitioner och krav från omgivningen. Högre lön skattades som den viktigaste strävan/ambitionen följt av att utvecklas och trivsel. En viktig slutsats att dra av detta är att det finns skillnader i graden av arbetsrelaterade identiteter mellan personer av olika etnicitet och utbildningsbakgrund.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka sfi-undervisningens historia och dess utformning fram till idag. Har den under tidens gång motsvarat elevernas förväntningar och behov? Olika faktorer påverkar elevernas andraspråksinlärning, vilka är de? Vilka uppfattningar har lärarna om sfi-undervisningens utformning?</p><p>Genom en kvalitativ studie med öppna frågor till elever och lärare har jag kunnat komma fram till mina resultat. Resultaten visar att sfi-undervisningen har genomgått många förändringar genom åren. Undervisningen har förändrats både organisatoriskt och metodiskt. Resultatet visar även att sfi-undervisningen inte har klarat att uppfylla alla elevers behov. Tiden med sfi-undervisningen är begränsad och i och med detta tillfredställer undervisningen inte alla elevers behov. Dock har sfi-undervisningen uppfyllt fem av sex elevers förväntningar. Resultaten visar även att lärarna anser att inom sfi-undervisningen är det mycket viktigt att ha utbildning när man ska undervisa i ämnet Svenska som andraspråk. Det har även framkommit att det behövs förbättrande åtgärder angående sfi-undervisningen såsom behovsanalyser så att deltagarna ska klara kunskapsnivåerna A, B, C och D. Många olika faktorer som påverkar andraspråksinlärningen är relaterade till varandra. Dessa påverkar elevernas andraspråksinlärning samt utveckling när det gäller det svenska språket. Bland de olika faktorerna visar resultatet att elevernas egen motivation är en avgörande faktor för andraspråksinlärningen oavsett utbildningens metod.</p>

Sammandrag Skolverkets statistik för sfi-studerandes studieresultat visar ett starkt samband mellan utbildningsbakgrund och studieresultat (Skolverket 2009). Sfi-utbildningen är indelad i tre studievägar där Skolverkets rekommendation är att sfi-studerande med 0–6 års utbildningsbakgrund bör placeras inom studieväg 1, sfi-studerande med 6–12 års utbildningsbakgrund inom studieväg 2 och sfi-studerande med minst 13 års utbildningsbakgrund inom studieväg 3.  Med detta som utgångspunkt har jag jämfört 18 sfi-studerandes resultat på ett läsförståelsetest och ett ordförrådstest med deras utbildningsbakgrund för att se om det även finns en skillnad i resultat mellan elever med olika utbildningsbakgrund som går att koppla till ordförråd och läsförståelse. Resultatet visar att de med en högre utbildningsbakgrund, studieväg 3, lyckas bättre på läsförståelsetestet än de med en lägre utbildningsbakgrund. Eftersom ordförrådet är en viktig nyckel för studieframgång har jag jämfört resultatet på ordförrådstestet med resultatet på läsförståelsetestet för att se hur ordförrådet påverkar läsförståelsen. Ordförrådstestets resultat är något spretigare och utbildningsbakgrundens betydelse för testresultatet syns inte lika tydligt även om studieväg 1 presterar något sämre än övriga studievägar. I individuella fall pekar undersökningsresultatet mot att ett gott resultat på ordförrådestet kan ge ett gott resultat på läsförståelsetestet men frågan är mycket komplex och slutsatsen blir att god kunskap om orden på ordförrådstestet ökar förutsättningarna att lyckas väl med läsförståelsen men samspelet med andra faktorer och språkliga kompetenser gör att de med högre utbildningsbakgrund lyckas bättre än de med lägre utbildningsbakgrund.

Title: Development opportunity and motivation - A qualitative study about how individuals with different educational backgrounds experience that development opportunities affect their motivation to perform. Authors: Mohamed Hassan and Charlotte Wennerholm School: Halmstad University Term: Spring term 2020 The purpose of the study was to investigate how individuals with different educational backgrounds experience development opportunities and in what way they feel it affects their motivation to perform. The research questions were: “What experiences do individuals have regarding their development opportunities?”, “How does the experienced development opportunities affect the motivation to perform?” and “Does individuals different educational backgrounds have an effect on how they experience their development opportunities?”. To answer these questions, we used a qualitative method in the form of interviews. We have eight respondents with whom we have held semi-structured interviews. The selection consists of individuals from different professions and educational backgrounds and all of them are between the age of 24 and 35 years. The findings show that educational background has an effect on how individuals experience their development opportunities. The individuals who has a Swedish upper secondary level education as their highest are more likely to be dissatisfied with their advancement possibility because they will reach a ceiling which requires higher education. The results of this study also show that there is a connection between development opportunities and the motivation to perform. A good experience related to development opportunities leads to higher motivation.

Studien fokuserar på nyanlända kvinnor och hur de ser på sina möjligheter till arbete och vidare studier i Sverige. I dagsläget har nyanlända kvinnor i Sverige en längre väg ut i arbetslivet och till vidare studier än nyanlända män, samtidigt som nyanlända som grupp har större svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden är inrikes födda. Syftet med studien är att undersöka hur nyanlända kvinnor ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige. Utifrån syftet har vi valt att formulera följande frågeställningar: •Vilken roll spelar de nyanlända kvinnornas bakgrund i relation till hur de ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige? •Kan mönster utskiljas mellan de nyanlända kvinnornas upplevda självförmåga, deras bakgrund och hur de ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige? •Hur upplever de nyanlända kvinnorna sina karriärutvecklingsmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden utifrån etableringsprocessen på SFI?Val av teoretisk förankring i studien är begrepp från sociologen Pierre Bourdieu vilka innefattar habitus och kapital. Studien bygger även på teoretiska begrepp från Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes (1997) teori The Careership Theory och Robert W. Lent, Steven D. Brown och Gail Hacketts (2002) teori Social Cognitive Career Theory. Studien har en kvalitativ ansats där djupgående intervjuer har genomförts med åtta nyanlända kvinnor som läser svenska för invandrare (SFI). Studiens huvudresultat visar att de nyanlända kvinnorna som läser på SFI ser liknande och i vissa fall större karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige jämfört med i deras hemländer. De menar även att för att de ska kunna skaffa ett arbete och eller vidare studier behöver de lära sig det svenska språket och att det är det största hindret. Ett mönster har kunnat urskiljas mellan de nyanlända kvinnornas bakgrund, tidigare erfarenheter och deras upplevda självförmåga, samt att kvinnorna med kort eller ingen arbetslivserfarenhet och studiebakgrund hade läst längre tid på SFI än kvinnorna med högre utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. Nyckelord: Högre utbildningsbakgrund, Karriärutveckling, Migration, Nyanlända kvinnor, SFI.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka sfi-undervisningens historia och dess utformning fram till idag. Har den under tidens gång motsvarat elevernas förväntningar och behov? Olika faktorer påverkar elevernas andraspråksinlärning, vilka är de? Vilka uppfattningar har lärarna om sfi-undervisningens utformning? Genom en kvalitativ studie med öppna frågor till elever och lärare har jag kunnat komma fram till mina resultat. Resultaten visar att sfi-undervisningen har genomgått många förändringar genom åren. Undervisningen har förändrats både organisatoriskt och metodiskt. Resultatet visar även att sfi-undervisningen inte har klarat att uppfylla alla elevers behov. Tiden med sfi-undervisningen är begränsad och i och med detta tillfredställer undervisningen inte alla elevers behov. Dock har sfi-undervisningen uppfyllt fem av sex elevers förväntningar. Resultaten visar även att lärarna anser att inom sfi-undervisningen är det mycket viktigt att ha utbildning när man ska undervisa i ämnet Svenska som andraspråk. Det har även framkommit att det behövs förbättrande åtgärder angående sfi-undervisningen såsom behovsanalyser så att deltagarna ska klara kunskapsnivåerna A, B, C och D. Många olika faktorer som påverkar andraspråksinlärningen är relaterade till varandra. Dessa påverkar elevernas andraspråksinlärning samt utveckling när det gäller det svenska språket. Bland de olika faktorerna visar resultatet att elevernas egen motivation är en avgörande faktor för andraspråksinlärningen oavsett utbildningens metod.

Academic education is often associated with better skills and higher quality. In this study we are looking into how educational background affects the quality of the education in after- school programs. In order to set our investigation of the connection between the educational background of the employees and the quality of the education at after-school in a broader context we also asked our informants about other factors which they believe affect the quality of the education in practice and in which ways. The majority of the data collection was gathered through a digital survey that was sent to five different schools in Stockholm and posted in two Facebook groups. The questions in the survey were based on the dictum from four interviews that were done at four of the schools as a way to prepare the survey. The result is analyzed with support of curriculum theory and discourse theory. The result of the study shows that there is a connection between the educational background and the quality of the education at after-school programs although the differences between the compared groups were not significant, and that there are other factors that have an equal or bigger impact on the quality of the education. The result also shows that there are many different perspectives on what quality in after-school programs might be.

Deltagande på arbetsmarknaden är essentiellt i Sverige och det finns många krav för att komma in på den svenska arbetsmarknaden, såsom språk, utbildning, erfarenhet, osv. Alla dessa krav påverkar utrikes födda arbetslösa kvinnors inträde på arbetsmarknaden, vilket resulterar i att de har mycket lägre deltagande på arbetsmarknaden jämfört med inrikes födda kvinnor. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetssätt som används av både de studie- och yrkesvägledare och handledare som arbetar i Kundval rusta och matcha (KROM) med utrikes födda arbetslösa kvinnor med låg utbildningsbakgrund. Syftet är att även undersöka vilka utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever när de arbetar med målgruppen. Våra frågeställningar är: Vilka arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare och handledare med utrikes födda arbetslösa kvinnor med låg utbildningsbakgrund mot arbete och studier? Vilka utmaningar upplever studie- och yrkesvägledare och handledare när de arbetar med denna målgrupp? För att besvara dessa frågor användes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex studie-och yrkesvägledare och handledare som jobbar i KROM. Både the systems theory framework (STF) och planned happenstance theory användes för att analysera resultaten. Resultaten av forskningen tyder på att de arbetssätt som studie- och yrkesvägledare och handledare använder är: kartläggning, motivation, tillhandahållande av information och utvidgandet av perspektiv. De utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever när de arbetar med målgruppen är: språk, kulturella barriärer och diskriminering. I analys av arbetssätt använder vi oss av det individuella, det sociala och det miljö- och samhälleliga samt terapeutiska systemet som finns i STF-teorin. Vi använder oss även av de färdigheter som finns inom planned happenstance theory och vilken roll vägledaren ska ha i relation till teorin vid analys av arbetssätt. De utmaningar som studie- och yrkesvägledare och handledare upplever är relaterat till de system som finns i STF-teorin.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilken inställning lärare har till läxor på ett yrkesinriktat gymnasium och varför en del av dem har valt att ge läxor medan andra har valt bort dem i sin undervisning. Jag valde att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden och min undersökningsgrupp bestod av sex lärare som var verksamma i en stad i södra Sverige. Resultatet visade att lärarna hade olika syn på läxan. En del hade svårigheter med att kunna ge en tydlig definition. De lärare som var positivt inställda till läxor, menade bland annat att de ger förförståelse och ansvarstagande. Vidare sa de att det inte finns tid till att göra dem under lektionen. De lärare som var negativt inställda till läxor, angav att många elever kommer från hem där de inte får tillräckligt med hjälp eller stöd.Sedan fanns det elever som av olika skäl inte kunde koncentrera sig på studier. Läxan berör många områden utifrån olika perspektiv. Samtidigt som den även utgörs av en komplex och mångfacetterad problematik.