Studien syftar till att undersöka hur fyra lärare utformar det tidiga läs- och skrivlärandet samt i vilken utsträckning datorn inkluderas i lärandet. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, via en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer har lärarna beskrivit och åskådliggjort hur de använder datorn i deras undervisning. Studiens resultat visar att datorn ger ett mervärde i undervisningen då den bland annat bidrar till ett lugnare klassrumsklimat, att fler behov kan mötas samt att det är enklare att individanpassa och variera undervisningen. Parallellt med detta framgår att variationen är stor när det handlar om i vilken utsträckning datorn används och att grunden till stor del beror på lärarens digitala kompetens. Studiens resultat visar även att datorn inte bara medför möjligheter, utan även utmaningar i gestalt av tekniska komplikationer vilket kräver en god teknisk infrastruktur för att undervisningen med datorn ska fungera.

No description available.

No description available.

Syftet är att belysa i vilken utsträckning partikelverb och mångtydiga ord förekommer i texten i läroböcker för matematik årskurs 3. Myndigheten för skolutveckling (2008) har gett ut ett stödmaterial till dem som utformar prov och läromedel där de uppmärksammar delar i matematiken som kan orsaka bekymmer för både förstaspråkselever och elever med utländsk bakgrund. När eleverna inte förstår språket i matematiken kan de inte ta till sig kunskaperna och lösa uppgifter. År 2016 gjorde Nilsson och Levin (2016) en studie om hur fördelningen av vardagsord, skolord och vetenskapliga ord såg ut i tre vanliga läromedelsserier. Lärares medvetenhet om hur ofta språkliga fallgropar förekommer i läroböckerna kan påverka hur de anpassar sin undervisning efter fallgroparna och vara vaksamma på vad som behöver förtydligas i språket för eleverna.  För att få fram svar på mina forskningsfrågor har jag valt att använda mig av en kvantitativ innehållsanalys. De valda läroböckerna i studien är Prima Matematik 3A och 3B och Matte Direkt Safari 3A och 3B.  Materialet har jag fått fram genom att skriva in all text ur matematikläroböckerna på datorn och sedan fått fram ordfrekvens med hjälp av lix.se. Därefter gick jag igenom ordfrekvenslistan för att hitta mångtydiga ord. För att identifiera partikelverben lästes texterna flera gånger. Listorna med de olika texterna lästes igenom för att erhålla överenstämmelse med de ord och begrepp i de olika texterna. Resultatet visar att homonymer är den kategori av mångtydiga ord som förekommer flest gånger i de fyra granskade matematikläroböckerna. Eftersom partikelverb oftast består av fler än ett ord visar inte resultatet hur stor procentuell andel av läroböckerna dessa utgör, men visar ändå på att de förekommer rikligt i böckerna. Medvetenheten om att läroböckerna innehåller en stor andel partikelverb och mångtydiga ord kan göra lärare mer aktiva i elevernas förståelse av ords olika användningsområden inom matematiken och i vardagen. Genom en ökad medvetenhet om hur frekvent förekommande språkliga problem kan vara i matematikläroböcker kan lärare planera in den språkliga aspekten av undervisningen i genomgångarna. Det är inte enbart andraspråkselever som har problem med språket inom matematiken även förstaspråkselever behöver hjälp att lära sig hur vardagsspråk och skolspråk går in i varandra.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att förstå vilken typ av behov som deltagarna har haft och velat tillfredsställa genom en allmänt bildande och personlighetsutvecklande kurs, samt om de i retrospektiv anser att de har haft nytta av kursen privat och/eller professionellt ur olika synvinklar: har de fått en ökad förståelse för demokratiska processer, har de kunnat förändra sin livssituation i önskad riktning, upplever de att de har fått användbara kunskaper inom något område, är de mer intresserade av och engagerade i kulturlivet, samt upplever de att de har utvecklats som personer? Med utgångspunkt i folkbildningsrådets riktlinjer samt denna folkhögskolas intentioner enligt kursledning och kursbeskrivning, så försöker jag inledningsvis ringa in vilken typ av nytta kursen huvudsakligen vill ge, det vill säga vilka värden man från kursledningens håll vill förmedla eller skapa. Deltagarnas egna behov är också väsentliga i sammanhanget, och kommer att sättas i relation till den eventuella nyttan. Min huvudsakliga frågeställning är vilken eventuell verklig nytta deltagarna anser att de har haft av denna folkhögskolekurs - privat, professionellt eller annat? I det sammanhanget är det också intressant att titta på om man kan skönja någon förändring av deltagarnas syn på den eventuella nyttan i ett längre perspektiv. Och om det kanske även finns aspekter på nytta och värde av kursen som var ny, annorlunda och oväntad.

No description available.

Bakgrund: Föreliggande studie grundar sig i tanken om att människan formas av den politiska, sociala och kulturella kontext som hen befinner sig i. På så sätt blir frågan om vad ett medborgarskap är och hur detta i sin tur förankras hos individen, en tämligen intressant fråga. Med skolans styrdokument i allmänhet, och kursplanen för samhällskunskapsämnet i synnerhet, verkar dessa dokument som statens huvudsakliga verktyg när det kommer till att fostra den, i deras ögon, ideala medborgaren. Genom att mäta etablerade medborgarskapsteoretiska ideal mot de mer moderna målorienterade kursplanerna erbjuder studien en nyanserad infallsvinkel som tillåter författarna att närma sig ämnet med ett utforskande och analytiskt förhållningssätt. Syfte: Syftet är att synliggöra hur statens medborgarskapande direktiv gestaltas i de kunskaper och värden som förmedlas i högstadieskolans kursplaner för samhällskunskap genom att kartlägga de medborgarskapande direktiven utifrån fyra idealtypiska positioner i det medborgarskapsteoretiska fältet. Med empiriska nedslag i Lpo94, Lgr11 och den kommande reviderade versionen av Lgr11 som blir gällande hösten 2021 (Lgr11/21), är syftet även att kartlägga skolans medborgarskapande direktiv i dåtid, nutid och framtid, och på så vis åskådliggöra vilka förändringar som skett sedan de målorienterade läroplanerna introducerades år 1994. Metod: I studien används kvalitativ textanalys för att identifiera, kartlägga och jämföra hur medborgarskapsteoretiska idealtyper gestaltas i de värden och kunskaper som förmedlas i Lpo94's, Lgr11's, och Lgr11/21'skursplaner för högstadieskolans samhällskunskap. Här görs en tolkning av vilka medborgarskapsideal som gestaltas i de värden och kunskaper som identifieras, något som visuellt kartläggs och jämförs genom de navigationskartor sompresenteras för varje kursplan. Resultat: En avgörande upptäckt är att idealtypen deltagande republikanism, med värden och kunskaper som syftar till att motivera eleven till ett aktivt deltagande i den samhälleliga utvecklingen, fundamentalt genomsyrar alla de empiriska material som undersöks. Ytterligare visar studien att moderat postmodernt pluralistiska värden och kunskaper med fokus på ett normkritiskt förhållningssätt i relation till sociala och partikulära förutsättningar, varit ett betydande medborgarskapsideal för alla kursplaner, men som även sett en ökning under årens gång. Slutligen visar studien att kursplanen för Lpo94 kännetecknades av vaga formuleringar som kunde tolkas ur flera olika medborgarskapsteoretiska perspektiv till skillnad från senare kursplaner där mer preciserade formuleringar förtydligat vilka medborgarskapsideal som förmedlas i Lgr11 och kommer att förmedlas i Lgr11/21.

Trots att utomhusmiljön har goda effekter och stimulerar elevers lärande har tiden eleverna vistas ute minskat väsentligt de senaste åren. Utomhuspedagogik är en aktivitetsfokuserad tematisk inlärningsprocess som kan ge eleverna mer tid och möjlighet att visa andra kompetenser än de som framkommer i klassrummet. Den föreliggande studien syftar till att beskriva förekomsten och organiseringen av utomhuspedagogiken på skolor i Västernorrland. Vi utförde en enkätstudie i form av en webb-enkät som mailades ut till rektorerna i länet, därefter vidarebefordrade de enkäten till fritidslärarna på deras fritidshem. Studiens resultat visar att ungefär en tredjedel av respondenterna bedriver utomhuspedagogik trots att majoriteten beskriver stora möjligheter för utomhuspedagogik. Fritidslärarna upplever liknande begränsningar för utomhuspedagogik som respondenter i likartade studier i Danmark. Vår slutsats är att utomhuspedagogiken verkar bedrivas och utvecklas av de individer som har ett intresse av det, medan de som inte har ett intresse av utomhuspedagogik väljer bort den undervisningsmetoden. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>