Bakgrund: Vård i livets slut syftar till att förebygga och lindra lidande. Idag lever människor allt längre vilket resulterar i att behovet av palliativ vård och vård i livets slut ökar. Det kan upplevas som utmanande att vårda en döende patient eftersom denna vårdform fortfarande kan vara främmande för många sjuksköterskor. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att sammanställa forskningsbaserad kunskap om vad som kan påverka sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slut för patienten på en somatisk vårdavdelning.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga artiklar, varav tolv kvalitativa och tre kvantitativa. Artiklarna söktes fram via databaserna i PubMed och CINAHL. Resultat: Huvudresultatet som identifierades i studien var kompetens, utmaningar och vårdens resurser. Otillräcklig kompetens hos sjuksköterskor framkom, likaså att mer utbildning behövdes på grund av bristande kunskapen hos sjuksköterskor på somatiska vårdavdelningar när det gällde vård i livets slut. Sjuksköterskor som fått utbildning inom området upplevde det lättare och kände sig tryggare med att vårda döende patienter. Det framkom behov av att utveckla detta område i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Kommunikation, som till exempel att bygga förtroende och sjuksköterskans förmåga att uttrycka sig, var viktiga faktorer. Sjuksköterskor tyckte att det var utmanande att få ett förtroende från patientens närstående.  Slutsats: Sjuksköterskans kunskap har i resultatet visats vara viktigt och behovet av utbildning och fortbildning har varit tydligt framträdande. Med den sjuksköterskebrist som råder behövs fler sjuksköterskor med rätt kunskap. Utbildning och praktiska erfarenheter kan bidra till att sjuksköterskor känner sig trygga i rollen att vårda döende patienter samt att kommunicera med dem och deras närstående. / Background: Palliative care and end-of-life care aims to prevent and relief suffering. Today people live longer which shows an increased care of dying patients. It can be expressed as challenging to care for a dying patient since this form of care still can be foreign to many nurses. Aim: The purpose of this literature review was to compile research-based knowledge of things that can affect the nurse's experiences of care in the end of life for the patient in a somatic hospital setting. Method: The study was conducted as a literature review which was based on twelve qualitative and three quantitative studies. The results were based on scientific articles that were found in databases such as PubMed and Cinahl.  Results: The main result that was identified in the study was competence, challenges and resources of care. Nurses had a lack of knowledge when caring for dying patients in a somatic hospital setting. The competence was inadequate and it appeared that there was a need of more education and the basic nursing education needs to be further developed in end of life care. Nurses who received education in end of life care were more safe caring for dying patients. Communication, for example building trust and the nurse’s ability to express themselves, were important factors. Nurses thought it was challenging to earn trust from the patient's relatives. Conclusion: The results have shown that the nurse's knowledge is important and the need for education and training has been clearly prominent. Today there is a lack of nurses and there is a need for more nurses with the right knowledge. Education and practical experience can help the nurses feeling safer in the role of caring for dying patients and communicating with them and their relatives.

No description available.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvårdsystemet inom palliativ vård. En anledning är att vårdpersonalen saknar tillräcklig utbildning. Den palliativa vården kan ses som ett lotteri – där nitlotten är att få vårdas i slutet av sitt liv av någon som endast har några timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets slut som den mest smärtsamma fasen. Det är av betydelse att vårdpersonalen identifierar när patienten går in i fasen, vård i livets slut. Familjerna är i en utsatt situation, är sårbara och upplever brist på stöd och förståelse från vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva hur familjer i vård i livets slutskede vill bli bemötta av vårdpersonal. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på aktuell kvalitativ forskning inom ämnet. Resultat: Data genomsyrades av att vårdpersonalen skulle bry sig om familjerna. Familjer ville att vårdpersonalen skulle se dem som unika individer och inte bli lämnade utanför. Det var viktigt att de blev tagna på allvar och blev förberedda på slutet. Familjer ville att vårdpersonalen skulle kunna visa känslor och skapa en personlig relation med dem. Slutsats: Trots att familjer i vård i livets slut inte förväntar sig mycket av vårdpersonalen så är det betydelsefullt för dem om vårdpersonalen bryr sig om dem. / Background: There are deficiencies in the healthcare system regarding palliative care. A reason is that healthcarers lack of education. The palliative care can be seen as a lottery - the blank is to be treated by someone with only a few hours education. Families can experience end of life as the most distressing stage. It is therefore important that healthcarers identify when the patient enter the end of life stage. These families are exposed, vulnerable and other experience lack of support and understanding from the healthcarers. Aim: The aim was to describe how the families would like to be treated by the healthcarers. Methods: The study is a literature review based on qualitative articles from current research. Results: The major finding was that healthcarers should care for the families. The families needed to be seen as unique individuals and not to be left behind. It was important to be taken seriously and to be prepared for the end of life. The families wanted that the healthcarers were able to show emotions and create a personal relation to them. Conclusion: Despite that the families in the end of life stage does not expect much from the heatlhcarers it is significant for the families if the healthcarers care about them.

Bakgrund: När barn vårdas palliativt kan sjuksköterskan möta barn i åldrarna 0–18 år. Detta åldersspann gör den palliativa barnsjukvården mer komplex än övrig palliativ vård. Tidigare forskning visar att den palliativa vården av barn har en känslomässig påverkan på sjuksköterskan som har en central roll i vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka allmänsjuksköterskans upplevelser av att vårda barn i livet slut. Metod: Studien bygger på en kvalitativ litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar inkluderas. Artiklarna analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2014) manifesta innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades, dessa var: Emotionella prövningar, Mötet med barnet och familjen samt Sjuksköterskeprofessionen. Det påvisas att sjuksköterskor på grund av emotionell påverkan och svårigheter att upprätthålla en professionell hållning blir lidande. Resultatet visar även att den palliativa barnsjukvården är komplex och att sjuksköterskor upplever en brist på kunskap och erfarenhet. Även detta resulterar i ett lidande hos sjuksköterskor. Slutsats: För att sjuksköterskan inte ska uppleva eget lidande till följd av arbetet i den palliativa barnsjukvården krävs det att mer resurser lägg på sjuksköterskan i form av utbildning, stöd och reflektion. Detta för att minska risken för utbrändhet och sjukskrivningar men även för att öka kvaliteten på barnet och familjens vård.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 180 000–350 000 personer med hjärtsvikt. Hjärtsvikt i NYHA klass III och IV innebär att sjukdomen inte längre går att behandla utan att vårdandet istället övergår till symtom lindrande vård och i senare skede till palliativ vård. Förväntad livstid är begränsad till ett år i den senare delen av hjärtsvikt. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt i ett palliativt skede. Metod: Litteraturbaserad metod med grund i analys av kvalitativ forskning för att bidra till evidensbaserad omvårdnad. Datamaterialet baseras på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framträdde tre teman; Kroppen sviker, nära relationer, ovisshet om framtiden med sex underteman. Konklusion: För att bidra till en god vård i livets slut bör vården utgå från patientens livsvärld, där behov och önskningar beaktas. Sjuksköterskan ska stödja till en trygg och säker vård genom att låta patient och anhöriga delta. / Background: In Sweden, approximately 180,000–350,000 people live with heart failure. Heart failure in NYHA class III and IV means that the disease can no longer be treated, and the patient will be treated with palliative care. Life expectancy is limited to one year in the later part of heart failure. Aim: To describe patients' experiences of living with heart failure in a palliative stage. Method: Literature based study, based on 13 qualitative scientific articles. Results: Patients experienced physical and mental limitations in the palliative care phase. The nurse played a significant role in the experience of safe care. Social relationships were perceived as a support in everyday life and care. The future was uncertain, some were waiting for death and others felt hope for the future. Conclusion: In order to contribute to good care at the end of life, the care should be based on the patient's world of life, where needs and wishes are included. The nurse must support the patient by allowing the patient and relatives to participate

Bakgrund: Vård i livets slut är ett område som många sjuksköterskor kommer i kontakt med. Den palliativa vården syftar till att låta patienten leva ett fullvärdigt liv fram tills att denne dör utan att förlänga lidandet. Runt en döende patient finns ofta flera närstående, närstående som kanske aldrig upplevt döden eller döendet förut. Inom palliativ vård har de närstående en viktig roll och det är vårdgivarnas uppgift att se till att närstående inkluderas och stöttas. Den moderna sjukhusvården bedrivs idag med allt större krav på ekonomisering och effektivisering vilket ökar arbetsbördan på sjukhusets avdelningar, där kurativ vård är normen. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva närståendes erfarenheter av palliativ vård av vuxna på sjukhus. Metod: Författarna har genomfört en deskriptiv litteraturstudie där totalt 11 artiklar granskades, artiklarna hittades i databaserna Pubmed och Cinahl. En tematisk analys av artiklarnas ledde fram till studiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att områden som kommunikation och information var av stor vikt och hur icke adekvat kommunikation kunde leda till lidande. Miljön där vården bedrevs ansågs viktig med önskemål om en lugn miljö som bevarade patientens integritet. Närstående efterfrågade flertalet praktiska önskemål så som övernattningsmöjligheter, mat och gratis parkering. Det var även viktig att närstående och de döende blev bemötta med respekt, empati och känslighet från sjukvårdpersonalen. Slutsats: Denna litteraturstudie visar på flertal områden där förbättringsmöjligheter finns. Genom att förbättra den palliativa vården finns möjlighet att minska lidande för både närstående och patient. Vård i livet slutskede är ett område som kräver tid, kontinuitet och goda arbetsförhållanden för personalen, något som inte alltid kan garanteras i den moderna vården. / Background: End of life care is a field that many nurses will come in contact with. The aim of palliative care is to let the patient live a life with sufficient quality until the moment of death and without prolonging suffering. In the vicinity of a dying patient there is almost always a number of relatives, relatives who might never have experienced death or the process of dying. In the palliative care process relatives have an important role and it is the responsibility of health care staff to include and support them. Modern hospitals are today subject to demands of increased economization and streamlining which increases workload on hospital wards, where curing illnesses still is the norm.  Aim: The aim of this study was to describe the experiences of relatives on the palliative care of adult patients in hospital. Method: The present study is a descriptive literature review in which a total of 11 articles have been examined. The articles were found in the databases PubMed and Cinahl. A thematic analysis of the articles led to the development of the result. Result: The result showed that topics concerning communication and information were of great importance and how inadequate communication could lead to suffering. The environment in which care was given was also considered important and it was requested that the environment should be calm and provide privacy. Relatives had multiple requests regarding practicalities such as being able to spend the night, food and free parking. It was also important that the relatives and patients were treated with respect, empathy and sensitivity from health care staff. Conclusion: This literature review showed a number of areas were there were potential for improvement. Improving end of life care is a chance to reduce suffering for both relatives and patients. End of life care is a field which requires time, continuity and good working conditions for staff, which is somethings that can’t be guaranteed in the modern hospital.

BakgrundI sjuksköterskans roll ingår det att vårda personer i livets slut. Den palliativa vården bygger på att främja livskvalité och lindra lidande. Sjuksköterskan ställs inför utmaningar när palliativ vård utförs i hemmet och sjuksköterskan måste behärska flera ansvarsområden för att vården ska bibehålla en hög kvalitet och personen i livets slut ska få en god död.SyfteSyftet är att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor har av att vårda personer i livets slutskede i hemmet.MetodEn litteraturöversikt som baseras på 16 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL och var publicerade mellan 2010 och 2020. Artiklarnas data analyserades utifrån Friberg (2017) tre steg.ResultatDe erfarenheter som sjuksköterskorna upplevde utformades efter tre huvudteman med tillhörande subkategorier: Kommunikation: Faktorer som påverkar vårdrelationen, Samtala om döden. Teamarbete: Stöd och Bristande samarbete. Hemmet som vårdmiljö: Förutsättningar för vård i hemmet och Sjuksköterskans yrkesroll.SlutsatsSjuksköterskornas gemensamma upplevelse var att god kommunikation, ett gott teamarbete, välbyggd organisation och utbildning var faktorer som påverkade möjligheten för en god palliativ vård. Kommunikation var en förutsättning för att samarbetet mellan professioner, närstående och den döende personen ska fungera samt för att en tillfredställande vårdrelation skulle utvecklas. Samarbete mellan vårdpersonal ansågs avgörande när det gällde sjuksköterskornas upplevelse av att utföra palliativ vård i hemmet. Utbildning var något som sjuksköterskorna efterfrågade för att öka sin kunskap och för att uppnå en känsla av trygghet när de vårdade personer vid livets slut. / BackgroundThe role of the nurse includes caring for persons at the end of life. Palliative care is based on promoting health and relieving suffering. The nurse have several challenges in caring for patients at the end of life and the role is crucial in the meeting with the person, relatives and in collaboration with professions.AimTo describe the experiences nurses have when caring people at the end of life at home.MethodA literature review based on 16 qualitative articles. The articles were searched in databases CINAHL and PubMed and published between 2010-2020. Analysis of the articles’ data was based on Friberg (2017) three steps.ResultsThe registered nurses experiences was summarized into three main themes with subcategories: Communication: Factors affecting care relationships, Talking about death. Teamwork: Support and Lack of collaboration. Home as care environment: opportunities for home care and professional role of the nurse.ConclusionThe registered nurses' experience was that good communication, teamwork, a well-built organization and education were factors that influenced the possibility of a god palliative care. Communication was a prerequisite for the collaboration between professions, relatives and people in the end of life and for a satisfactory care relationship to develop. Collaboration between care staff was considered crucial for the nurses' experience of caring for people at the end of life. Education was something the nurses demanded to develop and achieve security when caring for people at the end of life.

Bakgrund: En stor del av patienterna som avlider på intensivvårdsavdelningar gör detta efter att ett beslut tagits att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling. Närstående kan påverkas på olika sätt när vården går från kurativ till palliativ, bland annat kan upplevelser av bristande kommunikation från personalen leda till psykiska symtom i efterförloppet. Intensivvårdssjuksköterskor har beskrivit osäkerhet gällande processen vid övergång till palliativ vård och önskat mer kunskap för att förbättra stöd till närstående. Syfte: Att undersöka närståendes upplevelser av transitionen när patientens vård övergår från kurativ till palliativ på en intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats. 15 artiklar baserade på intervjuer som beskriver upplevelser av att vara närstående till en patient där vården övergått från kurativ till palliativ på en intensivvårdsavdelning analyserades enligt Evans (2002) beskrivande syntes. Resultat: Studiernas innehåll kunde sammanfattas i fem huvudteman: ”Att möta döden”, ”Behov av information”, ”Upplevelser av bemötande”, ”Beslutsprocessen” och ”Dödsvakan”. Slutsats: Närstående har behov av tydlig, frekvent och ärlig information för att underlätta transitionsprocessen, men under chockfasen kan de ha svårt att hantera informationen. Genuin, empatisk omvårdnad och stöd, att få vara involverad i beslutsprocessen utan att ha ensamt ansvar samt att få vara närvarande och delaktig under dödsvakan anses mycket betydelsefullt. Ökad kunskap om närståendes behov under transitionen från kurativ till palliativ vård kan underlätta för sjuksköterskors stödjande arbete. / Background: A large proportion of the patients who die at intensive care units do so after a decision has been made to withhold or withdraw life-sustaining treatment. The next of kin can be affected in various ways when care goes from curative to palliative, among other things, experiences of lack of communication from the staff can lead to psychological symptoms in the aftermath. Intensive care nurses have described uncertainty regarding the process of transition to palliative care and wanted more knowledge to improve support for next of kin. Aim: To investigate the next of kins' experiences of the transition when the patient's care is shifted from curative to palliative in an intensive care unit. Method: Qualitative literature review with a systematic approach. 15 articles based on interviews describing experiences of being close to a patient where care has shifted from curative to palliative in an intensive care unit were analyzed according to Evans' (2002) descriptive synthesis. Results: The content of the studies could be summarized in five main themes: “Meeting death”, “Need for information”, “Experiences of treatment”, “The decision-making process” and “The vigil of death”. Conclusion: Next of kin need clear, frequent and honest information to facilitate the transition process, but during the shock phase they may have difficulty handling the information. Genuine, empathetic care and support, being involved in the decision-making process without having sole responsibility and being able to be present and involved during the vigil is considered very important. Increased knowledge of the needs of next of kin during the transition from curative to palliative care can facilitate nurses' supportive work.

SAMMANFATTNING Bakgrund : Palliativ vård är lindrande vård och ges till personer som har obotlig sjukdom eller av att annat skäl förväntas ha kort överlevnad. Vid vård i livets slut är personer med demenssjukdom särskilt sårbara. Demenssjukdomar påverkar den kognitiva förmågan vilket gör att personer har svårt tolka sina egna behov och att förmedla önskemål och preferenser när sjukdomen progredierar. Sjukdomsförloppet skiljer sig från andra sjukdomar och tidigare forskning visar att personer med demenssjukdom kan vid jämförelser få sämre vård i livets slut. Syfte: Syftet var att belysa möjligheter för en person med demenssjukdom att förmedla sina behov och önskemål i livets slut till närstående och vårdpersonal och därmed göras delaktig i sin egen vård. Metod: Integrativ litteraturöversikt av 16 stycken originalartiklar publicerade mellan 2014-01-01 och 2019-03-01. Sökningar gjordes i CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Resultat: Resultatet indelades i tre teman; Verbalt och skriftligt förmedlade behov, Förmedla behov på annat sätt än verbalt samt Lära känna och ha kännedom om personen. Intresset att i förhand planera och dokumentera sina önskemål om vården i livets slut var hos personer med demenssjukdom svagt. Förväntningar på närstående och personal om att redan ha en uppfattning om preferenser samt medicinska kunskaper av palliativ vård fanns hos personer med demenssjukdom. Förmågan att förmedla sina behov fanns på ett annat sätt än det verbala, de förmedlade med sitt kroppsspråk, med sitt beteende, med sin röst genom klagande eller gnyende. Personal och närstående behövde ha kunskap, kompetens och kännedom om personen för att kunna tolka och förstå den enskildes behov. Den omgivande miljön påverkade kommunikationen. En lugn miljö främjade kommunikationen medan en orolig och stökig miljö förvärrade oro och försvårade tolkning av förmedlade behov. Slutsats: Personer med demenssjukdom visar sig ha förmåga att förmedla sina behov i livets slut på flera olika sätt och för att öka möjligheten är det av stor vikt att ha god kontinuitet i personalen samt att inte byta vårdmiljö. När personal som har kunskap om personens individuella rutiner och preferenser arbetar ökar personens möjligheter att förmedla sina behov. Det räcker inte att ha god kunskap i demensvård och palliativ vård för att vårda en person med demenssjukdom i livets slut. / ABSTRACT Background: Palliative care is comfort care provided for persons who have incurable illness or due to other reasons are expected to have short survival. In end-of-life care, persons with dementia are particularly vulnerable. Dementia affect the person´s cognitive ability. This entails that persons may have difficulties in interpreting their own needs and conveying wishes and preferences when the disease progresses. The course of the disease differs from other diseases, and previous research shows that people with dementia in comparison to persons have poor end of life care. Aim: To highlight opportunities for a person with dementia to convey their needs and desires to family and health care staff in end of life care thus be involved in their own care. Method: Literature review with method of analysis Integrative review of 16 original articles published between 2014-01-01 and 2019-03-01. Searches were made in CINAHL Complete, PsycINFO and PubMed. Result: The result was divided into three themes, Verbal and written conveyed needs, Communicate needs differently than verbally and Getting to know and gaining knowledge of the person. Interest in pre-planning and documenting their wishes for care in the end of life was weak in persons with dementia. Persons with dementia held expectations that family and staff were aware of their preferences as well as having medical knowledge of palliative care. The person with dementia developed abilities to convey their needs non-verbally, needs were conveyed through; body language, behavior and with their voice, for example by complaining or staring. Staff and family needed to have knowledge, competence and personal knowledge of the person with dementia in order to be able to interpret and understand the individual's needs. The surrounding environment influenced communication. A calm environment promoted communication, while a troubled and disorganised environment exacerbated concerns and complicated interpretation of conveyed needs. Conclusion: Persons with dementia convey their needs in end of life in several different ways. In order to enhance the possibility for persons with dementia to express their needs, it is of great importance continuity of staff is of great importance anda familiar care environment. When staff have knowledge of the person's individual routines and preferences, the person's opportunities to convey their needs increase. It is not enough to have good knowledge of dementia and palliative care to provide end of life care for a person with dementia in the end of life.

Varje år avlider över 90 000 personer i Sverige och sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Att kommunicera med patienter är en av grundpelarna inom den palliativa vården och utgör ett viktigt verktyg i omvårdnaden av döende patienter. Syftet med denna studie var att kartlägga vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter i livets slutskede - ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie med systematisk ansats. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar och visade att påverkande faktorer var sjuksköterskans förhållningssätt till kommunikation, förhållningssätt till döden och religiösa uppfattning, rädsla för att göra patienten upprörd och frånta dem hopp samt erfarenhet och utbildning. Andra faktorer som påverkade kommunikationen var organisationen och miljön, samarbete, stöd av avdelningssjuksköterska och kollegor, patienten och anhöriga och slutligen sågs relationen mellan patienten och sjuksköterska som en påverkande faktor. / More than 90 000 dies in Sweden every year and the nurse has a central role in the care of dying patients. Communication is an important part in the care of dying patients. The aim of this study was to find factors which have an influence on the communication between the nurse and the dying patient – from a nurse perspective. The method used was a literature review with a systematic approach. The results, based on ten scientific articles, showed that factors which influence communication was the nurses attitudes to communication, attitudes to death and religious believes, fear of upsetting the patient and make them loose hope, experience and education. Other factors found were the organization and environment, support from the head nurse and by colleges, the patient and the relatives and finally the relationship between the nurse and the patient.