Syftet med den här studien är att fördjupa kunskap om hur lärare i fritidshem arbetar med att skapa delaktighet för elever i behov av särskilt stöd i fritidsverksamheten.Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer med lärare i fritidshem och fritidspedagoger från fyra olika kommuner i Sverige. Analysen är en tematisk analys kodade i tre olika huvudteman; Förhållningssätt till delaktighet, pedagogiska och didaktiska intentioner och implikationer samt stödjande strukturer och strukturella barriärer. Resultatet visar att fritidslärare har flera olika perspektiv på vad delaktighet kan vara och hur den görs, men att begreppet delaktighet samtidigt nästintill aldrig diskuteras i kollegiet samt att det saknas en systematik i delaktighetsarbetet i fritidshemmet. Resultatet visar även att fritidslärare försöker oftast utgå från barns bästa och att deras intentioner är att göra elevernas röster höra men att elevens problematik förläggs hos eleven själv. I resultatet framkommer synen på barn och barndom både som human beeings (barnens värld här och nu är det som är viktigt ) och human becomings (barn är tillstånd till att bli en fullvärdig vuxen individ). Fritidslärare beskriver att goda relationer till elever och vårdnadshavare är en viktig förutsättning för att möjliggöra delaktighet för elever i behov av särskilt stöd i fritidsverksamheten. Fritidslärarna i denna studie efterfrågar ett större samarbete mellan fritidsverksamheten och skolans elevhälsoteam.  Nyckelord: Delaktighet, barns perspektiv, barnperspektiv, barns aktörskap, relationer

Denna studie består av en undersökning om elevers skrivprocess från ett lärarperspektiv när elever skriver analogt och digitalt. Målet med studien är att ringa in några lärares reflektioner kring möjligheterna och utmaningarna med att skriva digitalt respektive analogt i förhållande till skrivutvecklingen. I föreliggande studie har det sociokulturella perspektivet, skapat av Lev Vygotskij, legat till grund för arbetet. Perspektivet utgår från att elever når nya nivåer av lärande genom interaktion med andra och med hjälp av artefakter som digitala hjälpmedel. Studien består av semi-strukturerade interjuver med fyra lärare som är verksamma i den svenska grundskolan. De insamlade reflektionerna från lärarna har analyserats och jämförts med forskning som rör området. Resultatet visade att elever tenderar att skriva längre texter med digitala hjälpmedel eftersom det är lättare att redigera texter, så länge de besitter de nödvändiga färdigheter kring att arbeta med digitala hjälpmedel. Studien visade också att analogt skrivande fortfarande är nödvändigt för att utveckla skrivfärdigheter som att forma bokstäver. Avslutningsvis så är båda tillvägagångsätten nödvändiga för att eleverna ska ta nästa steg i sin skrivutveckling.

No description available.

Syftet med vår studie är att skapa kunskap om förskollärares syn på matematikundervisning i relation till digitala verktyg. Data samlades in med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod. Det sociokulturella perspektivet förstås som lärande i en social process och används i denna studie (Lundgren Öhman 2014, s. 17). Resultaten tyder på att förskollärare som använder Blue-Bot, Magiska Trädgården och projektor använder dem i relation till matematik för att barnen ska lära sig matematiska begrepp som räkning, orientering, sortering och så vidare.  Dessutom, trots fördelarna med de olika digitala verktyg som förskollärarna nämnde och gav sina synpunkter, nämnde de också några utmaningar hur de behöver utbildas för att veta hur man använder dessa digitala verktyg och också alltid använda förskolans läroplan som en guide för att integrera den med aktiviteter.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka frågor lärare upplever som kontroversiella, när frågor blir kontroversiella enligt lärare och med vilka strategier lärare hanterar undervisningen om kontroversiella frågor. Empirin analyseras utifrån den tidigare forskningens tre centrala kriterier för att förstå när en fråga blir kontroversiell: det beteendemässiga kriteriet, politiska kriteriet och epistemiska kriteriet. Det epistemiska kriteriet modifieras i ljuset av tidigare forskares kritik för att göras mer användbart. I analysen föreslår jag ett nytt socialt kriterium för att förstå när en fråga blir kontroversiell.  Resultatet pekar därmed på att tidigare forskares förståelse av kontroversiella frågor behöver revideras. Det empiriska materialet består av tre kvalitativa intervjuer med lärare som har erfarenhet av att undervisa om kontroversiella frågor.

This study aims to explore and analyze how textbooks in social studies aimed towards upper secondary school portrays and deals with different groups and cultures in our society. It will also explore if there are aspects of  a reproduction of norms and stereotypes that are harmful and contribute to discrimination in our society, otherfication and contribution to a “we and them” thinking. Furthermore, the study will analyze if the chosen textbooks create an opportunity for using the multicultural classroom and intercultural education.  The method used in this study is a qualitative text analysis and the material consists of four different textbooks in social studies. The theoretical approach is based on two explanations of the words “multiculturalism” and “intercultural education”, where multiculturalism is described as a position that describes different people who represent different ethnicities, cultures or nationalities. Intercultural education is about a process which involves people with different cultures and languages, this process explains how they interact and affect each other.  Based on the analysis of the different textbooks, a difference in the portrayal of multiculturalism and intercultural education has been observed, as well as how the books either contribute to a reproduction of society norms and stereotypes, otherfication and a “we and them” perspective or how they actively work against it. The results show that two of the four textbooks speak about groups, cultures, ethnicity, norms and stereotypes in a very simple and unproblematic way which can easily create differences between groups even if it is unintentional. The other two textbooks discuss these subjects in a complex way which gives the reader a greater understanding of how these different elements work together and how they affect us. The authors have succeeded in actively working against structural norms and stereotypes, as well as incorporating an intercultural perspective throughout the books.

The purpose of this study was to do a discourse analysis of three textbooks in Swedish with a focus on examining how Sweden's national minorities and minority languages are represented in them. This was done by seeking answers to two questions: in what way are the representations of the national minorities and minority languages exclusionary and inclusive? What similarities and differences are there between the representations? The theoretical framework and the method that has been applied to the material is critical discourse analysis. A conceptual apparatus has been used based on Theo van Leeuwen's model of the representation of social actors, which is based on critical discourse analysis. The chosen concepts suppression/backgrounding, activation/passivation and individualization/aggregation have been applied to the material to determine how the national minorities and minority languages are represented and in what way these representations are exclusionary and inclusive. The results have shown, among other things, that activation and aggregation of the national minorities and minority languages as social actors are the most common forms of inclusion in the textbooks. There is also individualization of the minorities, although to a lesser extent. Several cases, however, have shown that some minority groups are excluded by either backgrounding or suppression in several of the analyzed textbooks.

Syftet med studien är att få ökad kunskap och medvetenhet kring hur nyutexaminerade förskollärare upplever att de bemöts och tas emot i förskolans verksamhet, samt om bemötandet kan leda till eventuella konsekvenser. Studien bestod av sju stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer med nyutexaminerade förskollärare, där vi ville ta del av deras upplevelser av hur de har bemötts och tagits emot av förskoleverksamheten under sin första tid i yrket. Studien lutar sig mot systemteorin, där empirin har analyserats och bearbetats genom en tematisk analys för att finna teman utefter forskningsämnet. Resultatet visar att nyutexaminerade förskollärare upplevde att de bemöttes och fick stöd från rektorer på ett bra sätt medan de samtidigt upplevde det bristfälligt från både kollegor och vårdnadshavare. Mentor var någonting som alla under något tillfälle tilldelades, där upplevdes det dock att det fanns många områden som kunde utvecklas och förbättras av förskoleverksamheten. Bemötandet upplevdes kunna utvecklas inom flera aspekter för att gynna nyutexaminerade förskollärare i deras yrkesroll. Kollegialt lärande, den egna yrkesrollen samt barns lärande och utveckling uppmärksammades få konsekvenser beroende på hur nyutexaminerade bemöttes och togs emot av förskoleverksamheten. I förlängningen kunde nyutexaminerade förskollärare ifrågasätta sin yrkesroll och kunskap samt överväga att lämna arbetsplatsen alternativt lämna yrket. Sammanfattningsvis finns det flera utvecklingsområden kring bemötandet från förskoleverksamheter, som behöver utvecklas för att gynna nyutexaminerade förskollärare.

No description available.

No description available.