The burbot (Lota lota, Linnaeus 1758) is a benthic and predatory cod-relative that only occurs in fresh- and brackish water around the northern hemisphere. It has long been a common catch in Swedish lakes and rivers, but the species has seen a decline by over 20% since the mid 1980’s. This led to the burbot being red listed as nearly threatened (NT) in 2010. A decline of this magnitude might be alarming, the burbot is mostly declining in smaller lakes and rivers in southern Sweden and it’s still showing significant numbers in larger lakes such as Vänern – Sweden’s largest lake. Although recent monitoring of the burbot shows an erratic population that’s declining over several years, only to bounce back a couple of years later. This peculiar pattern made me interested in the historical aspects of the burbot population and its potential influencing factors in lake Vänern. In this study I compare data from the oldest known gillnet sampling done in lake Vänern that also contain burbot with more contemporary samplings (2010, 2011, 2012, 2015 and 2018). I manage to show that the number of large burbot caught were in line later years, but I also manage to show a decline by over 80% in the number of middle-sized burbot between 1973 and the later years. Furthermore, I produced results showing that the burbot seems to be aggregating deeper in later years compared to 1973. Finally, I correlate the population changes to environmental data and get statistically significant correlations showing that the declining numbers of fish and their decent into deeper areas of the lake are connected to the rising water temperatures. This result is in line with ecological studies that describes the burbot as cold-water dependent with a preferred temperature of around 10 – 14 °C. This study suggests that the burbot is affected by rising average water temperatures caused by climate change.

The location on the river delta of Klarälven, adjacent to lake Vänern, makes Karlstad one of the Swedish cities where a significant flood risk is present. The city has several major floods in its memory which has caused great material damage and economic losses, the latest of which occurred in the winter of year 2000/2001. The purpose of the study is to examine how the approach to flood risk has changed in the municipality of Karlstad since the 1950s, and how this change has affected the current situation regarding the city's vulnerability to flooding. To investigate this, a document analysis was conducted, where key documents in the media and from the municipality of Karlstad was studied. Furthermore, an interview study was conducted with respondents who currently are employed or previously have been employed in the municipality of Karlstad, who in various ways work with issues of flood risk.   The result of the study shows that several changes have taken place since the 1950s in terms of the municipality's approach to flood risk, which for instance has led to preventative measures being taken to a greater extent than previously in the physical planning. The flooding that occured in the winter year 2000/2001, along with the governmental climate and vulnerability inquiry that was released in 2007, was described by the respondents as the starting point for this change. Since then, awareness and knowledge of flood risk has increased, not only among municipal officials, but also among politicians, local residents and developers. / Läget på Klarälvens delta invid Vänern gör att Karlstad är en av de svenska städer där betydande översvämningsrisk föreligger. Staden har flera stora översvämningar i sitt minne vilka orsakat stora materiella skador och ekonomiska förluster, varav den senaste inträffade vintern år 2000/2001. Syftet med studien är att undersöka hur förhållningssättet till översvämningsrisk förändrats i Karlstads kommun sedan 1950-talet, samt hur denna förändring påverkat dagens situation avseende stadens sårbarhet för översvämningar. För att ta reda på det har dokumentanalyser genomförts där centrala dokument i media och från Karlstads kommun undersökts. Vidare har en intervjustudie genomförts med respondenter som är anställda eller tidigare har varit anställda på Karlstads kommun och som på olika sätt arbetar med frågor om översvämningsrisk.   Resultatet av studien visar att flera förändringar skett sedan 1950-talet när det gäller kommunens sätt att förhålla sig till översvämningsrisk, vilket bland annat lett till att förebyggande åtgärder i större utsträckning än tidigare börjat vidtas i den fysiska planeringen. Översvämningen år 2000/2001 tillsammans med den klimat- och sårbarhetsutredning som regeringen släppte år 2007 beskrivs av respondenterna som startskottet för denna förändring. Sedan dess har medvetenheten och kunskapen om översvämningsrisken ökat, inte bara bland kommunens tjänstemän, utan också bland politiker, kommuninvånare och byggherrar.

I Vänern, Sverige, fångades årligen ca 75 ton lax och öring av yrkesfisket, sportfisket och fritidsfisket under 1990-talet och början av 2000-talet. Fångsterna av lax och öring verkar ha sjunkit under de senaste åren men det råder stor osäkerhet över fångstuppskattningar. För en ökad förståelse över smolts mortalitet släpps varje år ett visst antal Carlin-märkta laxar och öringar ut i Vänern och Klarälven. Syftet med studien var att sammanställa och analysera databasen för Carlin-märkt lax och öring i Vänern under åren 1965 till 2005. Målet var att åskådliggöra långsiktiga tendenser över återfångster av Carlin-märkt lax och öring i både Vänern och Klarälven samt bedöma om återfångster varierar beroende på utsättningsplats (Vänern eller Klarälven). Microsoft Excel användes för att sammanställa och analysera återfångad och inrapporterad lax och öring från 1965 till 2005. För att bedöma trender för återfångster av de fyra stammarna, Gullspångs- och Klarälvs-, lax och öring, användes linjär regression. Totalt 299 165 Carlin-märkta fiskar fördelade över 388 utsättningsgrupper har släppts ut i Vänern med tillflöden under 40 års tid. Sammanlagt återfångades 14 504 fiskar, vilket motsvarar knappt 5 % av antalet Carlin-märkta och utsläppta fiskar. Återfångsterna har varierat genom åren (<1 % - >20 %), högst var återfångsterna under 1970-och 1980-talet, sedan 1990-talet har de minskat betydligt. Dessa tendenser är liknande för alla fyra stammar. De flesta återfångsterna sker i Vänern. Fisk utsläppt i Vänern återfångas som regel i något högre grad i Vänern än fisk utsläppt i Klarälven. Slutligen framkom att ingen lax eller öring utsläppt i Vänern återfångades i Klarälven. / In Lake Vänern, Sweden, commercial, sport, and subsistence fisheries in the 1990s and the beginning of 2000 caught about 75 tons of salmon and trout. Catches of salmon and trout appeared to have declined in recent years, although there is much uncertainty in catch estimates. In order to better understand smolt-adult mortality, a number of Carlin-tagged salmon and trout are released in Vänern and Klarälven each year. The aim of the study was to assemble and analyze the Carlin-tag database for salmon and trout in Vänern during the years 1965 to 2005. My objectives were to identify long-term trends in tag returns rates in both Vänern and Klarälven, and to assess whether return rates varied by release location (Vänern or Klarälven). Microsoft Excel was used to compile and analyze reported recoveries of Carlin-tagged salmon and trout from 1965 to 2005. Linear regression was used to assess trends in return rates of four stocks, Gullspångsälven and Klarälven salmon and trout. Total 299 165 tagged fish in 388 release groups have been released in Vänern over the 40-year period. Total recaptures were 14 504, which equates to just under 5 % of the number of Carlin-tagged and released fish. Recapture rates have varied throughout the years (<1 % - >20 %), the highest return rates were in the 1970s – 1980s, but they have decreased significantly since the 1990s. These trends are similar for all four stocks. Most of the recaptures occur in the lake, return rates of fish released in the lake are most often caught in the lake than are fish released in Klarälven. Finally, revealed that no salmon or trout that were released in the lake were recaptured in the Klarälven.

Näringsämnena har en stor betydelse för sötvattnets organismer och ekosystem, varav de vanligaste näringsämnena som även är de viktigaste är fosfor (P), kväve (N) samt kol (C). Näringsämnena kommer inte enbart till sjön via nedfall och fixering utav mycket av näringsämnena kommer in till en sjö via vattendrag som till exempel älvar där Klarälven räknas in som en av Sveriges älvar. Syftet med denna studie är att ta fram en tidstrend mellan åren 1996 och 2013 för näringsämnena totalfosfor, totalkväve och TOC (totalt organiskt kol) för tio lokaler i norra Vänern för att kunna avgöra om de är lika, om det är något år som sticker ut, om det finns någon påverkan av Klarälven för de sjölokaler som tas upp och se om värdena av näringshalter kan kopplas till fiskförekomsten. Data samlades in och plottades i diagram för att kunna jämföras med varandra. Med sjölokalernas näringsvärde gjordes korrelationstester med älvarnas näringshalter för att se samband och därefter gjorde korrelation med sjölokalernas näringsvärden med andelen skördad fisk i samma lokaler. Resultatet visade att Ölman och Ölmeviken är väldigt eutrofierade medan resterande lokaler hade oligotrofa eller mesotrofa vatten och översvämningen i Karlstad 2000 visade avtryck i tidstrenden. Klarälvens påverkan på sjölokalerna visade sig inte vara så stor utan samband upptäcktes enbart mellan Kaplansådran och Hammarösjön för totalkvävet och för TOC upptäcktes samband mellan Hammarösjön och Sätterholmsfjärden med Kaplansådran. / The nutrient is very important for fresh water organisms and ecosystems, of which the most common nutrients also is the most important is phosphorus (P), nitrogen (N) and carbon (C). The nutrients will not only come into a lake through deposition and fixation, much of the nutrients is coming into the lake through rivers such as Klarälven in Sweden. The purpose of this study is to develop a temporal and spatial trend during 1996-2013 for the nutrients total phosphorus, total nitrogen and TOC (total organic carbon) for ten premises in northern Lake Vänern to determine if they are equal, if it is a year that stands out from the rest, if there is any influence of Klarälven for the lake premises and see if the values of the nutrient concentrations can be linked to the presence of fish. Data were collected and plotted in graphs to be compared with each other. Correlation test was made with the lake premises nutrient values and rivers nutrient value to see if there was a connection between the locations, same correlation was also made between the lake premises nutrient values and the percentage of fish harvested in the same premises. The result showed that Ölman and Ölmeviken is very eutrophic, while the remaining premises hade oligotrophic or mesotrophic water and the flooding in Karlstad in 2000 showed imprint in the time trend. The impact of Klarälven on the lake premises proved to not be so great, but the context was detected only between Kaplansådran and Hammarösjön for the total nitrogen and correlation for TOC between Hammarösjön and Sätterholmsfjärden with Kaplansådran was also detected.

In Lake Vänern, Sweden, there is an endemic population of Atlantic salmon (Salmo salar L.) that lives its entire life in fresh water. The salmon is hindered from migrating to its natural spawning sites in the northern part of the River Klarälven by nine hydro-electric power plants. None of the hydro-electric power plants have fishways so that salmon migrating upstream or downstream may pass. In the current situation, the upward migrating salmon are caught in a fish trap at the most downstream located power plant in Forshaga. From there, the salmon are driven in a truck, past eight power plants and released a few kilometers upstream of the eighth power plant at Edsforsen. This study investigated the difference in the proportion of fallbacks between early (June-July) and late (August-September) migrating salmons in 2011-2013. The results showed that there was a significant difference in the proportion of fallbacks between the early and the late-migrating salmon. Fifty-one percent of the early salmon and 13% of the late salmon fell back during these 3 years. Further, there was no significant difference between males and females that became fallbacks. Nor was there any difference in the length of early and late-migrating salmon or fallbacks and non-fallbacks. / I sjön Vänern, Sverige, finns en endemisk population av Atlantlax (Salmo salar L.) som lever hela sitt liv i sötvatten. Laxen hindras från att migrera till sina naturliga lekplatser i norra delen av Klarälven av nio vattenkraftverk. Inget av vattenkraftverken har fiskvägar så att lax som migrerar uppströms eller nedströms kan passera. I dagsläget fångas lax som vandrar uppströms in i en fiskfälla vid det mest nedströms belägna kraftverket i Forshaga. Därifrån körs laxen i lastbil förbi åtta kraftverk och släpps ut några kilometer uppströms det åttonde kraftverket i Edsforsen. Den här studien undersökte skillnaden i andelen fallbacks mellan tidigt (juni-juli) och sent (augusti-september) migrerande laxar under åren 2011-2013. Resultaten visade att det fanns en signifikant skillnad i andelen fallbacks mellan den tidiga och den sent migrerande laxen. Femtioen procent av den tidiga laxen och 13% av den sena laxen föll tillbaka under dessa 3 år. Vidare fanns det ingen signifikant skillnad mellan hanar och honor som blev fallbacks. Det fanns inte heller någon skillnad i längden av tidigt och sent migrerande lax eller lax som föll tillbaka och lax som inte föll tillbaka.

Floods are natural disasters that often have significant socio-economic consequences. Urban areas with uncontrolled urban development, rapid population growth, an unregulated municipal system and an unplanned change in land use belong to the very sensitive areas where floods cause devastating economic and social losses. This study aims to present a reliable GIS multi-criteria methodology for risk zone mapping of flood-prone areas in urban areas. This study also intends to study and investigate the relationship between criteria and field of study. This was carried out with a literature study to investigate and determine the criteria to be used. In this study, the focus is on fluvial flooding. The study area is the centre of Karlstad (17.5 km²) in Värmland County. The study area is interesting because the municipality of Karlstad is trying to increase the number of inhabitants in the city and invest manyresources to build attractive areas close to water, even though those areas were affected by flooding from 2000 to 2001. All data processing was performed in ArcGIS Pro 3.1.0 and FME 2022.2.2 software. All hydrological analyses such as flow direction, accumulation and DEM sinks were performed in System for Automated Geoscientific Analyses (SAGA) 8.0.1 software.  The criteria used in this study are land use, DEM, slope, curvature, flow accumulation and distance from water. The result was then validated with MSB's flood model, previous studies and reports, on the Vänern flood 2000/2001 and insurance claims, because there are no previous flood risk maps in the study area to directly validate the maps generated in this study. In addition, 3D models were generated to facilitate visualization and simulation of the event. The proposed method is based on a combined application of geographic information systems (GIS) and multi-criteria analysis (MKA). AHP was used as a weighting method with the help of five experts from Karlstad University. Flood risk maps were constructed and classified into five classes with flood potential from very low to very high. Respectively 0.5 % (very low), 10 % (low), 28.9 % (moderate), 43 % (high), and 17.6 % (very high). The result of this study shows that 60.6 % of the area is associated with areas of high to very high flood risk. This study is a valuable practical tool for flood risk analysis. / Översvämningar är naturkatastrofer som ofta har betydande socioekonomiska konsekvenser. Stadsområden med okontrollerad stadsutveckling, snabb befolkningstillväxt, ett oreglerat kommunsystem och en oplanerad förändring av markanvändningen tillhör de mycket känsliga områden där översvämningar orsakar förödande ekonomiska och sociala förluster. Denna studie syftar till att presentera en tillförlitlig GIS-multikriteriemetodik för kartläggning av riskzoner av översvämningsbenägna områden i stadsområden.Denna studie ämnar också studera och undersöka sambandet mellan kriterier och studieområde. Detta genomfördes med en litteraturstudie för att undersöka och bestämma de kriterier som ska användas. I denna studie ligger fokus på fluviala översvämningar. Studieområdet är Karlstads centrum (17,5 km²) i Värmlands län. Studieområdet är intressant eftersom Karlstads kommun försöker öka invånarantalet i staden och satsar mycket resurser för att bebygga attraktiva vattennära områden, även om området drabbades av översvämning år 2000 till 2001. All databearbetning utfördes i programvara ArcGIS Pro 3.1.0 och FME 2022.2.2. Alla hydrologiska rasteranalyser såsom flödesriktning, -ackumulering och DEM-gropar utfördes i programvaran System for Automated Geoscientific Analyses (SAGA) 8.0.1. Kriterierna som används i denna studie är: markanvändning, DEM, lutning, krökning, flödesackumulering och avstånd från vatten. Resultatet validerades sedan med MSB:s översvämningsmodell, tidigare studier och rapporter, om Vänern översvämningen 2000/2001 och försäkringsskador därför att det inte finns några tidigare översvämningsriskkartor i studieområdet för att direkt validera de i denna studie genererade kartorna. Därutöver genererades 3D-modeller för att underlätta visualisering och simulering av händelsen. Den föreslagna metoden är baserad på en kombinerad tillämpning av geografiska informationssystem (GIS) och multikriterieanalys (MKA). AHP användes som viktningsmetod med hjälp av fem experter från Karlstads universitet. Översvämningsriskkartor konstruerades och klassificerades i fem klasser med översvämningspotential från mycket låg till mycket hög. Respektive 0,5 % (väldigt låg), 10 % (låg), 28,9 % (måttlig), 43 % (hög), och 17,6 % (väldigt hög). Resultatet av denna studie visar att 60,6 % av området är förknippade med områden med hög till väldigt hög översvämningsrisk. Denna studie är ett värdefullt praktiskt verktyg för analys av översvämningsrisker.

Ett företag står inför nya logistiska alternativ när förutsättningar förändras. Det kan handla om infrastrukturförändringar, men det kan också handla om lag- och regelförändringar när samhället vill skärpa krav på miljömedvetenhet och hållbarhetsredovisning. I vänerområdet finns skogsindustri som i sina verksamheter är beroende av tunga transporter. Det är en energiintensiv industri. Historiskt har Vänern och Göta älv använts för utskeppning av exportvaror. Numera går dock många transporter på järnväg för omlastning i Göteborgs hamn. Slussarna i Trollhättan är gamla och betongkonstruktionerna har börjat att vittra sönder. För fortsatt möjlighet att använda fartyg till och från Vänern har Sjöfartsverket, Trafikverket och kommunerna längs Göta älv beslutat att bygga nya och större slussar i farleden. Detta kommer att ge nya möjligheter för industrierna kring Vänern, som framöver kommer att kunna använda större fartyg i sin logistik. I denna uppsats har StoraEnsos kartongbruk i Skoghall studerats för en fallstudie om styrande faktorer vid val gällande lönsam exportlogistik, hållbara transporter och effektiva godsflöden till kund. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer har gjorts med representanter för StoraEnso, Sjöfartsverket och representanter för rederier som sedan länge trafikerar Vänern. I en diskussion ställs resultaten mot teorier relaterade till logistik och hållbarhet. Studiens slutsatser indikerar att nya större slussar kan ge fördelar genom ökade alternativ i företagens logistikkedjor och därmed en bättre redundans vid transporter. Det framkom att det finns vissa logistiska hinder på grund av att myndigheter och kommuner längs Vänern och Göta älv bättre borde koordinera underhåll och infrastrukturförändringar. Från respondenterna och från teorin noteras att jämförelser mellan olika transportslags lönsamhet och miljövänlighet är svåra att göra. Företagen har ofta komplexa logistiklösningar som har mejslats fram under lång tid. Det framkom att StoraEnso arbetar tydligt med miljöfaktorer i upphandling av nya logistikfunktioner. StoraEnso ser det som ett viktigt arbete för egen lönsamhet, men också för legitimering av sin verksamhet i samhället. / A company in a changing world is faced with new logistical options when conditions change. It can be about infrastructure changes, but it can also be about law and rule changes when society wants to tighten requirements for environmental awareness and sustainability reporting. In the Lake Vänern area, there is a forest industry that is dependent on heavy transport in its operations. It is an energy-intensive industry. Historically, Lake Vänern and Göta rivers have been used for shipping export goods. Nowadays, however, many transports go by rail for transshipment in the Port of Gothenburg. The locks in Trollhättan are old and the concrete structures have begun to crumble. For the continued possibility of using ships to and from Vänern, the Swedish Maritime Administration, the Swedish Transport Agency and the municipalities along the Göta river have decided to build new and larger locks. This will provide new opportunities for the industries around Lake Vänern, which in the future will be able to use larger ships in their logistics. In this essay, StoraEnso’s cardboard mill in Skoghall has been studied for a case study on profitable export logistics and sustainable transport. Semi-structured qualitative interviews have been conducted with representatives of StoraEnso, the Swedish Maritime Administration and representatives for shipping companies that have been sailing Lake Vänern for a long time. The mill’s audit firm was also contacted. In a discussion, the results are compared against theories related to logistics and sustainability. The study’s conclusions indicate that new, larger locks can provide benefits through increased options in companies’ logistics chains and thus better redundancy in transport. It emerged that there are certain logistical obstacles due to the fact that authorities and municipalities along the Vänern and Göta rivers should better coordinate maintenance and infrastructure changes. Comparisons between the profitability and environmental friendliness of different modes of transport are difficult to make, due to the fact that the companies often have complex logistics solutions that have been developed over a long period of time. StoraEnso works clearly with environmental parameters in the procurement of new logistics functions. StoraEnso sees it as important work for its own profitability, but also for legitimizing its operations in society.

<p>Generellt går det att hantera klimatförändringar på två sätt. Dels genom att minska utsläppen av växthusgaser och dels genom att anpassa sig till de klimatförändringar som kommer. I denna uppsats kommer jag att fokusera på klimatanpassning. Ett av de områdena i Sverige som beräknas drabbas värst är runt Vänern, framförallt då sannolikheten för översvämningar väntas öka på grund av klimatförändringarna. Syftet är att ta reda på vilka problem det finns med att genom klimatanpassning minska risken vid översvämningar kring Vänern, samt undersöka vem som har ansvaret att lösa dessa problem. Metoden är en kvalitativ fallstudie med semi-strukturerade intervjuer som analyserats enligt ”grounded theory”. Även en mindre litteratundersökning har genomförts. Slutsatsen är att de övergripande problemen är att det finns en osäkerhet angående förutsättningen för klimatanpassning, att klimatanpassning är ett så nytt begrepp att det inte riktigt är implementerat i den politiska strukturen än, att det finns bristande medel för genomförandet samt att det finns en brist på samordning. Det övergripande ansvaret att minska sannolikheten för översvämningar ligger på staten. Det övergripande ansvaret att minska sårbarheten ligger till viss del på kommunerna, men är till stor del oklart. Något som skulle vara intressant att studera vidare är kopplingen i praktiken mellan klimatanpassning och hållbar utveckling.</p> / <p>In general there are two ways of coping with climate change. One way is through mitigation and the other is through climate adaptation. This essay will focus on climate adaptation. One of the areas in Sweden which is expected to be the most afflicted is around the lake Vänern, mainly because of the flooding risk which is expected to rise because of climate change. The purpose of this study is to find out what kind of problems there are with climate adaptation as a way of reducing flooding risk around the lake Vänern, and to find out who is responsible to solve these problems. The method used is a qualitative case study with semi-structured interviews. A miner literature study has also been made. The conclusion is that the general problems are insecurity about the background of climate adaptation, climate adaptation is a new concept which has not been implemented in the political structure yet, there is shortage of means for the implementation and there is a lack of coordination. The main responsibility of decreasing the probability of flooding is on the state. The main responsibility to reduce the vulnerability is partly on the county but for some part unclear. Something interesting to study further is the connection between climate adaptation and sustainable development.</p>

<p>This work is about finding an appropriate modelling complexity for a mass-balance model for phosphorus in Lake Vänern, Sweden. A statistical analysis of 30 years of water quality data shows that epilimnion and hypolimnion have different water quality and should be treated separately in a model. Further vertical division is not motivated. Horizontally, the lake should be divided into the two main basins Värmlandssjön and Dalbosjön. Shallow near shore ares, bays and areas close to point sources have to be considered as specific sub-basins if they are to be modelled correctly.</p><p>These results leads to the use of a model based on ordinary differential equations. The model applied is named LEEDS (Lake Eutrophication Effect Dose Sensitivity) and considers phosphorus and suspended particles. Several modifications were made for the application of the model to Lake Vänern. The two major ones are a revision of the equations governing the outflow of phosphorus and suspended particle through the outflow river, and the inclusion of chemical oxygen demand (COD) into the model, in order to model emissions from pulp and paper mills. The model has also been modified to handle several sub-basins.</p><p>The LEEDS model has been compared to three other eutrophication models applied to Lake Vänern. Two were simple models developed as parts of catchment area models and the third was a lake model with higher resolution than the LEEDS model. The models showed a good fit to calibration and validation data, and were compared in two nutrient emission scenarios and a scenario with increased temperature, corresponding to the green house effect.</p>

This work is about finding an appropriate modelling complexity for a mass-balance model for phosphorus in Lake Vänern, Sweden. A statistical analysis of 30 years of water quality data shows that epilimnion and hypolimnion have different water quality and should be treated separately in a model. Further vertical division is not motivated. Horizontally, the lake should be divided into the two main basins Värmlandssjön and Dalbosjön. Shallow near shore ares, bays and areas close to point sources have to be considered as specific sub-basins if they are to be modelled correctly. These results leads to the use of a model based on ordinary differential equations. The model applied is named LEEDS (Lake Eutrophication Effect Dose Sensitivity) and considers phosphorus and suspended particles. Several modifications were made for the application of the model to Lake Vänern. The two major ones are a revision of the equations governing the outflow of phosphorus and suspended particle through the outflow river, and the inclusion of chemical oxygen demand (COD) into the model, in order to model emissions from pulp and paper mills. The model has also been modified to handle several sub-basins. The LEEDS model has been compared to three other eutrophication models applied to Lake Vänern. Two were simple models developed as parts of catchment area models and the third was a lake model with higher resolution than the LEEDS model. The models showed a good fit to calibration and validation data, and were compared in two nutrient emission scenarios and a scenario with increased temperature, corresponding to the green house effect.