<p>Denna undersökning riktar sig till intresserade av (musik)lärarutbildning och (musik)undervisning, på tema utbyte och utbytesstudier.</p><p>Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett studentperspektiv, beskriva ett utbyte i form av en utbyteskurs mellan Musikhögskolan i Örebro och motsvarande skolform vid University of Delaware i USA. Empiri har i huvudsak samlats genom fokusgruppsamtal. I diskussionen presenteras en modell över det huvudsakliga resultatet. Det visade sig bland annat att studenterna hade förväntningar på utbytet som existerade på ”olika nivåer”. Dessa utgjordes av att genom kursen få <em>en djupare inblick i en annan kultur</em>, och att nå insikt i hur <em>demokrati-jämlikhet-genus</em> kan förstås i de respektive länderna. Det fanns också en förväntan om att lära om <em>(musik)studier och olika skolformer</em>, samt förväntningar på att <em>”ta med sig” hem</em>, gällande exempelvis undervisningsmetoder. Den sistnämnda nivån utgjorde en central och återkommande förväntan på utbytet. Det visade sig också att de båda musikhögskolornas förväntningar gick i linje med studenternas förväntningar, och att skolornas förväntningar (med vissa undantag) kan betraktas som infriade.</p>

Denna undersökning riktar sig till intresserade av (musik)lärarutbildning och (musik)undervisning, på tema utbyte och utbytesstudier. Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett studentperspektiv, beskriva ett utbyte i form av en utbyteskurs mellan Musikhögskolan i Örebro och motsvarande skolform vid University of Delaware i USA. Empiri har i huvudsak samlats genom fokusgruppsamtal. I diskussionen presenteras en modell över det huvudsakliga resultatet. Det visade sig bland annat att studenterna hade förväntningar på utbytet som existerade på ”olika nivåer”. Dessa utgjordes av att genom kursen få en djupare inblick i en annan kultur, och att nå insikt i hur demokrati-jämlikhet-genus kan förstås i de respektive länderna. Det fanns också en förväntan om att lära om (musik)studier och olika skolformer, samt förväntningar på att ”ta med sig” hem, gällande exempelvis undervisningsmetoder. Den sistnämnda nivån utgjorde en central och återkommande förväntan på utbytet. Det visade sig också att de båda musikhögskolornas förväntningar gick i linje med studenternas förväntningar, och att skolornas förväntningar (med vissa undantag) kan betraktas som infriade.

Över 3 000 svenska studenter åker på utbytesstudier till en mer eller mindre främmande kultur varje år, av individuella anledningar och med individuella förväntningar. De flesta antas tänka mer på kulturen de åker till innan snarare än efter utbytet, men upplevelser av omvänd kulturchock har rapporterats av flera forskare på området, dock framför allt på amerikanska studenter som varit på utbyte under längre tid. Omvänd kulturchock är en andra våg av kulturchock som kan uppstå när en person återvänder till sin hemkultur efter en tid utomlands, vilket kan leda till en fas av depression. Denna studie ämnade att utforska detta på svenska studenter som hade varit på utbyte under en termin, genom att utföra semistrukturerade intervjuer med 13 studenter. Studien påbörjades av en tanke av att dessa utbytesstudenter lever i ett slags internationellt community, det vill säga att de i princip endast umgås exklusivt med andra utbytesstudenter, vilket gör att utbytesstudenterna har mindre kontakt med utbyteskulturen och därmed inte upplevde omvänd kulturchock. Detta visade sig till synes vara sant, då det bidrog till den generella bristen av anpassning som de intervjuade studenterna verkar ha gjort. Detta gjorde att de inte behövde återanpassa sig vid hemvändning och därmed inte alls eller till väldigt låg grad hade upplevelser av omvänd kulturchock. Vidare verkar den korta tiden på utbytet och bristen på stressmoment under utbytet påverkat den låga graden av anpassning.

Denna studie har som syfte att utifrån ett livsvärldsperspektiv utforska på vilka sätt jag främjar välbefinnande och hanterar stress under övning då jag befinner mig utomlands som utbytesstudent. De två frågeställningarna lyder: Vilka strategier använder jag mig av för att främja välbefinnande och hantera stress när jag som utbytesstudent i musik, övar och musicerar? Hur påverkar dessa strategier min livsvärld? Studien har sin utgångspunkt i ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv, där loggboksskrivande har utgjort den huvudsakliga dokumentationsmetoden. I resultatet presenteras de tre teman som uppstod under studiens gång: Period 1 – Inledning som präglas av stress av att flytta samt oro för att min pianistiska nivå inte ska räcka till. Period 2 – Anpassning innebär en förändring av min livsvärld utifrån de anpassningar jag måste göra för att klara av skolarbetet. I Period 3 – Förändring börjar jag se resultat av de strategier jag använt för att hantera min stress och för att höja mitt självförtroende. Slutligen förs en diskussion där resultatet ställs mot den litteratur som finns presenterat i bakgrundskapitlet. / The purpose of this study is to explore from a life world perspective how I handle stress and promote wellbeing during practice when I am abroad as an exchange student. The two questions I seek to answer are: What strategies do I use to enhance wellbeing and manage stress when I, as an exchange student, practice and make music? How do these strategies affect my life world? The study is made from a phenomenological life world perspective, where journal notes make up the main method of documentation. In the result I present the three themes that evolved during the study: Period 1 – Introduction, which is recognized by the stress of moving and a fear of being on a too low pianistic level. Period 2 – Adjustment means a change of my life world because of the adjustments I need to do to manage my studies. In Period 3 – Change I begin to recognize results of the strategies I’ve used to handle my stress and to higher my self-confidence. Finally a discussion is being made comparing the result and the literature that is presented in the background chapter.

This study investigates the experience of exchange studies from a phenomenological perspective. Phenomenology studies the sentence structure of the phenomenon and places the lifeworld as a central concept. Husserl (2002/1954) described the lifeworld as a coherent universe of objects where we, all of us living with another in this world, may be conscious of the world as a universal horizon. In this study the lifeworld of exchange students is investigated with emphasis on their experience of the exchange. The aim of the study is to highlight the sentence structure in the experience of living as an exchange student which involves a meeting with a different culture. Seven interviews were conducted with exchange students that participated in at least one semester of higher education abroad and the resulting data was analyzed using the EPP method. This method describes the general meaning structure of the phenomenon and identifies several distinguishing features. For this study ten features were identified; an expectation and openness relative an uncertain future, a deliberate break, a part of something bigger, a deliberate approach to cultural codes, an encounter with different values, new interactions and relations, language difficulties, a new environment, a creation of identity and a personal development and responsibilities. The results indicate that the experience of exchange studies may not always be unproblematic since it’s often difficult to gain access to the culture and society of the host country. However, the experience also seems to be rewarding and is characterized by a personal development and a change in the perception of both oneself and people from other cultures. The results also show that the exchange student may gain a feeling of living in a global society where all possibilities are present. / Denna studie utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Fenomenologins uppgift är att beskriva ett fenomens meningsstruktur där ett centralt begrepp är livsvärlden. Enligt Husserl (2002/1954) belyser livsvärlden den verklighet som man ständigt befinner sig i tillsammans med andra människor. Grundvalen för denna studie är att studera utbytesstudenters livsvärld där upplevelsen av utbytesstudier är i fokus. Syftet med studien är att beskriva meningsstrukturer i upplevelsen av att leva som utbytesstudent och som inbegriper ett möte med en annan kultur. Sju intervjuer har genomförts med utbytesstudenter som alla studerat minst en termin inom högre utbildning vid ett värduniversitet i ett annat land. De aktuella data som behandlats har analyserats med hjälp av studiens valda metod, Empirical phenomenological psychologial (EPP-metoden). Resultatet beskriver det aktuella fenomenets meningsstruktur som en helhet och visar vilka de generella kännetecknen är. De generella kännetecknen som framkommit i studien är; en förväntan och en öppenhet inför en obestämd framtid, ett medvetet uppbrott, en del i att uppnå något större, ett medvetet förhållningssätt till kulturella koder, ett möte med andra värderingar, nya interaktioner och relationer, svårigheter med språket, ändrade livsvillkor, ett identitetsskapande, en personlig utveckling och ett ansvarstagande. Resultatet indikerar att upplevelsen av utbytesstudier och att möta en annan kultur inte är helt oproblematisk då det ibland är svårt att få tillträde till värdlandets kultur och samhälle. Dock verkar upplevelsen även vara en värdefull tid som präglas av en utveckling och ett ifrågasättande av tidigare föreställningar om en själv och människor från andra kulturer. Resultatet påvisar också att utbytesstudenten kan ha en känsla av att leva i en global värld där alla möjligheter finns.

The aim of the study was to investigate whether there is a difference between Swedish learners of English in an at-home environment compared to Swedish learners of English who studied English abroad for a year, in their ability to distinguish between certain English phoneme. The method used to investigate was through a questionnaire where the informants had to identify words containing the sounds /z/, /θ/, /ð/, /ʃ/, /ʒ/, /tʃ/, /dʒ/ and /w/. The results showed that the informants who had been abroad were more familiar with the sounds than the informants who had studied in a Swedish senior high school over the same period of time. It was found that the sound /z/ was the hardest sound to identify, followed by /ʒ/, for both groups of informants. / Syftet med studien var att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska elever som lär sig engelska under ett år i klassrummet eller under ett år genom utbytesstudier, när det gäller deras förmåga att skilja mellan vissa engelska fonem. Metoden som användes var genom en enkät där informanterna fick identifiera ord som innehöll ljuden /z/, /θ/, /d/, /ʃ/, /ʒ/, /tʃ/, /dʒ/ och /v/. Resultaten visade att informanterna som hade varit utomlands var mer bekanta med ljuden än informanterna som hade studerat vid ett svenskt gymnasium under samma tid. Det visade sig att ljudet /z/ var den svåraste ljudet att identifiera, följt av /ʒ/ för båda informantgrupperna.

Syftet med studien är att öka förståelse kring studenters uppfattningar om vad de utvecklat och lärt sig under deras utbytestermin på universitetet, för att sedan skapa kunskap och förståelse för hur användbart det de lärt sig varit ute i arbetslivet, samt att analysera vilken sorts lärande som är relevant i relation till utbytesstudier och arbetslivet. Den teoretiska utgångspunkten var livslångt och livsvitt lärande (Jackson, 2011; Jarvis, 2007) där fokus ligger på att lärande kan ske i olika miljöer och olika åldrar. Kopplat till det tas Jarvis (2004; 2007) syn på formellt, icke-formellt och informellt lärande upp. Även Säljös (2000) syn på sociokulturellt lärande nämns där fokus ligger på lärande i sociala samspel. En kvalitativ studie har genomförts som bestod av tio semistrukturerade intervjuer med tidigare svenska utbytes-studenter som nu befinner sig i arbetslivet. Studien har använt sig av Braun och Clarkes (2006) tematiska analys för att presentera ett resultat på de två första frågeställningarna och för att besvara sista frågeställningen om vilken sorts lärande, används den ovannämnda teorin. Studiens resultat visar att de tidigare utbytesstudenterna upplever att de lär sig mycket under en termin utomlands i form av personlig utveckling. Utvecklingen av språk och akademiska kunskaper har varierat i omfattning vilket delvis skiljer sig från tidigare forskning. I arbetslivet upplever deltagarna att de främst haft användning av sitt ökade självförtroende i form av att anta nya utmaningar på jobbet och inte ta någon skit. De upplever även att de haft nytta av lärdomen i att acceptera alla i form av att vara bra i bemötandet och kommunikationen med människor i arbetet. Användningen av språk och akademiska kunskaper i arbetslivet har varierat. Slutligen visar studien att det informella lärandet varit mer relevant än det formella lärandet i relation till det som deltagarna upplever att det lärt sig på utbytesterminen och sedan kunnat nyttja i arbetslivet. / The purpose of this master thesis is to gain knowledge and understanding concerning what exchange students learn during their exchange studies, in which way it has been useful in their work afterwards, and to analyze which kind of learning that has been most relevant in relation to exchange studies and working life. The theoretical framework included theories of lifelong and life wide learning (Jackson, 2011; Jarvis, 2007) which focuses on learning in different environments and ages and Jarvis (2004, 2007) view on formal, non-formal and informal learning. Sociocultural learning according to Säljö (2000) is also presented with focus on social and cultural interaction. The design of the study was qualitative and consisted of ten semi-structed interviews with former exchange students that are now working. Thematic analyze was used to present results for the two first questions and the theory mentioned above was used to analyze the last question regarding which sort of learning. The findings showed that students learn a lot by going abroad in terms of personal development. Related to language and academic learning outcome results variated between the participants. The former exchange students described confidence, meeting and communicating with colleagues as useful learning outcomes from studying abroad that they can now use in working life. The usage of language and academic knowledge in work were mixed. The results also showed that informal learning has been more relevant than formal learning in relation to what exchange students have learnt and found useful in their working life.