Elevers beteende kring ämnet idrott och hälsa är många och olika. I denna studie har jag se om man kan förutse ett av dessa beteenden, deltagande i på lektionen, utifrån teorin Reasoned Action Approach (RAA) och dess tre centrala begrepp; attityd, sociala normer och känsla av kontroll. Studien är baserad på en enkätstudie på 27 frågor som 76 elever i årskurs 9 som svarade på. Enligt studien så upplever eleverna en positiv attityd till ämnet, både kognitiv och affektiv. Studien visar också på att föräldrars och kompisars positiva syn på fysisk aktivitet kan påverkar att de deltar mer på lektionerna. Studien styrker också användandet av teorin RAA när man ska förutse ett beteende.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om F-3-läraresförhållningssätt till värdegrundsarbetet i undervisningen utifrån läroplanen.Studien är kvalitativ och genomförs med intervjuer. Det teoretiska perspektivetär utifrån Imsens ramfaktorteori. Resultatet visar att lärarna arbetar medvärdegrunden genom bland annat filmer, diskussioner och samarbetslekar.Värdegrundsarbetet genomsyrar undervisningen och lärarna har ett förtroendefrån ledningen och ett ansvar att se till att värdegrunden finns med iundervisningen. Slutsatsen är att fostransuppdraget är en viktig del i skolan ochatt den demokratiska plattformen ska bidra med att skapa en respekt somgenomsyrar skolmiljön.

Students' understanding of “the idea of measurement” can be developed through measurement with standardized - and non-standardized units of measurement. Previous research has identified different difficulties in length measurement, but what does not emerge is how teaching can be designed to meet these difficulties. The purpose of this study is thereby to identify critical aspects, regarding standardized and non-standardized measurement in first grade. The purpose is also to examine how teaching with standardized and non-standard units of measurement can be designed to create conditions for learning. The structure of the study is based on the theory of variation, and the principles of the variation theory is therefore a permeate for the method in this study. Data has been collected through pre-tests, post-tests, worksheets, and lesson designs. The result shows that "distinguish that when measuring with a ruler, the measurement starts from zero" was a critical aspect for the standardized units of measurement. The result also identified "distinguish that the units of measurement must not overlap or have gaps for the measurement to be correct" as a critical aspect for the non-standardized units of measurement. The result shows that when concrete material is used to visualise the units in a measurement, several critical aspects are distinguished. To use rulers with different starting points is proved to be important when teaching with the standardized units of measurement. The post-tests showed that the students who had the lesson with non-standard units of measurement had distinguished most of the critical aspects for both standardized and non-standardized units of measurement after the lesson. The students who focused on the standardized units of measurement, on the other hand, had not discerned any critical aspects for the non-standardized units of measurement after completing the lesson. The result constitutes a conclusion that both standardized and non-standardized units of measurement are needed in teaching, for the students to develop an understanding of “the idea of measurement”.

Abstract I skolan speglar svenska och svenska som andraspråk (SVA) vårt multikultturella samhälle. Båda ämnenea har likvärdiga betyg och ger samma behörighet för gymnasieskolan och högre utbildning. Eleverna i dessa ämnen undervisas ofta tillsammans av en och samma lärare i samma klassrum. Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka om undervisningens  organisationsmodell för svenska som andraspråk påverkar förmågan att möta elevernas behov. Studien undersöker också om pedagogerna använder Skolverkets material som bedömningsstöd och om det positivt påverkar deras möjlighet att tllgodose elevernas behov. Enkätundersökningen riktas till ett stort antal informanter från olika multikulturella gryndskolor i Sverige. Resultaten visar att det finns en koppling mellan användningen av bedömningsstöd och upplevelsen av att kunna möta elevernas behov. Informanter som använder bedömningsstöd ökar sin förmåga att tillgodose elevernas behov.

The purpose of this study is to investigate the attitudes and experiences of Swedish teachers and school librarians regarding collaboration to promote students' learning and reading interest. The purpose is also to investigate what perception Swedish teachers have of the school librarian's role and duties. The questions that the study seeks to answer are; How do Swedish teachers at upper secondary school perceive the school librarian's role and tasks? What are Swedish teachers and school librarians at upper secondary schools’ view of collaborating with each other to promote students' learning and reading interest? And do Swedish teachers and school librarians at upper secondary school collaborate in some way to promote students' learning and reading interest? If yes, in what way? If no, why not? The study has a qualitative approach with research interviews as data collection method. The selection group consists out of three Swedish teachers and two school librarians. All interviewees are working at secondary schools in the county.   The results showed that the Swedish teachers' view of the school librarian's role and duties can be summarized in terms of organizer (of materials and events in the library), administrator (of the library's media), literary inspirer (to students and teachers) and extra adult (who is there for the students), although they had different views on the degree of these. The results also showed that both school librarians and two out of three Swedish teachers were positively disposed to collaborating in teaching. One of the Swedish teachers was critical of the collaboration with the school librarian as they considered it was not enough to significantly affect the students' learning and interest in reading. The interviewees collaborated with the school librarian and Swedish teacher respectively to very different degrees. The various forms of collaboration that the Swedish teachers testified to can be summarized as; purchase of books that the teachers wished for, suggestions for teachers on class set books and occasional librarian-led lessons with a focus on literature. The collaborations that the librarians described at their workplaces can be described as; suggesting class set books for teachers, arranging author visits, librarian-led lessons with a focus on literature and/or media and information literacy, and creating lesson content in consultation with teachers. The fact that collaboration did not always take place between Swedish teachers and school librarians in the study seemed to be mainly attributed to insufficient organization at school level.

Arbetsmarknaden i Sverige är idag könssegregerad, kvinnor och män arbetar inom olika yrken samt i olika typer av verksamheter. Det har länge funnits ett politiskt mål att bryta de här strukturerna när det gäller arbete och studier. Studie-och yrkesvägledningens uppdrag är att hjälpa och stödja elever att göra ett väl underbyggt val inför framtiden. Vårt syfte är att belysa studie- och yrkesvägledares roll i arbetet med genusmedveten vägledning på högstadiet. Vi vill ta reda på hur vägledare förstår könsstereotypa val till gymnasiet samt vilka förutsättningar de upplever att de har för uppdraget att arbeta med genusmedvetna val. Vår studie baseras på 10 kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare verksamma på högstadiet. Resultatet analyserades utifrån Theory of Circumscription, Compromise and Self-creation av Gottfredson (Zunker, 2016) och Careership theory skriven av Hodkinson & Sparkes (1997). Våra resultat visade att vägledarna menade att den genusmedvetna vägledningen gjorde sig bäst i den vida vägledning. Vidare beskrev vägledarna att könsstereotypiska val främst sker till yrkesförberedande program. Flertalet av vägledarna menar att det saknas ett väl fungerande samarbete med ledningen eller övrig personal för att kunna genomföra uppdraget med den genusmedvetna vägledningen och därmed kunna ge eleverna förutsättningar att göra normbrytande val till gymnasiet. Vi har diskuterat att det är viktigt att börja med genusmedveten vägledning tidigt för att kunna påverka könsstereotypiska föreställningar hos eleverna. Därtill är att det viktigt att alla yrkeskategorier på skolan engagerar sig och arbetar med genusmedveten vägledning för att nå ut till alla elever. I framtida forskning ser vi ett behov av att undersöka hur rektorer och lärare ser på sitt uppdrag kring studie- och yrkesvägledning.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver det dubbla uppdraget. Vad innebär det dubbla uppdraget för lärare i fritidshem i deras yrkesvardag?  Vilka konsekvenser beskriver lärare i fritidshem att det dubbla uppdraget skapar för deras yrkesroll? I studien har en kvalitativ metod använts och för att samla in data har sex lärare i fritidshem beskrivit hur de uppfattar det dubbla uppdraget genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån en hermeneutisk ansats har tidigare förförståelse och fördomar kring det dubbla uppdraget utmanats och utvecklats i mänskliga möten med studiens lärare i fritidshem.  I resultatet framkommer att informanterna uppfattar och beskriver det dubbla uppdraget på olika sätt. Utmärkande i informanternas utsagor kring det dubbla uppdraget är hur yrkesrollen tar sig i uttryck vid tjänstgöring i två olika verksamheter samt deras utgångspunkter i undervisningen som bedrivs på fritidshemmet. I informanternas skildringar av deras yrkesvardag beskrivs även vad som påverkar deras yrkesutövning och vilka påföljder det kan ge. Betydande faktorer vid tjänstgöring i två olika verksamheter är dels hur informanternas kompetens uppfattas och tas tillvara av andra professioner i skolan, dels skolans situation vad gäller organisatoriska förutsättningar och resurser. Vad gäller detta kan en av påföljderna bli att informanterna får utföra uppdrag som inte helt speglar yrkeskompetensen. Allt som rör fritidshemmet och den individuella yrkeskompetensen är enligt informanterna deras huvudsakliga uppdrag vilket önskvärt också bör spegla uppdraget de får i en eventuell tjänstgöring i obligatoriska skolans verksamhet. Gällande informanternas utgångspunkter för undervisningen på fritidshemmet är för samtliga både meningsfull fritid och att beakta elevernas behov och intressen högt upp på prioritetslistan. I vilken omfattning informanterna anser att verksamheten och undervisningen ska vara styrd utefter olika mål i styrdokument ser däremot olika ut. Sammantaget beskriver informanterna att en balans mellan meningsfull fritid och styrd verksamhet är viktig samt att yrkeskompetensen ska tas tillvara i alla uppdrag under en hel arbetsdag.