Syftet med studien var att undersöka uppfattningar av utsatta barns behov i förskolan hos förskollärare. Studien utgick från följande tre frågeställningar; Vilka uppfattningar förekommer hos förskollärare av utsatta barns behov i förskolan? Hur uppfattar förskollärare sina möjligheter att skapa gynnsammare förutsättningar för de utsatta barnen i förskolan? Vad är förskollärares uppfattningar av hur utsatta barn i förskolan upptäcks? Den här fenomenografiska studien genomfördes med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet redovisas som skilda beskrivningskategorier. När det gäller utsatta barns behov är kategorierna; behov kopplade till barnet; psykosocialt och biologiskt samt behov kopplade till miljön. När det gäller gynnsammare förutsättningar för utsatta barn i förskolan är kategorierna; externt stöd för gynnsammare förutsättningar i förskolan och interpersonella relationer för gynnsammare förutsättningar för barn i förskolan. När det handlar om att upptäcka utsatta barn i förskolan finns följande kategorier; explicita tecken som indikation på utsatthet samt implicita tecken som bidrar till misstanke om utsatthet. Resultatet visar en variation av uppfattningar och de diskuteras utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv där förskolan som miljö kan ses i ett sammanhang där alla aspekter och miljöer samverkar och påverkar utsatta barns möjligheter att utvecklas till välmående människor. / The object of this study was to make research into preschool teachers’ perceptions of the needs of vulnerable children in preschool. The study starts off with the following three issues; what are preschool teachers’ perceptions regarding the needs of vulnerable children in preschool? How do preschool teachers view their opportunities to create more favorable conditions for vulnerable children in preschool? What are preschool teachers’ perceptions of how to discover vulnerable children in the preschool setting? This phenomenografhic study was based on six qualitative interviews with preschool teachers working at four different preschools. The result is shown as different descriptive categories. When it comes to the needs of vulnerable children the categories are; needs in connection to the child; psychosocial and biological and needs in connection to the environment. When it comes to more favorable conditions for vulnerable children in preschool the categories are; external support for more favorable conditions and interpersonal relationships for more favorable conditions in preschool. Regarding how to discover vulnerable children in preschool there are these categories; obvious signs as an indication of vulnerability and implicit signs contributing to a suspicion of vulnerability. The result shows a variety of conceptions and they are looked upon from the standpoint of the ecological systems theory where the preschool setting can be seen in a context where all aspects and different environments influence vulnerable childrens opportunities to develop into healthy human beings.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur vissa svenska tidningar rapporterar om barnfattigdom. Däri skulle bilden av barnfattigdom analyseras och relateras till vetenskaplig forskning om barnfattigdom och dess konsekvenser. Med hjälp av tidigare studier visas de följder ignoransen av den reella verkligheten många barn lever i kan få. Rädda Barnens och UNICEF:s senaste rapporter diskuteras i uppsatsen. Sammanfattningsvis förmedlar tidningarna en mörk bild av barnfamiljer och deras fattigdom. Situationen i Sverige berör och upprör skribenterna på många olika sätt.

The aim of this essay was to create an understanding of teachers strategies to respond to children in economic hardship in school and if these children can participate on equal terms in school. To examine this, we chose to do semi-structured interviews which is a qualitative method. Eight teachers were interviewed from four different elementary schools. In our interviews, we found that all the schools both had elements of inclusion and exclusion, which can result in both equal and unequal terms for participation in school. We also found that the school with the most students in economic hardship had the most inclusive strategies. Another thing we discovered was that the Swedish school law is ambiguous, because it says that school should be free of charge but at the same time accepts that the school takes out an insignificant cost from the students. Because there is no definition of the insignificant cost and the policy about school related costs are vague, it gave the teacher some discretion to define how much and at which time the insignificant cost could be relevant. The teachers’ could use their discretion to support the children who lived in economic hardship, by reducing the risk for their economic situation to be visible to others and enable them to participate on more equal terms, for example by having extra snacks or money with them during school

Vår studie har sin grund i den komplexitet som råder kring uppmärksammandet och anmälan av barn som far illa. Syftet med vår studie har varit att öka vår förståelse för den betydelse samverkan mellan skola och socialtjänst kan ha för ett tidigt uppmärksammande av barn som misstänks fara illa. Vi har genom att intervjua lärare/förskollärare och socialsekreterare som deltagit i ett kommunalt samverkansprojekt ökat vår förståelse och tagit del av vad deltagarna uppfattar att projektet har lett till för uppmärksammandet av barn som misstänks fara illa. I vår analys har vi använt oss av Silvermans aktionsteori, för att kunna studera olika organisatoriska faktorers påverkan på samverkan. Vår studie kan inte klarlägga om personalen uppfattar att samverkan lett till att utsatta barn i högre utsträckning uppmärksammats via anmälningar. Däremot har vi kunnat finna andra vinster med denna samverkan som på längre sikt eventuellt kan ge positiva effekter för att i ett tidigare skede uppmärksamma barn som misstänks fara illa.

Studien har undersökt hur skolpersonal upplever och tillämpar anmälningsplikten vid misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Studiens frågeställningar fokuserar på skolans rutiner, skolpersonalens upplevda möjligheter och begränsningar samt vad de upplever behöver förändras för att underlätta arbetet kring anmälningsplikten. Detta arbete har en hermeneutisk ansats baserad på en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare i årskurs F-1. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjälp av ett etnometodologiskt perspektiv. Resultatet visar att skolorna inte hade någon handlingsplan dokumenterad för hur de ska gå till väga när ett barn är utsatt eller när en anmälan ska göras. Studien visar att det finns behov av att se över om lärares anmälningspliktiga ansvar minskar eftersom rektorn ansvarar för anmälningarna. / <p>2015-06-18</p>

Barn som lever i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd anses vara utsatta utifrån många olika perspektiv. Socialsekreterare har en lagförd skyldighet att vid ansökningar som rör barn beakta ett barnperspektiv och ta hänsyn till barnets bästa i syfte till att tillgodose barns behov samt arbeta på ett förebyggande sätt för barn vars familjer är aktuella på ekonomiskt bistånd. Undersökningar visar att socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd brister i sitt arbete med beaktande av barnperspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd beaktar och tillämpar ett barnperspektiv samt hur de upplever att deras handlingsutrymme har för påverkan i detta beaktande. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska material som framkommit av intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys indelade i teman och kopplades således till tidigare forskning och teoretiskt perspektiv utifrån teorin om gräsrotsbyråkraten. Resultatet visade att samtliga deltagande socialsekreterare är medvetna om deras skyldighet, men uppfattar att barnperspektivet är otydligt angivet i riktlinjer samt att det därmed finns en osäkerhet kring hur man i det dagliga arbetet ska arbeta utifrån ett barnperspektiv och tillämpa det. Resultatet visade också att socialsekreterare uppfattar att de inte har tillräckliga förutsättningar för att i den konkreta handläggningen kontinuerligt kunna jobba utifrån ett barnperspektiv samt att socialsekreterares individuella värderingar och prioriteringar är avgörande för hur de använder sig av handlingsutrymmet vid ärenden som rör barn. Genom en ökad kunskap samt förbättrade arbetsvillkor om barnperspektivets tillämpning inom specifikt ekonomiskt bistånd kan socialsekreterare föra ett förebyggande arbete för att de utsatta barn som är aktuella på ekonomiskt bistånd inte skall drabbas av sådant som denna utsatthet medför. / Children living in families with long-term financial assistance are considered vulnerable from many different perspectives. Social workers in financial assistance have an obligation by law to consider a child's perspective in the case of applications concerning children and to take into account the child's best interests in order to meet children’s individual needs and work in a preventative manner for children whose families are concerned with financial assistance. Research shows that social workers who work in financial assistance sometimes fail to take the child’s perspective into account. Therefore, the aim of this study was to examine how social workers in financial assistance take into account and apply a child perspective and how they feel that their scope of action has an impact on this consideration. The study was conducted by applying a qualitative approach and by using semi-structured interviews. The empirical material that emerged from the interviews was analyzed through qualitative content analysis divided into themes and was linked to previous research and theoretical perspective of street level bureaucracy. The result showed that all participating social welfare officers are aware of their obligation, but perceive that the child perspective is unclearly stated in the guidelines and that there is thus an uncertainty about how to work in the daily work from a child perspective and apply it. The results also showed that the social workers perceived that they do not have sufficient resources for being able to work sustainably from a child's perspective in their everyday practice and that the social workers’ individual values and priorities are crucial for how they use their scope of action in cases involving children. Through increased knowledge and improved working conditions regarding the application of the child's perspective in specific financial assistance, the social workers can attain a level of prevention when it comes to working for vulnerable children whose families are in financial difficulties.

AbstractCarlberg Ferdell, Ann (2011) Barn från utsatta miljöer. Fem pedagoger berättar om hur de förstår och arbetar med utsatta barn.Lärarutbildningen, Malmö HögskolaDetta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmärksammar när de misstänker att ett barn far illa. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur man på två förskolor uppmärksammar och arbetar med barn från utsatta miljöer.Frågeställningen är: Hur förstår och hanterar pedagoger vid två förskolor barn från utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig på intervjuer med fem pedagoger på två förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem år. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om och förstår vilka signaler barn i utsatta situationer sänder ut. Enligt pedagogerna är det viktigt att de observerar alla barn i barngruppen för att se om något av barnen inte mår bra och kan vara utsatt för någon typ av övergrepp. Pedagogerna säger att de har fått sina kunskaper i att läsa av barns signaler genom sin utbildning, arbetslivserfarenhet och livserfarenhet. Pedagogerna vet hur de ska agera vid misstanke om att ett barn far illa och de upplever att de har bra stöd från sina chefer. Nyckelord: barn som far illa, bemötande, lyhördhet, utsatta barn

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka erfarenheter en grupp pedagoger i förskolan och skolan har av anmälningsplikten, men också erfarenheter av att inte anmäla och vad det är som gör att man väljer att avstå det. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats utifrån Sommers (2005) teoretiska perspektiv om resiliens och barnsynsfilter. Resultatet visar att pedagogerna har lättare för att se på en situation ur ett vuxenperspektiv och därmed brister i att inta ett barnperspektiv , vilket leder till att färre anmälningar görs. Vidare visar studien på okunskap bland pedagoger gällande anmälningsplikten , dels beror detta på brister i pedagogernas utbildningar men också på brister i informationen från verksamhetsansvariga.

Med utgångspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lärares resonemang kring det relationella arbete som sker då de möter utsatta barn. Vår empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lärare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den används, i synnerhet i mötet med barn, men även i samverkan med arbetslag, kollegor och föräldrar. Vi valde att använda ett relationellt perspektiv i vår analys, och det hjälpte oss att tolka lärarnas resonemang, samt få en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (människokännedom) gav oss vidare perspektiv på en lärares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens är fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större. Det blev dock tydligt i vår studie att det relationella arbetet är integrerat i lärarnas dagliga arbete. Då kanske mer omedvetet än medvetet. Vi vill hävda att lärarna är medvetna om vikten av en god relation, i synnerhet med utsatta barn, men trots det hamnar det relationella arbetet i skymundan för andra aspekter av lärarens uppdrag.

Titel: Orosanmälningar i förskolan - En intervjustudie om förskolepersonals perspektiv på orosanmälningar Författare: Anna Sjöström   Tidigare forskning visar att det råder en stor brist på orosanmälningar till socialtjänsten, speciellt från de professionella som arbetar med barn. I den här studien har kvalitativa intervjuer utförts med personal inom förskolan, detta för att ta del av deras subjektiva bild av utsatta barn och anmälningsplikten. Studien gjordes på fyra förskollärare inom förskolan och materialet analyserades sedan med hjälp av systemteori, stämplingsteori och utvecklingspsykopatologins begrepp risk- och skyddsfaktorer. Resultatet visade att anmälningsplikten sågs som både logisk och viktig för förskollärare även om det var svårt att veta vart gränsen gick för när de skulle anmäla. Det var även svårt att se vissa tecken på utsatthet och mer utbildning önskades inom området. Studien visar att det fanns vissa brister i samverkan med socialtjänsten, vilket skulle kunna förbättras genom mer information om socialtjänstens arbete samt ett tätare samarbete. / Title: Notifications of concern in preschool- An interview study on preschool teachers’ perspective of notifications of concern Author: Anna Sjöström   Previous Research shows a shortage of notifications of concern to social services, especially from professionals who work directly with children. In this study, qualitative interviews were made on four preschool teachers to see their subjective view of vulnerable children, and their duty to report. The material obtained was then analyzed based on systems theory, labeling theory and the concepts of developmental psychopathology; risk- and protection-factors. The results show that the informants felt that the duty of notification was logical and important, but they sometimes thought that it was difficult to know the line between reporting or not, they found it difficult to see some of the signs of exposure and they wanted more education in the area. There were also some lack of collaboration with the social services, which they stated could be improved through more information about the work of the social services and a closer cooperation.