Inom vårdyrken är arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att påverka arbetssituationen låg. Vårdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frågor. Många som arbetar i patientnära arbete påverkas alltså i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande åtgärder för dessa professioner är önskvärda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av träning i medveten närvaro hos personer i patientnära arbete med fokus på stressrelaterade tillstånd. En litteraturstudie genomfördes. Studien fann att välbefinnande och livskvalitet ökade genom träning i medveten närvaro för personer i patientnära arbete. Stress, psykisk påfrestning, utbrändhet, ångest och depression minskade i olika utsträckning. Således är träning i medveten närvaro effektivt som stressförebyggande åtgärd för personer i patientnära arbete och borde förslagsvis ingå i dessa professioners utbildning. / In health care professions the work load is often high and the individual degree of control is normally low. Health personnel are constantly making decisions regarding moral and ethical issues. Thus, many health employees are suffering under extensive psychological distress. Effective stress preventive methods for these professions are sought after. The aim of this study was to determine the effects of mindfulness training for persons involved in patient centered care, with focus on stress-related conditions. A literature review was performed. The review found that mindfulness training increases well-being and quality of life for persons involved in patient centered care. A decrease in stress, psychological distress, burnout, anxiety and depression was also evident. Mindfulness has in this study proven to be effective as a stress preventive method for personnel in patient centered care and it can be recommended to be included in the education of these professions.

The aim of this study is to illuminate factors in nurses´ work, which can cause a state of exhaustion called burn out. The results indicate that work related mental illness is a lengthy process that gives rise to both physical and psychical problems. These problems might lead to a state of burn out. However, several authors prefer to use expressions like exhaust syndrome or exhaust depression as they are criticising the concept of burn out. The study is a literature analysis of 11 scientific articles that have been scrutinized using the criterions presented by Polit et al (2001). The analysis gives at hand that three groups of factors seem to increase the risk for burn out, namely: (1) deficiencies in the psycho-social work environment, (2) an imbalance between demands and resources and (3) organizational incongruities. The results are discussed using The demand-control model developed by Karasek & Theorell (1990). / Syftet med denna studie är att belysa de förhållande i sjuksköterskans arbetsmiljö/arbetssituation som kan leda till utbrändhet. den frågeställningg som vi sökt belysa är:Vilka faktorer i arbetet som sjuksköterska är av sådan karaktär att de kan leda till utbrändhet? Resultaten visar att arbetsrelaterad psykisk ohälsa är en utdragen process som innebär såväl fysiska som psykiska problem. Detta kan till slut leda till utbrändhet. Många vill dock hellre använda sig av begreppet utmattningssyndrom/utmattningsdepression då det riktats kritik mot begreppet utbränd. I denna studie används dock begreppet utbränd. Studien är en litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar granskats enligt Polits m fl (2001) kriterier. Analysen visar att tre grupper av faktorer som ökar risken för att drabbas av utbrändhet, kan identifieras. Dessa är (1) brister i den psykosociala arbetsmiljön, (2) obalans mellan krav och resurser och (3) missförhållanden i organisationen. Resultaten diskuteras i ljuset av Karaseks & Theorells krav/kontrollmodell (1990).

Bakgrund: Den upplevda arbetsrelaterade stressen bland sjuksköterskor på sjukhus är ett stort problem i hela världen och påverkar sjuksköterskors hälsa samt medför stora risker. Andra typer av konsekvenser kan vara att kvaliteten på omvårdnaden försämras.  Syfte: Att beskriva erfarenheter av arbetsrelaterad stress och utbrändhet bland sjuksköterskor som arbetar på sjukus Metod: Litteraturstudien innefattade tio kvalitativa studier. Vid databassökningen användes Pubmed och Cinahl. Fribergs femstegsmodell användes vid analysprocessen för att analysera studierna.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. De tre kategorierna var: 'Att efterfråga tydlighet i vårdstrukturen', 'Känsla av otillräcklighet' och 'Att patientsäkerheten hotas på grund av arbetsbelastningen'. Konklusion: Arbetsrelaterad stress och utbrändhet orsakas av många olika faktorer, allra främst på grund av en bristande organisation. Förbättringsförslag inom det aktuella områden är att utveckla organisationen samt förbättra prioriteringar gällande upplägget av ekonomin. Exempel på förbättringar organisationen kan ordna är teambuildning, tillräckligt med utrustning på plats, fokus på personalvård och tydligare ledarskap. Allt detta bidrar till en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskorna men även till en bättre patientvård. / Background: The experience of burnout and work-related stress among nurses at hospitals are a big problem all around the world and affects nurses' health and entails big risks. Consequences of this are that the quality of care can deteriorate.  Aim: To describe experiences of work-related stress and burnout among nurses working in hospitals.  Methods: The literature study is based on ten qualitative studies. Pubmed and Cinahl were used as database search. Friberg's five-step model was used in the analysis process to analyze the studies.  Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. The three categories were: To demand clarity in the care structure', 'The feeling of inadequate' and 'Patient safety is threatened due to the excessive workload'. Conclusion: Work-related stress and burnout is caused by many different factors, a big reason is an inadequate organization. Suggestions for improvement in this area are to develop the organization and improve priorities regarding the economy. Examples of improvements that the organization can do are teambuildning, enough equipment, focus on the staffcare and clearer leadhership. All this can improve the work environment for the nurses and the patient care.

Stress och psykisk ohälsa är något som de flesta människor någon gång i livet påträffar. Stress kan tolkas på olika sätt beroende på de sammanhang och situationer den enskilde befinner sig i. Begreppet psykisk ohälsa är ett brett ämne som har olika definitioner, det vill säga olika diagnoser och symtom som kan påverka individens vardag. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka upplevelser av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa hos socialsekreterare inom socialtjänsten. Studien bestod av fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar på olika enheter inom en socialtjänst i Mellansverige. De urval som har används i studien var målinriktat- och bekvämlighetsurval. De teoretiska ansatser som har tillämpats i studien för att analysera det insamlade materialet från intervjuerna var KASAM och coping samt tidigare forskning. De kategorier som uppmärksammades i studien var: Arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa, Arbetsbelastning och höga krav samt Arbetsmiljö och chefsstöd. Studien påvisar att socialsekreterare upplever stress i arbetet, eftersom det framkom att arbetet präglas av en hög arbetsbelastning, höga krav, brister i chefsstöd och ledningen. Den arbetsrelaterade psykisk ohälsan diskuterades i mindre utsträckning. Avslutningsvis diskuteras bristerna inom socialtjänsten och upplevelsen av arbetssituationen för socialsekreterarna som är förknippat med resultatet.

No description available.

Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem och i Sverige har prevalensen av utmattningssyndrom ökat. Trots det saknas konsensus om insatser vid sjukskrivning för utmattningssyndrom och mer kunskap behövs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelser och erfarenheter av insatser under sjukskrivningsperioden och hur dessa har påverkat återhämtningsprocessen hos individer som haft utmattningssyndrom och som arbetar inom kontaktyrken. Metod: Kvalitativ metod tillämpades och data samlades in med semistrukturerade intervjuer från åtta personer som arbetar inom kontaktyrken och tidigare fått diagnosen utmattningssyndrom. All data transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Detta i syfte att hitta teman och kategorier utifrån respondenternas beskrivningar och upplevelser kring insatser under återhämtningsprocessen. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; Insatser, Bemötande och Autonomi samt nio underkategorier. Slutsats: Det som påverkat återhämtningen vid utmattningssyndrom var en kombination av insatser och upplevelser av delaktighet och bemötande under sjukskrivningsperioden. Bemötandet beskrevs som främjande från vårdinstanser men negativt från arbetsgivare och resultatet belyser vidare genomgående vikten av gott bemötande genom hela sjukskrivningsprocessen. Vidare framkom att just i insatsen i sig inte alltid är det viktiga, utan hur andra värden som bemötande, delaktighet och självreflektion kan vara grundläggande för återhämtningsprocessen. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Under de senaste åren har den stressrelaterade ohälsan, däribland utmattningsproblematik, ökat i Sverige. Utmattning påverkar stora delar av den drabbades liv och uppfattat stigma om utmattning har bland annat visat sig vara relaterat till i vilken utsträckning en person söker vård. Den här studiens syfte var därför att undersöka hur uppfattat stigma om utmattning ser ut bland allmänheten i Sverige, samt om det finns skillnader i uppfattat stigma mellan olika demografiska grupper. Syftet var också att undersöka om det finns ett samband mellan uppfattat stigma om utmattning och grad av självskattad utmattning samt inställning till att söka vård. För att undersöka detta användes självrapportinstrumenten Burnout Stigma Inventory (BSI) och Shirom-Melamed Burnout Measure-12 (SMBM-12) samt några bakgrundsfrågor i form av en webbenkät. Av de 247 deltagarna var majoriteten högutbildade kvinnor. Envägs variansanalys, oberoende t-test och Pearsons korrelation användes för att beräkna resultaten. Resultaten visade att deltagarna i genomsnitt hade en relativt låg grad av uppfattat stigma om utmattning. Det fanns en signifikant skillnad i uppfattat stigma mellan den yngsta och den äldsta åldersgruppen, där den yngsta trodde att allmänheten hade mer stigmatiserande föreställningar om utmattning än den äldsta. Grad av utmattning och inställning till att söka vård hade inget signifikant samband med uppfattat stigma om utmattning. Förhoppningsvis kan denna studie ses som en språngbräda för framtida forskning, där en mer heterogen grupp samt fler undersökta dimensioner av stigma bör inkluderas. / During the last few years, stress-related diseases, including burnout, have increased in Sweden. Burnout has several negative effects on those afflicted and perceived stigma of burnout have been related to help-seeking attitudes and behaviors. The aim of this study was therefore to examine the perceived stigma of burnout in Sweden and to explore whether there are differences in perceived stigma between demographic groups. The aim was also to examine whether there are relationships between perceived stigma of burnout and level of self reported burnout, and attitude towards help-seeking. To examine this, the self-report instruments Burnout Stigma Inventory (BSI) and Shirom-Melamed Burnout Measure-12 (SMBM-12) were used in a web survey, including some background questions. Out of the 247 participants, the majority were highly educated women. One-way analysis of variance, independent t-test and Pearson’s correlation was used to calculate the results. The results showed that the participants had a relatively low degree of perceived stigma of burnout. There was a significant difference in perceived stigma between the youngest and the oldest age group, where the youngest group believed that the public had more stigmatizing perceptions about burnout than the oldest group. Level of self rated burnout and attitude towards help-seeking had no significant correlation with perceived stigma of burnout. The findings from the present study can guide future research, which we recommend should include a more heterogeneous sample as well as to examine other aspects of stigma, too.

Under många år har det förekommit individer inom hälsovården som klagar på somatiska besvär. Ett koncept som förekommer för att kunna beskriva en underliggande mekanism är somatisering som innebär t ex trötthet och smärta i muskler. Dessa somatiska besvär kan orsakas av mentala hälsofaktorer som till exempel utbrändhet och ångest. I studien testades hypotesen att depression, ångest, utbrändhet och sömnproblem är relaterade till somatisering, och vidare undersöktes frågan i vilken utsträckning var och en av dessa fyra mentala hälsofaktorerna unikt förklarar grad av somatisering. För detta användes data från Västerbottens miljöhälsostudie som är en befolkningsstudie. Totalt deltog 3406 individer i studien, och av dessa var 1898 kvinnor och 1508 män mellan 18 och 79 år. Fyra separata multipla regressionsanalyser genomfördes för ångest, utbrändhet, depression och insomni samt en multipel regressionsanalys som inkluderade alla fyra mentala hälsofaktorer. Resultaten visade att alla fyra mentala hälsofaktorer var för sig var associerade med somatisering. Beträffande unik förklarad varians var den standardiserade beta-koefficienten störst för utbrändhet (0,546), lägre för ångest (0,468) och sömnstörning (0,382), och lägst för depression (0,379). Tillsammans förklarade de fyra faktorerna ca 38% av variansen i somatisering. Dessa resultat talar för att de undersökta typerna av mental ohälsa, och utbrändhet i synnerhet, bör undersökas och möjligen behandlas hos personer som är höga i somatisering. / For many years, there have been individuals in healthcare who complain of somatic symptoms. One concept that exists for describing an underlying mechanism is somatization, which involves, for example, fatigue and muscle pain. These somatic complaints can be caused by mental health factors such as burnout and anxiety. The study tested the hypothesis that depression, anxiety, burnout and sleep problems are related to somatization, and further investigated the extent to which each of these four mental health factors uniquely explains the degree of somatization. For this, data from the Västerbotten Environmental Health Study was used, which is a population study. A total of 3406 individuals participated in the study, of whom 1898 were women and 1508 men between the ages 18 and 79 years. Four separate multiple regression analyzes were performed for anxiety, burnout, depression and insomnia as well as a multiple regression analysis that included all four mental health factors. The results showed that all four mental health factors were individually associated with somatization. Regarding uniquely explained variance, the standardized beta coefficient was greatest for burnout (0.546), lower for anxiety (0.468) and sleep disturbance (0.382), and lowest for depression (0.379). Together, the four factors explained about 38% of the variance in somatization. These results suggest that the types of mental illness investigated, and burnout in particular, should be investigated in healthcare and possibly treated among people who are high in somatization.

Denna studie syftade till att undersöka sjuksköterskors upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön utifrån arbetsmiljöfaktorerna krav, kontroll och socialt stöd, och syftade även till att studera eventuella samband mellan dessa olika faktorer. Studien undersökte dessutom om faktorerna i den psykosociala arbetsmiljön hade en eventuell påverkan på självskattad utbrändhet. Ett icke- slumpmässigt urval och tillgänglighetsurval tillämpades med totalt N = 44 sjuksköterskor. En webbaserad enkätundersökning i form av ett självskattningsformulär användes. För att undersöka psykosocial arbetsmiljö användes mätinstrumentet Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) (Sanne et al., 2005) och för utbrändhet användes Maslach Burnout Inventory – Human Service Survey (MBI-HSS) (Maslach et al., 1996). Resultaten visade att sjuksköterskorna upplever höga nivåer av krav, kontroll och socialt stöd i sin arbetsmiljö, där signifikanta samband påvisades mellan krav och socialt stöd, medan inget samband hittades med kontroll. Vidare genomfördes en multipel regressionsanalys som identifierade en signifikant effekt mellan krav, socialt stöd och utbrändhet, vilket innebär att högre krav och lägre socialt stöd associeras med ökade nivåer av utbrändhet bland sjuksköterskor. Slutsatsen understryker vikten att adressera faktorerna i den psykosociala arbetsmiljön för att mildra sjuksköterskors utbrändhet. Det är särskilt avgörande att minska krav och öka socialt stöd för att främja hälsa i arbetet och förebygga utbrändhet, balansen är således avgörande.

Titel: Psykisk hälsa och arbetstillfredsställelse hos svenska fastighetsmäklare – En kvantitativ studie om utbrändhet, känsla av sammanhang och arbetstillfredsställelse. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i företagsekonomi C. Författare: Josephine Lindberg och Maria Lundkvist Handledare: Martin Ahlenius Datum: 2024 - Maj Syfte: Utbrändhet är idag ett stort problem som påverkar flera aspekter av livet, exempelvis psykisk och fysisk hälsa samt arbetstillfredsställelse. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur nivåerna av utbrändhet och känslan av sammanhang (KASAM) påverkar arbetstillfredsställelse bland fullständigt registrerade och yrkesmässigt aktiva fastighetsmäklare i Sverige. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod där en tvärsnittsstudie genomförts med hjälp av en enkätundersökning som genererade totalt 404 svar. Studiens population består av fullständigt registrerade och yrkesmässigt aktiva fastighetsmäklare i Sverige. Den data som kom av enkätundersökningen analyserades i statistikprogrammet JASP och presenterades därefter i olika figurer och tabeller som återfinns i resultatet samt bilagor. Resultat och slutsats: Av studien framkom att respondenterna generellt upplever låga nivåer av utbrändhet samt höga nivåer av KASAM och arbetstillfredsställelse. Resultatet tydliggör ett samband innebärande att låga nivåer av utbrändhet korrelerar med högre nivåer av KASAM samt arbetstillfredsställelse. Examensarbetets bidrag: Av studien genererades ett generaliserbart resultat som bidrar med praktisk likväl som teoretisk kunskap om nivåerna av utbrändhet, KASAM och arbetstillfredsställelse hos populationen. Även kunskap om hur de tre teoretiska modellerna påverkar varandra bland de svenska fastighetsmäklarna presenteras. Förslag till fortsatt forskning: Utifrån studiens resultat och begränsningar ges ett antal förslag till vidare forskning relaterade till de teoretiska modellerna som appliceras i denna studie. Bland annat föreslås en longitudinell studie som undersöker utbrändhet, KASAM och arbetstillfredsställelse. Ytterligare förslag är att undersöka hur värdena skiljer sig åt geografiskt. Nyckelord: Fastighetsmäklare, Utbrändhet, Maslach Burnout Inventory, Känsla av sammanhang, Arbetstillfredsställelse.