Fortlöpande genom historien producerar människan olika sammanhang för lärande där kunskapen utvecklas, utövas och bevaras i olika kommunicerande praktiker. Ett exempel på traditionellt kunskapssystem är ikonmåleriet, en meditativ form av lärande i en avgränsad, materiell studiemiljö med en lärande relation mellan mästare och elev. För att belysa individens läroprocesser i detta gör jag en jämförelse med ett exempel på ett modernt kunskapssystem i digitala medier, Wikipedia, ett uppslagsverk på nätet där informationen ständigt omförhandlas och växer genom sina användare. / <p>Även fulltext till examensprojekt 1: Ikonen- en bild hardwired till Gud</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka sju vetenskapliga artiklars framställningar av en lämplig respektive olämplig förskollärare. Studien utgår ifrån ett kritiskt teori- och forskningsperspektiv med en relativistiskt orienterad ontologi och epistemologi. Som metod för evaluering av den textuella empirin tillämpas Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultaten visar att ideala förskollärare är välvilliga, sociabla, osjälviska och psykiskt stabila. De förväntas vara flexibla, vaksamma, kommunikativa, ledande och omsorgsfulla. Resultaten visar också att deras kompetenser konstitueras i interaktionen mellan ideologier, kunskaper och värden. Inom studiens diskussioner ifrågasätts den ideale förskollärarens existens. Olika brister med lämplighetsbedömningar av denne framlyfts likaså. Studien konkluderar att lämplighet inom förskollärarprofessionen är en påtaglig angelägenhet för många olika individer inom olika kulturer. Tillsammans med sociala och diskursiva praktiker utmynnar de vetenskapliga texterna i en lämplighetshegemoni i relation till förskolläraryrket. För att utmana denna hegemoni argumenterar studien för ett bejakande av olikheter beträffande förskolläraraspiranter och redan verksamma förskollärare.

Etiska dilemman är något lärare möter dagligen och detta särskilt i arbetet med elever i svårighet (Pope, Green, Johnson &amp; Mitchell, 2009). Speciallärare och specialpedagoger ska i dessa situationer kunna bidra med stöd och handledning till lärarna (Skolverket, 2018a). I denna studie undersöks och jämförs hur olika studentgrupper tar ställning till etiska dilemman rörande bedömningssituationer och då i synnerhet i förhållande till arbetssätt och anpassningar vilka kan gynna elever i svårighet. Utgångspunkten i studien är en kvantitativ metod där studenter tar ställning till  olika scenarier och huruvida de anses vara etiskt rätt eller fel. Denna studie bidrar med empiri  från studenter på speciallärarprogrammet och specialpedagogprogrammet. Även tidigare insamlad data från lärarstudenter inom sin grundutbildning presenteras och analyseras, vilket även görs med data från lärarstudenter från USA och Kina. Resultatet visar i likhet med tidigare studier (Liu, Johnson &amp; Fan, 2016; Green, Johnson, Kim &amp; Pope, 2007) att det finns behov av att förankra och stärka etiska riktlinjer inom lärarutbildningen. Vidare pekar vårt resultat på att blivande specialpedagoger och speciallärare har stark enighet kring vad som är etiskt i förhållande till bedömning inom ett flertal områden och att blivande lärare har behov av stöd då det kommer till  kunskapsbedömning och då i synnerhet i förhållande till elever i svårighet. Internationellt sett kan vi se både likheter och skillnader i de ställningstaganden studenterna gör, dock visar de svenska lärarstudenterna en större enighet utifrån riktlinjer kring klassrumsbedömning.

There is a plethora of techniques for trying to maximize information retention, some more efficient than others. Retrieval practice, or repeated testing, has garnered much support in the scientific community for some time, due to its robust effect and ease of use. This has to do with a phenomenon denoted as the testing effect. The testing effect is produced when information is actively retrieved and reconstructed from long term memory, strengthening information retention. While there is a large interest within the scientific community in utilizing the testing effect in the classroom, few studies have been done to implement it ecologically. In the following study a retrieval practice paradigm was introduced to a class of upper-secondary students following a course in mathematics. Over the course of the semester students participated in digital quizzes where they got practice their knowledge on mathematical constructs as a means of retrieval practice training. Increased use of retrieval practice translated to better results on end-of-chapter quizzes. Individual differences in cognitive ability were taken into consideration, though it could not explain any of the variance in results. These results are in line with previous research and suggest that the testing effect is beneficial regardless of cognition and has the potential to even the playing field for learning.

No description available.

This thesis is about how ideology affects the way leadership literature measures good and bad leadership qualities. The paper argues that ideological influences in leadership literature, from a teacher perspective, complicate the understanding of leadership in its practice and theory. The methodological tool used in this thesis is an idea- and ideology analysis approach applied on leadership literature that is used in teacher education. A theoretical discussion about the definition of leadership and its possible ideological connotations sets a frame for measuring ideological influences in the texts. The analysis from the textbooks showed clear signs of ideological influences when talking about leadership. The textbooks perspective of leadership was not described in terms of teacher-student or teacher-school class; instead an organizational perspective was used to describe leadership, most often from a business organization perspective but other perspectives included the principal perspective where the teacher’s role is not that of a leader. The most common ideological ideas associated with good leadership were associated with democratic values while bad leadership was associated with autocratic ideas. Other ideological ideas expressed in the textbooks were concerning values associated with class, gender, ethnicity and ideas concerning human nature.

Den aktuella studien kretsar kring temat det fria skolvalet och ämnar studera Uppsala kommuns ’högstadiemarknad’. Detta görs ur två hänseenden. Dels genom att kartlägga högstadiemarknadens etablering och utseende, i termer av friskoleetablering, sedan skolvalsreformernas införande i början av 1990-talet fram till 2014, och dels genom att studera hur några potentiella faktorer påverkar enskilda skolors förmåga att rekrytera elever på marknaden, sett till hur många elever de lockar läsåren 2006/07, 2009/10 samt 2013/14. Följande två forskningsfrågor besvaras: Hur har högstadiemarknaden i Uppsala kommun, sett till producenterna och huvudmannatypernas andelar av marknaden, förändrats sedan införandet av det tidiga 1990-talets skolreformer? Och kan lärartäthet, marknadsföringskostnad, skolkvalitet, betyg eller huvudmannatyp förklara den andel enskilda högstadieskolor har och har haft i konkurrensen på samma marknad? Studien baseras främst på data från Skolverkets offentliga databaser och analyseras via tabellanalys och linjär regressionsanalys. Resultaten visar att andelen fristående högstadieskolor har gått från att utgöra 6,7 % av samtliga högstadieskolor i Uppsala kommun läsår 1991/92 till att utgöra hela 40 % läsår 2013/14. En slutsats kan således dras att det i Uppsala kommun sedan skolvalsreformernas införande etablerats en högstadiemarknad där friskolors etablering haft en betydande del i konstruktionen av denna. Vidare har påvisats att de studerade faktorerna förklarar den andel av marknaden som kommunens skolor haft olika starkt olika läsår. Tendenser visar dock att familjer under senare tid oftare väljer skolor med fristående huvudmän, höga marknadsföringskostnader, hög lärartäthet och hög skolkvalitet. De betyg eleverna på kommunens högstadieskolor haft kan under samma period sägas ha varit mindre viktiga för familjer när de valt skola. Avslutningsvis kan det konstateras att en uppsaliensisk högstadiemarknad etablerats och att uppsalafamiljernas prioriteringar vid skolval varierat över tid.

Sammanfattning Denna studie handlar om lärarens första år i yrket, introduktionsåret. Alla nyblivna lärare måste genomgå introduktionsåret med mentor innan de kan söka sin lärarlegitimation. Studiens övergripande syfte är att få kunskaper om hur introduktionsåret för nyblivna lärare fungerar i en kommun i mellersta Sverige. Mer specifikt vill jag belysa och analysera nyblivna lärare och mentorer om deras uppfattning om och upplevelser av introduktionsåret. Studiens syfte preciseras med följande frågeställningar: - Vilka uppfattningar har nyblivna lärare respektive mentorer om introduktionsåret? - Hur beskriver nyblivna lärare respektive mentorer introduktionsåret? - Vilka hinder och möjligheter identifierar nyblivna lärare respektive mentorer i arbetet med att genomföra ett så bra introduktionsår som möjligt? Metoden har varit en kvalitativ och kvantitativt undersökning i form av intervjuer av tre nyblivna lärare och sex mentorer samt en enkätundersökning med 18 deltagande respondenter. Jag har analyserat intervjuerna i fyra olika teman som redovisas i resultatavsnittet. Resultatet av studien är att samtliga intervjuade deltagare tycker att introduktionsåret är en bra verksamhet, möjligheterna är många med en mentor som hjälp det första året. Den nyblivna läraren får hjälp med frågor som rör det praktiska och kan reflektera och diskutera olika ämnen med sin mentor. Tidsaspekten har varit den del som samtliga deltagare tycker har varit det svåra. Det har inte funnits tillräckligt med tid för den nyblivna läraren och mentorn att träffas och mentorn har haft svårt att hinna med och närvara vid de nyblivna lärarnas lektioner. Mentorn måste närvara vid lektioner för att kunna göra en bedömning av den nyblivna läraren och denna bedömning skall skickas in till Skolverket som underlag till ansökan av lärarlegitimationen. Bedömningsdelen ansåg de flesta var en negativ del av introduktionsåret både för de nyblivna lärarna och för mentorerna. För de nyblivna lärarna handlade det om oron att bli bedömda igen och kanske inte bli godkända. För mentorerna var det mycket tidskrävande att göra en bedömning av den nyblivna läraren. Nyckelord: Utbildningsvetenskap, Lärare, Mentor, Intervju, Introduktionsåret.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

Syftet med studien är att synliggöra lärares tankar om programmering och de matematiska förmågorna, samt exemplifiera hur dessa förmågor kommer till uttryck vid arbete med programmering som matematiskt innehåll.   För att frambringa data till studien har intervjuer och observationer vidtagits. Insamlad data har sedan ställts mot de matematiska förmågorna som omfattas av läroplanen samt de kompetenser som ligger utanför förmågorna. Förmågorna är underbyggda och sammanflätade med Niss åtta matematiska kompetenser, Kilpatrick, Swafford &amp; Findells matematikens fem strängar samt Boesen, Lithner &amp; Palms sex matematiska kompetenser.    Resultatet visar att lärare upplever programmering tätt sammankopplat med framförallt problemlösningsförmågan och kommunikationsförmågan, men även de andra matematiska förmågorna. Ur de observerade lektionerna framträder situationer då matematiska kompetenser som både innefattas av Skolverkets matematiska förmågor, men även de som ligger utanför synliggörs.   Analysen visar att lärares uppfattning av vad programmering tillför är nära sammanlänkat med forskningens definitioner av matematiska kompetenser. Den pekar också på att undervisningen med programmering möjliggör för eleverna att, i varierande grad, demonstrera samtliga matematiska förmågor.