Syftet med studien är att undersöka om människor som genomgått en utbrändhetsprocess upplever att de under denna tid utvecklats på ett sätt relevant för deras arbetsliv, och sedan med hjälp av teori undersöka om resultatet av denna utveckling kan anses utgöra kompetens. Genom intervjuer med fem personer som efter en tids sjukskrivning för utbrändhet nu själva upplever att de återhämtat sig, framkom att de fått en ny erfarenhet som gett dem insikt i stressproblematik, samhällets regelsystem och rehabiliteringsåtgärder. De har även utvecklat en mer effektiv energianvändning, ökad social kompetens och ökat välbefinnande. I den mån utvecklingen framgångsrikt används i arbetslivet, vilket intervjupersonerna också uttryckte, har den samtidigt inneburit att personerna utvecklat ny kompetens. / The purpose of this thesis is first to investigate whether people who have been through a period of burnout, experience a development relevant to their working life, and then to investigate if the result of this development equals competence according to theory. Interviews with five people, who after a time of absence due to sickness now consider themselves to be recovered, showed that they gained a new experience which in turn has given them insight into issues of stress, regulations of society and rehabilitation. They also developed a more efficient use of energy and improved their social skills and well-being. When the development is successfully used in working life, as the respondents declare, they have also developed new competence.

Sammanfattning: Bakgrund: Sjuksköterskor är utsatta för stora fysiska och psykiska påfrestningar i sitt dagliga arbete. Det ställs höga krav på kunnande och skicklighet och förutsättningarna för att utföra jobbet, som inte alltid är optimalt. Enligt socialstyrelsen har de senaste årens neddragningar och omorganisationer inom hälso- och sjukvården bidragit till att antalet långtidssjukskrivningar relaterad till stress och utbrändhet har ökat. Sjuksköterskor upplever att det är många faktorer som försvårar utövandet av professionen och att svårigheter med att praktisera den vård man önskar kan ge en känsla av otillräcklighet. Syftet med denna studie är att ta reda på om sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala upplever sig otillräcklig i sin yrkesroll och om antal år på arbetsplatsen påverkar upplevelsen. I syftet ingår att studera om känslor av otillräcklighet beror på yttre organisatoriska faktorer eller om upplevelserna kommer inifrån den enskilda individen. Metod: Empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie. En validerat enkät, QPS Nordic, användes för att samla in data. Statistikprogrammet SPSS 15.0 användes för dataanalys. Resultat: Mer än 50 % av sjuksköterskorna som besvarade enkäten upplever känslor av otillräcklighet ibland. Känslor av otillräcklighet har visat sig kunna härledas både till yttre organisatoriska faktorer som kvantitativa arbetskrav och inre faktorer som den självskattade yrkesskickligheten. När de kvantitativa arbetskraven blir så höga att sjuksköterskan anser att hon inte hinner med sina patienter på ett tillfredställande sätt ökar känslorna av otillräcklighet. Det ger även ökad känsla av otillräcklighet hos sjuksköterskan när hon själv skattar sin yrkesskicklighet lågt. Slutligen har det i studien framkommit tendenser som visar att antalet år på arbetsplatsen inverkar på känslan av otillräcklighet.   Slutsats: Resultat visar att en stor andel av de tillfrågade sjuksköterskorna vid Akademiska sjukhuset upplever otillräcklighet ibland. Känslor av otillräcklighet kan i stor utsträckning kopplas till både yttre organisatoriska faktorer som kvantitativa arbetskrav och inre faktorer som självskattad yrkesskicklighet. / Abstract: Background: The profession of nursing is an occupation with a lot of strain. The demands on competence and skills are high and the working conditions are not always optimal. According to the The National Board of Health and Welfare the latest decades with reorganizations and reduction of workforce has resulted in an increased number of nurses reporting long term sickness related to stress and burnout. Nurses experience that it is a number of factors that influence the working conditions and the possibility to give the care they want to. To not be able to give the patients the proper care can give the nurse a feeling of being inadequate. Aim: The aim with this study is to investigate if nurses at the Akademiska hospital in the city of Uppsala experience feelings of inadequacy in their working profession, and if the number of years in the working place has any impact on the experience. The aim of the study even involves investigating if the experience of inadequacy depends on outer organizational factors or if the inadequacy can be related to the person's inner self. Method:  An empirical cross sectional study with a quantitative approach was conducted; collection of data was done by a well tested questionnaire called QPS Nordic. The Statistical Packages for the Social Sciences, SPSS, version 15.0 was used to analyze the collected data. Results: More than 50 % of the respondents in the study reported feelings of being inadequate in their daily work. These feelings of inadequacy can be related to both outer organizational factors such as quantitative working demands and inner factors such as the nurses own opinion of her working skills. When the quantitative working demands get so high that the nurse feels that she can not keep up the good work towards her patients in a satisfying way, the feelings of inadequacy increases. The feelings of inadequacy even increases when the nurse estimates her own working skills to be low. Finally, the study shows that the number of years in the workplace has an impact on the feelings of inadequacy. Conclusion:  The result shows that a major part of the nurses in the study experience feelings of inadequacy sometimes. These feelings of inadequacy can be related to both outer organizational factors such as quantitative working demands and inner factors such as the nurses own opinion of her working skills.

Inom denna uppsats har jag studerat stressrelaterad psykisk ohälsa. Syftet med min uppsats var att, ur ett socialpsykologiskt perspektiv, försöka finna insikt och förståelse inför ett problem som kan orsaka både ekonomiskt och själsligt lidande för samhälle och individ. Vidare syftade min uppsats till att finna ett komplement, till den nödvändiga fortsatta forskningen, rörande stressrelaterad psykisk ohälsa. Frågeställningen löd som följer: På vilket sätt beskriver och speglar människan, sina upplevelser, relaterade till den livsperiod, som genomsyrats av stressrelaterad psykisk ohälsa? Uppsatsens empiriska material består av intervjuer, vilka jag tolkat och analyserat utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Mitt resultat påvisar att; innan och under sin sjukdomsperiod befinner sig människor med stressrelaterad psykisk ohälsa inom ett icke-kommunikativt tillstånd, både gentemot andra människor, samt gentemot sig själva. Läkprocessen handlar om att lära nytt, att ändra på sig, samt att påbörja en utforskande livsberättelse. Berättandet blir till en del av läkprocessen eftersom den tillhandahåller självreflexiva element. Vidare påvisar mitt resultat att stress och utbrändhet kan relateras till arbetsplatsen, men att det även kan relateras till personliga egenskaper, fritiden eller/och de moderna samhällsstrukturerna. / In this paper I have studied stress-related mental illness. The aim of my essay was to, from a social psychological perspective, find insight and understanding for a problem that can cause both financial and psychological suffering for society and the individual. My aim was also to find a complement to further, necessary research on stress-related mental illness. Issue stated: How does people describe and reflect, their experiences, related to the life period, permeated by stress-related mental illness? The empirical material consists of interviews, which I interpreted and analyzed from a hermeneutic perspective. My findings are: before and during their period of illness, people with stress-related mental health problems, are in a non-communicative state, both towards others and towards themselves. The healing process is about learning new things, to change themselves, and begin to communicate their life story. The narrative becomes a part of the healing process because it provides self-reflexive elements. Further, my results demonstrate that stress and burnout may be related to the workplace, but it can also be related to personal characteristics, leisure or/and modern social structures.

Det talas om att utbrändhet är något som idag drabbar många i vårt land och att psykisk ohälsa är en vanlig orsak till långtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrändhet. Den så kallade FP-gruppen är en avdelning vid Försäkringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handläggning av försäkringsärenden som rör föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan några år tillbaka handläggs de flesta av dessa ärenden med hjälp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS). Syftet med denna uppsats är att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgångspunkt från detta göra en utvärdering av denna arbetsplats med hjälp av tre olika teorier om uthållighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens påverkan på arbete och arbetskvalitet har vi också undersökt på vilket sätt ÄHS påverkar FP-gruppens arbetssituation. De stressteorier vi valt att utgå från – krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och arbetsstress-/balansmodellen – har det gemensamt att de har som utgångspunkt att stress uppstår då det råder obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö. Var och en av dessa modeller står dock för ett unikt angreppssätt på problematiken. Med hjälp av dessa modeller har vi kunnat konstatera att det finns brister ur arbetsstresshänseende inom flera av de områden som dessa modeller fokuserar på. De tydligaste är kanske handläggarnas brist på inflytande och kontroll över den egna arbetssituationen, men vi har också kunnat konstatera andra stressfaktorer såsom relativt hög arbetsbelastning och bristande variation i arbetsuppgifterna. Det informationssystem som används vid FP-gruppen verkar dock ha haft begränsad inverkan på arbetet och den grad av stress de anställda upplever. Arbetsinnehållet har inte förändrats nämnvärt av dess införande, förutom att arbetet blivit mer bundet till arbetsplatsen och arbetsstationen. De orsaker till stress vi identifierat inom FP-gruppen verkar snarare bero på organisatoriska aspekter och arbetsuppgifternas utformning.

Att arbeta som sjuksköterska/distriktssköterska (SSK/DSK) innebär arbetsuppgifter som varierar mycket. Denna arbetsmiljö kan vara väldigt krävande och kan påverka SSK/DSK på ett negativt sätt vilket kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Copingstrategier är hur personer hanterar krävande situationer, utan effektiva copingstrategier finns risk att personen drabbas av utbrändhet. Syftet med denna studie var att beskriva graden av skattad utbrändhet och vilka copingstrategier SSK/DSK använder sig av i sitt arbete inom hemsjukvården (HSV). Studien undersökte också om det fanns några skillnader gällande grad av utbrändhet och förekomst av copingstrategier beroende på vilket län SSK/DSK arbetade i samt om det fanns samband mellan copingstrategier och grad av utbrändhet hos SSK/DSK. Två standardiserade formulär användes i studien; Maslach Burnout Inventory (MBI) och Jalowice Coping Scale -60 (JCS). MBI mäter graden av utbrändhet relaterat till arbetsmiljö och JCS är ett formulär som mäter vilka copingstrategier som respondenten använder. Undersökningsgruppen till föreliggande studie var SSK/DSK inom hemsjukvården (HSV) i två län i Mellansverige. SSK/DSK skattade sig ha en medelmåttig grad av emotionell utmattning och en låg grad av depersonalisation samt en medelmåttlig grad i personlig prestation. Konfrontativ, optimistisk och självtillits coping var de mest använda copingstrategierna i båda länen. Skillnader framkom inte mellan de två länen men statistisk signifikanta resultat framkom i samband mellan använda copingstrategier och utbrändhet.  Sammanfattning:   SSK/DSK skattade sig har en medelmåttig grad av utbrändhet i två dimensioner, detta trots att de mest använda copingstrategierna fanns inom konfrontativ coping och visade sig ha samband med minskad grad av utbrändhet. Med de två undersökningsgrupperna som liknade varandra i bakgrundsdata och storlek framkom inga skillnader mellan de två länen. Statistiska signifikanta samband framkom mellan copingstrategierna; undvikande, lindrande, känslomässig, självtillit och dimensionerna inom utbrändhet. Sambanden visade ökad risk för utbrändhet. Detta styrker vikten av att använda passande copingstrategi för situationen. / To work as a nurse or a district-nurse entails varied responsibilities. This work environment can take a toll on the nurse/district nurse, which can result in both physical and mental strain for the person. To use coping strategies is the way a person responds to demanding situations, and to use ineffective coping strategies can result in that a person experience burnout. The aim of the study was to describe the degree of burnout the nurses/district nurses experience as well as what coping strategies they use in their profession in homecare. The study also examined if there were any differences in the degree of burnout and coping strategies between the two counties included in the study, as well as relationships between coping and burnout. The Method used was two standardized questionnaires. Maslach Burnout Inventory (MBI) and the Jalowiec Coping Scale-60 (JCS). MBI measures the degree of burnout the participant experiences related to his/hers working environment. The JCS measures coping strategies the participant uses in a situation. The participants in the study were 56 nurses or district nurses working in district homecare in two counties in the middle of Sweden. The participants rated their degree of burnout to be average in emotional burnout, low in depersonalization and average in personal accomplishment. The most used coping strategies were in the subscales confrontational, optimistic and self-reliant. There were no differences in burnout and coping strategies between the two counties, however there were statistically significant correlations between coping strategies and burnout. As a conclusion, the nurses/district nurses reported average burnout in two dimensions although the most used coping strategy was in the subscale of confrontative coping. Confrontative coping showed relationships with a lowered risk of burnout. The two samples were very similar in background data sample size and no differences were found between the two counties. Statistically significant relations existed between the coping subscales: evasive, palliative, emotive, self-reliant and burnout. The relations showed an increased risk of burnout. This emphasizes the importance for suitable coping depending on the situation.

In this paper we investigate whether power structures in organizations have an influence in the process that leads to burnout. We analyze if these power structures affect the individual’s health condition toward burnout in a way that leads to disability and subsequent absence from work. In the study, six persons who all have been unable to work due to burnout have been studied through qualitative, semi-structured interviews. The material have been coded with three different themes; leadership and hierarchy, responsibility and delegation of responsibility and performance and loyalty. These themes have been analyzed with Walter Korpi’s (1985) theory of power and power resources and Johan Asplund’s (2004) theory of social responsivity. Both theories may be associated with power structures in organizations. The result shows that organizational power structures do affect the process towards burnout in such a way that the ability of the individual to activate power resources to influence its situation is diminished and that the individual eventually loses his/her ability altogether. Further, we reached the conclusion that one of the basic factors that lead to burnout is the lack of power resources in the individual’s work situation. / I denna studie undersöker vi om maktstrukturer i organisationer har en inverkan i utbrändhetsprocessen som leder till utbrändhet. Syftet är att undersöka om maktstrukturer inom organisationer påverkar individens utbrändhetsprocess på så sätt att det leder till sjukskrivning. I studien har sex personer, som alla varit sjukskrivna för utbrändhet, intervjuats genom kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet har kodats med hjälp av tre olika teman; ledarskap och hierarki, ansvar och ansvarsfördelning och prestation och lojalitet och sedan analyserats utifrån Walter Korpis (1985) teori om makt och maktresurser samt Johan Asplunds (2004) teori om social responsivitet. Båda teorierna kan kopplas till maktstrukturer i organisationer. Resultatet visar på att maktstrukturer i organisationer påverkar utbrändhetsprocessen hos individen på så sätt att förmågan att påverka sin situation försvagas och att individen till slut mister förmågan helt. Vidare kom vi fram till att en av de grundläggande faktorerna som leder till utbrändhet är bristen av maktresurser som individen innehar i sin arbetssituation.

Background: Compassion Fatigue is described as a negative effect of caring and can be difficult to identify without having previous knowledge about the phenomena. Research shows that being exposed to other persons suffering and not being able to take distance from it, increases the risk of developing Compassion Fatigue. Problem: Nurses often works in an environment with high workload and suffering. In their work, nurses engage in patients suffering and are at greater risk for Compassion Fatigue. Aim: The purpose was to describe nurse’s experiences of Compassion Fatigue. Method: A general literature review was conducted and the analysis contained five quantitative articles, four qualitative and two with mixed method. Result: Caring for patients whose condition is getting worse showed to be central in the development of Compassion Fatigue. Working in oncology and palliative care units contributed to higher exposure and a sense of inadequacy appeared when the nurses did not see any way to help the patients to recovery. Stress and not being able to make distance between work life and private life also led to the development of Compassion Fatigue. Conclusions: Compassion Fatigue occurs in caring professions and contributes to both physical and psychological effects. Nurses and employers may therefore need more knowledge about Compassion Fatigue to apply adequate interventions and decrease the risk of developing Compassion Fatigue.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter dagligen vårdsökande personer och närståendesom kräver en samlad bild över vårdtagarens livssituation. För att detta ska varamöjligt krävs en vårdande relation som skapas genom kommunikativa färdigheter. När sjuksköterskor upplever höga förväntningar och krav försvåras skapandet av relationerpå grund av uppkommen stress. Saknas en vårdande relation försvåras arbetet med patientsäkerhet. I längden leder upplevd stress till utbrändhet. Syfte: Att beskriva erfarenheter som leder till utbrändhet hos sjuksköterskor somutför akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med kvalitativa artiklar och induktiv ansats. Sökning genomfördes i databaserna Psycinfo, Medline och Cinahl. Thomas &Hodge (2010) beskrivna metod har använts. Studien har sammanställt forskning från fjorton olika artiklar. Resultat: Två huvudteman och fem subteman har identifierats. Huvudtema “Bägaren rinner över” med följande subteman: “Att inte räcka till”, “Att varaemotionellt engagerad” och “Upplevelse av ohälsa”. Huvudtemat “Distanstagande” med följande subteman: “Vilja fly situationen” och “Vilja isolera sig”. Slutsats: Brist på tid och bemanning gör att sjuksköterskor upplever otillräcklighet som i sin tur orsakar fysisk och psykologisk ohälsa. Otillräcklig förmåga att hantera känslomässig påfrestning kommer att orsaka utmattning och utbrändhet. Med tiden kommer sjuksköterskor att distansera sig och isolera sig från omgivningen vilket islutändan leder till att vilja lämna arbetet. / Background: Nurses encounter patients and their relatives in a daily basis whichrequire a complete picture of the patient's life situation. This requires a nurturant relation which is achieved by communicative skills. When nurses experience high expectations and demands it makes the creation of a relationship even harder because of the arising stress. A missing nurturant relationship obstructs the work with patientsafety. In the long term experienced stress leads to burnout. Aim: To describe nurses’ experience that leads to burnout in a emergency care setting. Method: A literature review with qualitative articles and inductive approach was used as a design. Searching was made in the databases Psycinfo, Medline and Cinahl. Thomas & Hodges (2010) described method has been used. The literature review compiled research from fourteen different articles. Result: Two main- and five subthemes were identified. Maintheme “The beaker runsover” with following subthemes: “To not be enoguh”, “To be emotionally engaged” and“Experience illness”. Maintheme “Distance taking” with following subthemes: “Wannaflee the situation” and “Wanna isolate oneself”. Conclusion: Lack of time and staffing causes nurses too experience inadequacy whichin turn manifest into physical and psychological illness. Inadequate ability to handle emotional distress will manifest exhaustion and burnout. In due course nurses will distance and isolate themselves from their environment which will ultimately result in them leaving work.

No description available.

Bakgrund: Socialarbetare är en yrkesgrupp där höga sjuktal förekommer, och stress är en orsak. Att uppleva stress utifrån att hjälpa klienter som lider tros kunna leda till en sekundär traumatisk stress hos socialarbetare. I förlängningen kan detta leda till compassion fatigue, en form av emotionell utmattning av att arbeta med att hjälpa andra. Syfte: Syftet var att presentera compassion fatigue och dess relation till socialarbetare, med avseende på hur det påverkar socialarbetaren. Metod: En litteraturöversikt där resultatet är baserat på tretton kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar, vilka granskats och analyserats med inspiration från Innehållsanalys. Resultat: Att hjälpa klienter som lider efter traumatiska händelser kan leda till sekundär traumatisk stress för socialarbetare i direktkontakt med dessa klienter. I slutändan kan detta leda till att socialarbetaren slutar på sitt jobb. Kunskap om risk- och skyddsfaktorer kan skydda socialarbetaren från att drabbas. Slutsats: För att socialarbetare ska klara av att arbeta med denna klientgrupp bör utbildningsprogram informera framtida socialarbetare om compassion fatigue.