Syftet med denna undersökningen är att med hjälp av kvalitativ textanalys, statistikredovisning, tidigare forskning och medie- och informationskunnighet som teoretisk analysram undersöka betydelsen medieundervisning har för skolans demokratiuppdrag. Detta genom att kartlägga hur unga orienterar sig i dagens medielandskap och vidare se hur läroplanens innehåll kan relateras till tidigare forskning samt hur den avser att hjälpa kommande generationer att orientera sig i informationssamhällets komplexa verklighet. Genom att vidare analysera läroplanens texter med hjälp av medie- och informationskunnighet som teoretisk analysram hjälper denna studie till att identifiera skolans behov av tydliga metoder som redskap för att kunna genomföra sitt demokratiska uppdrag. Redskap som den teoretiska analysramen kan stå för och vidare styrka den betydelse som medieundervisningen har för att skolan ska kunna förankra sitt demokratiska uppdrag ännu mer i samhället.

En nationell värdegrund för äldreomsorgen skrevs in i socialtjänstlagen 2011. Den nya bestämmelsen innebär att omsorgen ska inriktas på att den äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella värdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vägledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens Värdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska värden och normer inom äldreomsorgen. Ett problem är att det finns ofullständig kunskap om satsningarna leder till de förbättringar som avsetts. Syftet med studien är att beskriva första linje chefers uppfattning av satsningen på den Nationella värdegrunden inom äldreomsorgen. Som metod användes kvalitativa intervjuer av 6 första linjens chefer. De analyserades sedan enligt modell av Lundman och Hällgren Granheim (2012). I analysen framkom två kategorier och sju underkategorier. Resultatet visar att cheferna är positiva till satsningen men har bristande förutsättningar för utbildning och implementering. Diskussionen lyfter fram bristen på tid för implementering av värdegrunden i verksamheterna. Chefernas ansvar för implementeringen försvåras av tidsbrist när det gäller kunskapsinhämtning, både för cheferna själva men även i personalgrupperna. Konstaterandet att det fanns brister inom äldreomsorgen och att chefer behöver stöd för implementering, ledde till regeringens satsning på implementering av den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen. Trots detta så har första linje chefers förutsättningar för förändringsarbete inte ändrats.

Den här uppsatsen handlar om olika personalgruppers arbete i skolan i ett inkluderande perspektiv. Inkludering är ett i skolan allmänt använt begrepp, men vad det egentligen innebär och hur inkluderingen ska gå till, har ingen gemensam tolkning i svensk skola. Uppsatsens syfte är att titta på hur olika personalgrupper i skolan arbetar för att göra den pedagogiska, den sociala och den fysiska miljön tillgänglig för alla elever. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med semistrukturerade frågeställningar. Analysen av intervjumaterialet gjordes i följande steg: koncentrering, kategorisering, berättelse och tolkning. Resultatet visar att det inte finns något medvetet inkluderingsarbete på skolorna, men att personalen arbetar och planerar för att skapa en verksamhet som ska passa så många elever som möjligt. Personalen var överens om att den enskilt viktigaste faktorn i en fungerande verksamhet är relationen mellan vuxna och barn.

Syftet med studien är att undersöka om och hur läraruppdraget påverkas av IT i relation till värdegrunden. Studien söker svar på två frågeställningar: vilken eventuell integrering uttrycker lärare mellan användande av IT och gestaltandet av skolans värdegrund? Hur påverkar lärarens syn på IT användandet av tekniken i undervisningen, främst i relation till läroplanens värdegrund? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex gymnasielärare: fyra kvinnor och två män. Uljens skoldidaktiska teori och modell är den teoretiska utgångspunkt som undersökningen är förankrad i och som resultatet analyseras genom. Studien visar främst att IT och värdegrund inte ses som ett fristående fenomen för den yrkesverksamma läraren, utan att IT integreras med det övriga värdegrundsarbetet. Det framkommer också att lärares syn på värdegrundsrelaterade frågor påverkar denna integrering mer än synen på IT samt att gränsen mellan IT som pedagogiskt redskap för främjande eller hindrande av värdegrundsarbete inte alltid är helt tydlig.

Detta examensarbete handlar om hur pedagogisk dokumentation används som verktyg inom förskolan samt att belysa den etiska aspekten av att dokumentera barn. De frågeställningar som detta examensarbete utgår från är följande: Hur arbetar förskolan med pedagogisk dokumentation inom sin verksamhet? Vilka tillfällen är meningsfulla att dokumentera enligt pedagogerna? Hur resonerar pedagogen/arbetslaget om att dokumentera barn? För att få svar på dessa frågor så har jag använt mig av kvalitativ intervju som metod. Vidare har dessa svar tolkats och jämförts med relevant litteratur som rör pedagogisk dokumentation och etiska aspekter. I resultatet av detta examensarbete så framgår det att pedagogisk dokumentation beskrivs som ett verktyg för att synliggöra barnets läroprocess samt utveckling, även att det påverkar barnet positivt. Vidare så framgår det av resultatet att syftet till pedagogisk dokumentation om att synliggöra är uppdelat i två kategorier dvs. att dokumentera för att se nytt eller att söka efter något förbestämt. Resultatet pekar på att tiden är en faktor som har inverkan på arbetet med pedagogisk dokumentation. I studien framgår det att pedagogerna är inspirerade av Reggio Emilia filosofin i sitt dokumentationsarbete samt att tidsbrist får negativa konsekvenser i arbetet med pedagogisk dokumentation. Även att pedagogerna i de olika arbetslagen inte brukar diskutera barnets självbestämmande vid dokumentation, samt att det inte är en självklarhet att fråga barnet om samtycke vid förvaring av dokumentationsmaterialet. Förskolan har en viktig roll i att lägga grunden till barns attityd till fotografering samt bildhantering, vilket är viktigt i dagens samhälle där internet är en del av vardagen. Resultatet visar att det är viktigt att koppla samman pedagogisk dokumentation med etik samt att generellt belysa de etiska aspekterna som dokumentation av barn medför.

My purpose in this essay has been to gain an understanding of why we treat children differently and analyse the underlying causes. The method of choice was to reflect on some significant events that occurred at my preschool and to use relevant literature as a basis for analysing these events. Society is constantly changing and my focus has been on what happens to the children at preschool if we are not sensitive to this development. There is a need to highlight the underlying social and human values, in order to ensure that children are treated on equal terms. As educators we need to understand the impact of our lack of legal knowledge for children in the development of their understanding of their rights and obligations in a democratic society. In order to be effective and efficient educators, we must begin to reflect on the content of the national educational policy document Lfpö 98/10. I have examined my own and others behaviour in this respect and also stressed how important it is that all teachers in preschool must agree on the values that are expressed in this document. Another important issue that I have dealt whit in this essay is the importance of having the appropriate knowledge to become a good teacher. If you do not have such knowledge, you are unable to properly reflect on this various situations that arise in everyday life at the preschool. / Mitt syfte med min essä var att få en förståelse för varför vi behandlar barn olika och vad det kan bero på. Jag valde att reflektera över händelser som skett på min förskola och att använda litteraturen som hjälp att finna svar. Samhället är i ständig förändring och vad händer med barnen på förskolan om vi inte följer med i denna utveckling? Vi pedagoger behöver förstå vilken stark inverkan vår brist på adekvat kunskap inom detta ämne har för barnen i utvecklingen av deras förståelse av de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. För att vi ska kunna fungera som goda pedagoger måste vi börja reflektera över innehållet i Lfpö 98/10. I denna uppsats har jag granskat mitt eget och andras agerande och även poängterat vikten av att alla pedagoger på en förskola tillsammans kommer överens om vad värdegrunden står för. En annan fråga som jag arbetat med är hur viktigt det är med den rätta kunskapen för att bli en god pedagog. Om man inte har adekvat kunskap kan det vara svårare att reflektera över olika situationer som uppstår i vardagen på förskolan.

Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna. Böckerna förmedlar att alla är lika värda och att man får vara annorlunda.Vår slutsats i denna undersökning är att läroböckerna uppfyller delar av värdegrunden, men utesluter andra. Bilderna förmedlar textens innehåll.Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna. Böckerna förmedlar att alla är lika värda och att man får vara annorlunda.Vår slutsats i denna undersökning är att läroböckerna uppfyller delar av värdegrunden, men utesluter andra. Bilderna förmedlar textens innehåll.

The topic of this essay is core value issues, how they are mediated in school and how they are practiced. I am investigating a problem concerning the existential worth of the core values-content for children, or in other words, the difficulty of reconciling the theory of the core values and their practice. This problem is portrayed by two stories. The aim of this work is to investigate how to combine the core values theory with its practice, in other words, make it meaningful. In my essay, I turn to recent research in the field to provide a background to my issue, and hereby further point to my problem. To further deepen the understanding of the problem, I use the professor and educator Eugene Matusov´s theory of dialogic pedagogy. Matusov, much inspired by Bahktin, asserts that all human communication is inherently dialogic. Based on this thesis I have tried to understand my problem and examine what possible solutions Matusov can contribute with. What I have found is that core values practice, here illustrated by my stories and current research, is problematic because it very much is program-based. This tends to lead to correcting children's behavior through actions and prevention against bullying and abusive actions. This becomes the core values practice. Instead I argue based Matusov´s theory, that the core values practice ​​should rather have a broad democracy and community focus where norms, societal discourses and structures are examined in a joint effort. I also argue that meaning making and learning can, and aught to, be promoted through dialogic pedagogy.

I denna uppsats belyses Polisen i Uppsala län ur ett varumärkesbyggande perspektiv med syfte att undersöka om teorier avsedda för företag i konkurrenssituation även kan appliceras på en offentlig myndighet. En kartläggning av Polisen Uppsalas arbete med personifiering av sitt varumärke i sociala media görs genom intervjuer, innehållsanalys och sekundärdata. Insamlad data avseende hur deras varumärkesbyggande stämmer överens med teorier om corporate brand, corporate brand personality och corporate brand personality traits avser besvara uppsatsens syfte. Resultatet visar att en stark koppling mellan Polisen Uppsalas varumärkesbyggande och uppsatsens teoretiska ramverk finns. I undersökningen framkommer att arbetet med personifiering är grundligt utformat genom Polisens värdegrund. Studien ökar förståelsen för hur en organisation motiverar arbetet med sitt varumärke utan att ha behovet att differentiera sig på en konkurrerande marknad. Slutsatsen fastslår inte bara att undersökningsobjektet Polisen Uppsala agerar likt en aktör på en konkurrensutsatt marknad, den leder även till anledning att ifrågasätta tidigare argument om differentiering som syftet med varumärkesbyggande.

No description available.