Elevers konceptuella förståelse för begrepp som kraft och rörelse studeras inom ramen för Fysik 1 vid en gymnasieskola . Ett diagnostiskt prov togs fram och genomfördes före och efter genomgången kurs. Under kursen betonades interaktiva moment och fyra stycken interaktiva workshops utvecklades där eleverna mötte koncepten i praktiken. Intervjuer och statistisk analys av resultaten på det diagnostiska provet före och efter kursen visar att eleverna tillägnat sig koncepten ovanligt väl under kursen.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera flickors och pojkars uppfattningar om kommunikation i klassrummet och deras uppfattningar om vad som kan skapa trygghet i klassrummet. Utifrån fokusgruppsintervjuer har det framkommit att eleverna i de båda grupperna har många tankar, som sammanfaller även om det finns några som skiljer sig lite åt. Eleverna menar att läraren kan påverka tryggheten i klassrummet och skapa förutsättningarför kommunikation. I båda grupperna betonades det att ett bra förhållande till läraren är positivt för att skapa en trygg miljö i klassrummet. Själva kunde de, enligt pojkgruppen, göra det genom placeringen i klassrummet. Flickornas svar handlade om att få stöd för sina åsikteroch att de är säkra på svaret när de svarar på en fråga.För båda grupperna var det vidare viktigt med en god gemenskap i klassrummet för att känna sig trygg och att våga kommunicera. I såväl pojk- som flickgruppen menade man att en klasskamrat som sitter bredvid kan göra att man känner sig trygg i klassrummet. Andra faktorer som kan påverka tryggheten anser båda grupperna är möbleringen i klassrummet. I pojkgruppen nämndes klassrådet och diskussion i smågrupper som tillfällen då de lättast kan uttrycka sin åsikt. Men det kan finnas en konkurrens i smågrupperna vilket leder till att en deltar för sig extra mycket. Om gruppdiskussionen är betygsgrundande kan det enligt pojkgruppen vara fördelaktigt med en skriftlig uppgift istället. I flickgruppen nämndes det, att det var lättast att uttrycka sin åsikt när de sitter med dem som de känner. För flickorna verkar relationerna till klasskamraterna ha en särskilt stor betydelse. Flickorna ser det som en fördel att först prata ihop sig i en liten grupp innan en diskussion i helklass. Elever i såväl pojk-som i flickgruppen kan också av många olika anledningar tveka på att svara på lärarens fråga. I pojkgruppen uppfattade man att flickor har en högre press på sig att prestera bra. En faktor som styr detta ansåg de är att pojkar har lättare att få jobb. Därför måste flickorna prestera mer i skolan för att kunna konkurrera med pojkarna. Pojkarna trodde dock inte att det innebar att fler flickor är blyga. I flickgruppen framkom också åsikten att pojkarna inte tar skolan på lika stort allvar som flickorna. Som lärare är det viktigt att se till att samtliga elever kommer till tals. Både flickor och pojkar kan vara osäkra i vissa situationer i klassrummet. Att hävda att bara flickor har problem att göra sin röst hörd i klassrummet stämmer inte med verkligheten. Som lärare gäller det att skapa en god relation till sina elever, mellan eleverna och en miljö där alla kan känna sig trygga.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Med den studie undersökt vi hur olika klasslärare arbetar för att utveckla läs-, och skrivinlärningen hos flerspråkiga elever. För att få svar på våra forskningsfrågor intervjuade vi tre informanter. Vi upptäckte likheter och skillnader från det insamlade materialet och fick svar på våra forskningsfrågor med stöd av litteratur. Från den resultat vi fått fick vi vetskap om att arbetssätten, resurser och samarbetet med hemmet och Svalärare har stor betydelse med att utveckla flerspråkiga elevers läs- och skrivinlärning.

Equality is an important part of our democracy. As a social science teacher, you have a greater responsibility to educate tomorrow's citizens in democracy. In order to fulfill our mission, we can take the help of teaching materials in social science. It is important that these textbooks are up-to-date and convey knowledge in equality and do so in a way where students can identify with what is written. The purpose of the study is to investigate how gender equality, gender and heteronormativity are presented in textbooks in social studies for the high school. When it comes to research in the field, this is limited and old. My research is based on five textbooks in social studies for the elementary school's later years. I have chosen to report my results quantitatively and qualitatively, including an analysis. The analysis is based on gender theory, including gender equality and heteronormativity as well as social science didactics. My conclusions are that I see that all textbooks question the gender order. However, there are shortcomings in some of the textbooks when it comes to problematizing gender equality and clarifying the lack of equality that prevails in society in. Gender as a concept also needs to be explained and clarified. My clearest conclusion was that in the knowledge area information and communication there were remarkable shortcomings of gender equality, gender and heteronormativity.

No description available.