Syftet med denna studie var att studeraspecialpedagogers respektive lärares uppfattningar av vad beteendeproblem hos elever kan ha för underliggande orsaker och vilka faktorer de uppfattar som viktiga i arbetet med dessa elever. Vidare syftade denna studie till att bidra med ökad kunskap om vilka föreställningar specialpedagoger och lärare har om sina egna och varandras bidrag i arbetet kring dessa elever. Det är en kvalitativ vinjettstudie där lärare och specialpedagoger har intervjuats enskilt. Ansatsen är inspirerad av fenomenografi både när det gäller insamling av empiri och i analys av resultat. Genom att analysera utsagor identifierades uppfattningar och bakomliggande perspektiv. De specialpedagogiska perspektiv som studien har som utgångspunkt är kategoriskt-, relationellt-och dilemmaperspektivet. Resultatet av empirin visade ingen generell bild av vadelevers beteendeproblem kan bero på. Informanterna menade att det finns många olika förklaringar till elever i beteendeproblem. Deras förklaringar visade ett kategoriskt perspektiv då informanterna menade att beteendeproblem ofta är kopplat till individens egna svårigheter. Informanterna menade även att elevens beteendeproblem kan bero på läraren. I arbetet med elever i beteendeproblem beskrev informanterna betydelsen av att eleven har en bra relation medläraren, individanpassad undervisning och att det finnssamsyn i arbetslaget kring eleven. Specialpedagogers och lärares föreställningar om sina egna och varandras bidrag i arbetet kring elever i beteendeproblem, visade att de har intentionen att arbeta utifrån ett relationellt perspektiv. Där beskrevs lärmiljön, undervisningen, relation och samarbete mellan olika professioner som viktiga. Samtidigt hade lärarna förväntningar på specialpedagoger som varav ett merkategoriskt perspektiv.

The aim of this study is to develop insights about what meaning teachers ascribe to their work with drama in education. Based on a socio-cultural perspective drama is seen as a tool for learning. Another point of departure is the Swedish National curriculum, which states that aesthetic learning processes should be an integrated part throughout compulsory education. The data for the study consists of interviews with eleven primary school teachers. The qualitative analysis shows a variation in how the teachers perceive drama. Drama can be used for example to illustrate different factual knowledge or to explore and create meaning in relation to a human dilemma or a complex subject matter. The working methods vary from focusing the artistic dimension of drama to giving the art form minor or no importance at all. The findings indicate, in line with previous studies, that drama is mainly used to work with the school's social goals, like creating a friendly atmosphere and prevent bullying. The findings also show that teachers find it difficult to integrate drama in their everyday teaching. One obstacle which is pointed out is the fact that in Swedish compulsory schools drama does not have its own curriculum and thus is not included in the schedule. Other explanations are that many teachers experience that they have insufficient drama skills and lack of time for drama work, depending on the school's focus on measurable knowledge and goals to be achieved. The conclusion is that drama can allow meetings where different stories can be viewed from several perspectives and be an opportunity for greater understanding and deeper knowledge. Drama can also be dismissed because it is not real and drama can be used in a fostering way, to direct students towards a desirable behavior. In other words, drama can be described as a multifaceted and powerful educational tool.

No description available.

Kommutativa lagen är en räknelag som återfinns hos räknesätten addition och multiplikation. Räknelagen innebär att det inte spelar någon roll i vilken ordning termerna eller faktorerna räknas, resultatet blir ändå detsamma. För att elever ska utveckla god kunskap inom aritmetik är det viktigt att de lär sig den kommutativa lagen. I den här studien har sex verksamma lärare i årskurs 1-3 intervjuats. Syftet med studien är att utforska lärares uppfattningar av undervisning av kommutativitet. Detta syfte besvaras genom frågeställningarna Hur undervisar lärare om kommutativitet och varför? samt Hur använder lärare begreppet kommutativitet och varför? Studien är genomförd med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet har analyserats i relation till fenomenografi. Resultatet visade att lärare har erfarenheter av flera olika sätt att undervisa samt att de har skilda erfarenheter av att använda begreppet kommutativitet i sin undervisning. / The commutative law is a property valid for addition and multiplication. The property means that the terms’ and factors’ spatial does not change the sum. For students to develop their knowledge of arithmetic it is important for them to learn about commutativity. In this study, six active teachers in grades 1-3, have been interviewed. The aim of the study is to explore teachers’ perceptions of different ways to teach about commutativity. The aim is answered by asking the following questions How does teachers teach about commutativity and why? and How does teachers use the concept of commutativity and why?. The result has been analysed in relation to phenomenography. The result shows that teachers have experiences of different ways of teaching commutativity and different experiences of using the concept of commutativity in their teaching.

Syftet med denna studie är att undersöka vad sex rektorer i två kommuner har för perspektiv på studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Tidigare forskning visar att det inte varit ett framgångsrikt arbete. Genom kvalitativa intervjuer beskriver rektorerna hur det ser ut med valkompetensen, organisationen för studie- och yrkesvägledningen, vilka faktorer som påverkar och hur samverkan ser ut mellan lärare, studie- och yrkesvägledare. Det har även framkommit hur samarbetet fungerar med arbetslivet. Resultatet har analyserats utifrån styrdokument, organisationsteori och tidigare forskning. Studien har visat att alla rektorer vill få till och inser vikten av studie- och yrkesvägledning som hela skolan ansvar och det finns tydliga utvecklingsområden för att nå målet att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar.

Under våren 2020 ska regeringen ta beslut om en revidering av grundskolans kursplaner. Skolverkets förslag föregås av flera års diskussioner bland lärare, forskare, politiker, journalister och allmänhet. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om Skolverkets förslag till förändringar i kursplanen för kemi för grundskolans högstadium. Studien består av två delstudier, en dokumentstudie och en intervjustudie. Dokumentstudien består av en textanalys för att få kunskap om vilka de föreslagna förändringarna är. Sammanfattningar av förändringarna som identifierats i textanalysen utgör sedan grunden för de frågor som ställs i den efterföljande intervjustudien. Den görs för att få kunskap om vad lärare har för uppfattning om förändringarna och vad förändringarna kan få för konsekvenser. Fem betygsättande kemilärare som arbetar på högstadiet från två kommuner i norra Sverige har bidragit med sina uppfattningar under semistrukturerade intervjuer. En meningskoncentrering har sedan gjorts av intervjumaterialet. Dokumentstudiens resultat visar att Skolverkets förslag till förändringar handlar om att göra syftet mer kunskapsinriktat, centrala innehållet mer grundläggande med fokus på hälsa och miljö och kunskapskraven mindre omfattande och mer övergripande. Intervjustudiens resultat visar hur lärare uppfattar förändringarna som finns i förslaget. Lärarna är eniga om mycket men inte allt utan det finns även tydliga skillnader i uppfattning. Utifrån resultatet i den här studien kan det sägas att förändringarna kommer att ge vissa konsekvenser, i huvudsak för bedömningen. Vad resultatet blir på denna studies tre frågeställningar och hur lärarna reagerar på frågor diskuteras sedan i förhållande till tidigare erfarenheter. Framtida forskning bör göras om hur lärare använder den reviderade kursplanen när den blir gällande och vilka betydelser förändringarna får över tid. Det vill säga hur lyckas Skolverket med sina intentioner den här gången?

No description available.

Denna studie syftar till att analysera funktionen av och samspelet mellan semiotiska modaliteter i ett digitalt läromedel. Studien har utgått ifrån ett sociosemiotiskt perspektiv där människans behov av att tillsammans skapa betydelse ses som grunden. Den vidgade synen på textbegreppet, där text innefattar exempelvis verbaltext, bilder, illustrationer, tal och musik har också legat som grund för denna studie. Utifrån syftet formulerades två forskningsfrågor: Vilka funktioner har de olika semiotiska modaliteterna i läromedlet? Hur samspelar bild och verbaltext i läromedlet? Den metod som användes var en kvalitativ analysmetod. Läromedlet, Språket och berättelsen 1, analyserades med hjälp av en analysmodell där övergripande struktur samt relationen mellan olika modaliteter undersöktes. Studiens resultat visade att bild och verbaltext samspelade på olika sätt i läromedlet. Modaliteterna hade även olika funktioner i läromedlet. Rubriker fungerade informativa, intresseväckande och uppmanande. Bilderna hade olika funktioner, i överlag förstärka eller förtydliga innehållet i verbaltexten men ett fåtal enbart som funktion att vara dekorativa.

Studien är en kvalitativ studie med fokus på särskilt stöd inom en gymnasiesärskolas individuella- respektive nationella program. Studiens syfte är att belysa begreppet särskilt stöd bland elever med intellektuella funktionsnedsättningar inom vald gymnasiesärskolas individuella respektive nationella program. Utifrån syftet har tre centrala frågor utarbetats vilka är Hur ser organisationen ut kring särskilt stöd inom gymnasiesärskolan? Hur definieras särskilt stöd inom gymnasiesärskolan? och Vilka specialpedagogiska perspektiv framträder i verksamheten? Fokusgrupper är vald metod. Fokusgrupperna är genomförda vid två tillfällen där fyra lärare deltagit vid respektive tillfälle. Det är ett strukturerat urval som ligger till grund för fokusgruppssamtalen. En kvalitativ innehållsanalys har frambringat kategorier och underkategorier i studiens resultat. Kategorierna som framkommer är särskilt stöd inom gymnasiesärskolan, organisation samt individ och miljö. I kategorin särskilt stöd inom gymnasiesärskolan framträder tre underkategorier vilka benämns åtgärdsprogram, anpassad studiegång samt jag har koll på min egen elevgrupp. Det gemensamma för kategorierna är att de är kopplade till begreppet särskilt stöd. Slutsatserna i resultatet är att vald gymnasiesärskola bör finna strukturer i organisationen som öppnar upp för samtal kring särskilt stöd. Vidare definieras särskilt stöd som tidsbegränsat och som en del i åtgärdsprogrammet där anpassad studiegång är den vanligaste formen av särskilt stöd. / The study is a qualitative study with a focus on special support within a secondary special school's individual and national programs. The purpose of the study is to elucidate the concept of special support among students with intellectual disabilities within the chosen upper secondary special school's individual and national programs. Based on the purpose, three central questions have been worked out which are What does the organization look like with regard to special support within the upper secondary special school? How is special support defined in the upper secondary special school? and What special educational perspectives appear in the secondary special school? Focus groups are the method of choice. The focus groups are conducted on two occasions where four teachers participated on each occasion. It is a structured selection that forms the basis for the focus group discussions. A qualitative content analysis has produced categories and subcategories in the study's results. The categories that appear are special support within the upper secondary special school, organization and individual and environment. In the special support category within the upper secondary special school there are three subcategories, which are called action programs, adapted study programs and I have my own student group. What is common to the categories is that they are linked to the concept of special support. The conclusions in the result are that the chosen upper secondary special school should find structures in the organization that open up discussions about special support. Furthermore, special support is defined as time-limited and as part of the action program where adapted study is the most common form of special support.

No description available.