No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

This essay aims at a group of little boys, aged between six and twelve, who once happen to meet in an isolated island having been cut off from their home. These boys are the characters of William Golding’s Lord of the Flies. Aiming at these children, this essay attempts to analyze their characters and actions. This essay describes the cultural background of the boys and later concentrates on the boys. They are not innocent. They are involved in violence and murder. This essay finds out that Golding is the person, who thinks that human is imprisoned to innate evil and that evil can be active even in the children. So, the children cannot be framed in innocence and vulnerability only. This essay also draws on R.M. Ballantyne’s The Coral Island children, who maintain the traditional idea of innocence and vulnerability in their actions. Actually, R.M. Ballantyne is referred to deepen the analysis of the topic. However, Lord of the Flies has a pessimistic tone of the loss of the childhood and innocence. This is seen when Golding’s Jack along with his gang savagely murders Simon at first and, at the second attempt killed Piggy, a wise boy. Jack takes over the island and establishes anarchy in the island. His and his gang’s cruelty continues until they pay the last visit to Ralph to destroy him. In short, this essay is placed in the theme of creative cruelty and perversity of the children Golding describes in Lord of the Flies.

Syftet med denna studie var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet kunde se ut på fritidshemmet. Detta har gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer som genom kvalitativ innehållsanalys tolkats och kategoriserats upp i teman. Resultatet pekade på att barns valmöjlighet, delaktighet, trygghet och rörelse, kan vara hälsofrämjande faktorer. Samtidigt ställer Skolverket (2016d) krav på att rekreation och vila ska erbjudas barnen. Rekreation innebar enligt respondenterna sådant som barnen själva väljer att göra. Fritidspedagogernas hälsofrämjande arbete kan därmed vara att erbjuda barnen valmöjligheter. Det som erbjuds kan bland annat vara styrda aktiviteter där pedagogen planerar och utför leken. Slutsatsen som framkommit är att det hälsofrämjande arbetet i fritidshemmet pågår ständigt och anpassas utifrån barnens behov, verksamhetens förutsättningar samt personal och lokal tillgång. Nyckelord: Fritidshem, hälsa, rekreation, vila, fysisk aktivitet, fysisk miljö.

Denna studie har genomförts vid Uppsala Universitet inom Grundlärarprogrammet där syftet har varit att analysera läsförståelseläromedlet En läsande klass utifrån användningen av fyra läsförståelseprocesser som elevers läsförståelse mäts utifrån. I analysen har utvalda lektioner ur En läsande klass för årskurs 3 och årskurs 4 granskats. För att uppnå studiens syfte har en text- och innehållsanalytisk ingång använts där de fyra läsförståelseprocesserna utgjort analysverktyg. Processerna används även i nationella och internationella mätningar och är: Att hitta och återge direkt uttryckt information, Att dra enkla slutsatser, Att tolka och integrera tankar, idéer och information samt Att granska och bedöma innehåll, språklig form och olika textelement.Resultaten har påvisat att de fyra processerna används i det utvalda materialet, dock är representationen ojämn. Processen Att hitta och återge direkt uttryckt information används främst vid explicit arbete med en text. Vid arbete utifrån Att tolka och integrera tankar, idéer och information antas elever använda sin förförståelse i syfte att göra exempelvis förutsägelser. Dessa processer är de som förekommer mest frekvent i de båda årskurserna. Studien har visat på ett behov att vidare undersöka En läsande klass utifrån olika ingångar.

Denna kvalitativa studie med ett sociokulturellt perspektiv har till syfte att undersöka lärares syn på extra anpassningar i klassrummet. En utgångspunkt för studien är Skolverkets skrifter om extra anpassningar, - och en granskning genomförd av Skolinspektionen. Tidigare forskning berör områdena inkludering, synligt lärande, akademisk självbild samt framgångsrik läs- och skrivundervisning. Datainsamlingen omfattar sex klasslärare verksamma i årskurs 4 som i semistrukturerade intervjuer har berättat om sin syn på extra anpassningar i ämnet svenska. Vi har behandlat frågeställningar som bland annat rör anpassningarnas utformning och hur lärare skaffar sig kunskap kring hur anpassningar utformas framgångsrikt. Våra data har analyserats genom tematisk analys. Det framkommer att lärarna upplever sig ha god kunskap kring vilka elever som bör ha extra anpassningar och hur anpassningar ska utformas. Extra anpassningarna uppfattas som en väg att på ett inkluderande sätt arbeta med elevers kunskapsutveckling genom förändringar i lärmiljön. Samarbete med kollegor eller elevhälsoteamet (EHT) upplevs viktigt medan skolledning - och föräldrasamarbete har en mindre roll. Elevens delaktighet i utformandet av och arbetet med de extra anpassningarna är oftast liten. Dokumentationen sägs ha minskat med de extra anpassningarnas införande, men det finns brister gällande dokumentation och utvärdering. Läslyftet nämns som en källa till kunskap om forskning och litteratur kring framgångsfaktorer, ett område där lärarna uttrycker att de inte är särskilt insatta. I studien framkommer såväl goda exempel som utvecklingsmöjligheter - och framförallt många tankar om upplevelser kring arbetet med extra anpassningar. Nyckelord: specialpedagogik, extra anpassningar, framgångsfaktorer, lärares upplevelser, sociokulturellt perspektiv.

Bakgrund: Synen på matematik har förändrats från att se till elevers färdigheter att lösa rutinuppgifter till att se matematiken som en meningsfull problemlösande aktivitet. Det är även den problemlösande matematiken som framhålls som betydelsefull i olika vardags- och yrkessammanhang. Därav är skolans matematikundervisning i problemlösning en viktig förmåga att utveckla hos eleverna. I och med detta ville vi undersöka lärares tankar och uppfattningar om hur undervisningen kan planeras och genomföras för att låta alla elever utveckla en matematisk problemlösningsförmåga. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur lärare tar hänsyn till elevers olika kunskaper i arbetet med problemlösning i matematik i grundskolans årskurs 1–3. Metod: För att få svar på våra forskningsfrågor valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade grundskollärare i matematik som aktivt bedrev problemlösningsarbete i årskurs 1–3.  Vid samtliga intervjutillfällen utgick vi från en och samma intervjuguide. Grundfrågorna i intervjuguiden syftade till att informanterna skulle besvara hur lärare planerar och genomför undervisning i problemlösning samt belysa deras övriga tankar om problemlösning som arbetsmetod och dess för- respektive nackdelar. Frågorna var utvecklade för att vi skulle kunna förstå hur de arbetade för att möjliggöra alla elevers utveckling av sin problemlösningsförmåga. Resultat: Resultatet visade att lärarna valde ett problem utifrån ett bestämt matematiskt område som alla elever skulle arbeta med. I planeringen reflekterade lärarna kring olika elevgrupperingar för att möjliggöra ett lärande för alla. Lärarna ansåg att introduktionen och deras aktiva roll var av stor betydelse för elevernas möjlighet att lösa problem. I likhet med tidigare forskning hade vi i resultatet fått fram att de intervjuade lärarna ansåg att den efterföljande diskussionen var en av de viktigaste delarna i problemlösningen. Vi såg att lärarna följde många av de sex faser som finns beskrivna i Taflins sammanställda matris, Lektionens faser. Lärarna hade som motiv att undervisa i problemlösning för att utbilda eleverna till att bli kreativa och reflekterande problemlösare vilket behövs i vardagslivet.