No description available.

No description available.

I denna studie undersöks vilka erfarenheter det finns hos pedagoger av kvalificerade samtal ledda av specialpedagog. Syftet med studien var att undersöka vad det innebär för pedagoger att möta specialpedagogen i uppdraget som kvalificerad samtalspartner. För att undersöka forskningsfrågorna valdes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger. Resultatet sammanställdes och analyserades med hjälp av systemteorins tillämpningar och arbete mot förändring och utveckling, på både individ- och organisationsnivå. Resultatet visar att de pedagoger som har intervjuats uppfattar kvalificerade samtal ledda av specialpedagog som positivt men pedagogerna använder begreppet handledning oftare i samband med specialpedagogisk kontakt. Vidare framkommer att pedagogerna i studien är nöjda med specialpedagogiska handledningen som har bestått av råd och tips, bekräftelse och stöttning samt insikt och kunskap. Pedagogerna uppger dock ett visst motstånd för ”pekpinnesamtal” där specialpedagogen har haft observationer i undervisningen. Pedagogerna uppger att den handledning som har störst slagkraft är när handledningen är långvarig och regelbunden. Detta gynnar elever och därmed bör handledning prioriteras inom skolan, både för pedagoger och elevers skull.

Läsmotivation bland svenska elever sjunker år för år. Syftet med denna undersökning är att identifiera metoder som tidigare forskning kring läsmotivation i skolan förespråkar för att vända den negativa utvecklingen.  Jag har utfört en systematisk litteraturundersökning i Swepub, ERC och ERIC vilket ledde till att jag fann tio artiklar som utvärderade flera olika metoder och pedagogiska stilar. Artiklarna bearbetades med en tematisk analys, där fem tydliga teman identifierades: färdighetsbaserad undervisning och läsmotivation; elevers valmöjligheter och självstyrning; självbestämmelseteori och autonom läsmotivation; val av barnlitteratur och läsmotivation; läsmotivation och läsning som social praktik. Översiktens resultat visar att pedagogiska metoder som stöttar elevers inre motivation kring läsning är framgångsrika. Elevers upplevelse av att själva kunna välja det de vill läsa och ha kontroll över hur de visar upp sin läsförståelse är kopplat till ökad läsmotivation bland elever. Lärarens kunskap och erfarenhet kring barnlitteratur spelar en viktig roll för att kunna ge elever lämpliga och utmanande texter att välja utifrån. Undersökningen visar också att det är viktigt att erkänna läsningens sociala perspektiv och skapa positiva, personliga relationer i samband med läsning för att öka elevers läsmotivation.

Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper, uppfattningar och missuppfattningar svenska gymnasielärare, specialpedagoger och speciallärare har inom dyslexiområdet. I studien undersöks hur väl lärarnas kunskaper, uppfattningar och missuppfattningar om dyslexi på en allmän- och symptomnivå överensstämmer med deras kunskaper kring lämpliga åtgärder i arbetet med eleverna. Här undersöks även om man kan jämföra kunskaper, uppfattningar och missuppfattningar om dyslexi hos pedagogerna kopplat till ämnesinriktning, fortbildning inom dyslexiområdet samt verksamma år inom yrket. Studien har en komparativ ansats vilket innebär att undersökningsresultatet kommer att kunna jämföras med liknande internationella studier.      De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i kunskapsteori, och dess tre huvudsakliga fokusområden: sanningar, kunskap och trosföreställningar samt, fenomenologi    Nyckeord: dyslexi, svenska lärare, speciallärare, specialpedagoger, kunskaper, missuppfattningar / The purpose of this study is to investigate knowledge, beliefs and misconceptions among upper-secondary Swedish teachers, special pedagogues and special needs teachers within the developmental dyslexia field. In this study we aim to study how well the teachers' knowledge, beliefs and misconceptions based on general information and diagnosis correspond to their knowledge about treatment within the developmental dyslexia field. The aim of the study is also to compare the teachers' knowledge, beliefs and misconception about dyslexia in connection to their teacher specialization, in-service training and years of service in the teaching profession. The study has a comparative approach which means that findings will be compared to similar international studies.

No description available.

No description available.

No description available.

The Malawi primary education system is bifurcated into public primary schools, free primary schools sponsored by the government of Malawi, and private primary schools, primary schools run by private entities as a business. The two primary education branches subscribe to the polar opposite schools of thought on authority: traditional and progressive teaching methods respectively. Both these teaching systems are not compatible with Malawi and its goals in education. Rousseau’s idea of regulated freedom is employed to analyze the issue of authority in Malawian primary schools. To clearly unpack this concept, the paper discusses the approaches to education and the differences between them. Then the history of Malawi’s primary education system from colonial days to the democratic days is exposited to give a tangible background that can easily be relatable as the outcomes emerge. The paper argues that there is a need for controlled and balanced freedom. The paper does not only go against traditional pedagogical methods that portrays teachers’ dominion over the students but boldly assails progressive teaching methods that give unbridled freedom to learners. Traditionalists argue that teachers should carefully sequence the best knowledge from their subject area and deliver it directly to the whole class. Progressives argue teachers should instead facilitate learners’ exploration of their individual interests and the process harnessing curiosity and thinking skills. Consequently, merging the two and making sure that a balance is stricken can help in making the education system vibrant. In its terminus, the paper exposes a need for a change in mindset on how the issue of authority is handled in the schools. The findings of this study are vital to sort out discipline and performance issues in schools apart from promoting good relationships between teachers, students and the society at large. Given its relevance, more research is needed to better understand how freedom and authority need to be balanced for the teaching and learning process to be a success.

No description available.