Bakgrund: Sjuksköterskor ställs dagligen inför etiska dilemman, komplexa situationer, lidande och sorg. Empati och medkänsla anses vara grundläggande inom omvårdnad, även om det idag råder en osäkerhet om begreppens innebörd. Lagar och förordningar pekar på empati och medkänsla som viktiga komponenter för en god vård. Vårdkvaliteten enligt patienter avgörs av upplevelsen av kommunikation, förståelse och medkänsla, vilket även visat sig avgörande för utfallet av den medicinska behandlingen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av empati och medkänsla i omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Artiklar söktes i MEDLINE via PubMed. Totalt inkluderades 14 kvalitativa artiklar i litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: Genom tematisk analys resulterade litteraturstudien i att sjuksköterskors upplevelser av empati och medkänsla bestod av två huvudteman samt sex underteman. I det första huvudtemat beskrivs hur inre faktorer såsom personliga egenskaper och värderingar hos sjuksköterskor inverkar på deras empati och medkänsla. I det andra huvudtemat beskrivs hur yttre faktorer såsom organisation och kontext inverkar på sjuksköterskor empati och medkänsla. Slutsats: Oavsett om det råder en osäkerhet eller inte om empati och medkänsla som begrepp, så visar resultatet att empati och medkänsla som fenomen påverkas av inre och yttre faktorer enligt sjuksköterskor. Fenomenet upplevs påverka sjuksköterskors arbete, likväl upplever sjuksköterskor att de påverkas av de upplevelser och erfarenheter som omvårdnadsarbete medför. Tydligast visar resultatet att organisationen tillsammans med personliga värderingar har en avgörande betydelse för att öka medvetenheten och skapa förbättringsmöjligheter inom omvårdnadsarbetet. / Background: Nurses are daily faced with ethical dilemmas, complex situations, suffering and grief. Empathy and compassion are considered fundamental in nursing, even though today there is uncertainty about the meaning of the concepts. Laws and regulations point to empathy and compassion as important components for good care. The quality of care according to patients is determined by the experience of communication, understanding and compassion, which has also proved crucial for the outcome of the medical treatment. Aim: To describe nurses' experiences of empathy and compassion in the nursing practice. Method: A literature study with descriptive design. Articles were searched in MEDLINE via PubMed. A total of 14 qualitative articles were included in the results of the literature study. Main results: Through thematic analysis, the literature study resulted in nurses' experiences of empathy and compassion consisting of two main themes and six sub-themes. The first main theme describes how internal factors such as personal characteristics and values ​​of nurses affect their empathy and compassion. The second main theme describes how external factors such as organization and context affect nurses' empathy and compassion. Conclusion: Regardless of whether there is uncertainty or not about empathy and compassion as concepts, the results show that empathy and compassion as a phenomenon are affected by internal and external factors according to nurses. The phenomenon is perceived to affect the work of nurses, just as well as nurses are affected by the experiences that nursing work entails. The results most clearly show that organizations, together with personal values, has a crucial role to play in raising awareness and creating opportunities for improvement.

Bakgrund: Vård av personer med demenssjukdom kan ske i olika vårdmiljöer. Som sjuksköterska kommer många möten med personer med demenssjukdom att ske, oavsett arbetsplats. Sjuksköterskor ska kunna ta självständiga beslut som främjar patientens hälsa och lindrar lidande. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Utifrån analysen framkommer två teman som innehåller två respektive tre subteman vardera. De teman och subteman som framkommer är följande: 1) Utmaningar inom professionen med subteman Att sakna förmåga och Att inte räcka till, 2) Att utföra personcentrerad vård med subteman Att se patienten som en egen individ, Att vara säker i vårdandet och Att skapa en relation med patienten. Slutsats: Grundutbildningen för sjuksköterskor innefattar otillräcklig kunskap för att på ett patientsäkert sätt kunna vårda patienter med demenssjukdom. Kontinuitet i vården bidrar till en mer individanpassad vård där patientens behov och problem blir sedda, vilket innebär att åtgärder kan vidtas i ett tidigare skede. Det innebär också att sjuksköterskorna kan vara mer säkra i utförandet av vården och på ett enklare sätt kunna följa patientens hälsoprocesser. / Background: Caring for people with dementia disease can be carried out in different care environments. Regardless of the nurses’ workplace, they will meet people with dementia disease. Nurses have responsibilities to make independent decisions that promotes the patients’ health and relieves their suffering. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for people with dementia disease. Method: A literature study with descriptive synthesis. Results: Based on the analysis, two themes and five subthemes were emerged. The themes and subthemes are: 1) Challenges within the profession with the subthemes To lack ability and To not be enough, 2) To provide person centered care with the subthemes To see the patient as their own individual, To be confident in caring and To form a relationship with the patient. Conclusions: The basic education for nurses includes insufficient knowledge to be able to care for patients with dementia disease in a patient-safe way. Continuity in care contributes to a more individualized care where the patients’ needs and problems is seen, which means that the measures can be taken at an earlier stage. It also means that the nurses can be safe in the execution of the care and in a simpler way to follow the patient's health processes.

Bakgrund: Runt om i världen far barn illa då de utsätts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. För att skydda dessa barn har sjuksköterskan enligt lag en anmälningsplikt. Troligtvis finns det flera faktorer som samverkar till att det sker en underrapportering inom hälso- och sjukvården, vilket kan leda till en bristande vård för de drabbade barnen. Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som försvårar sjuksköterskans anmälningsplikt när det uppstår misstankar om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där det insamlade datamaterialet analyserades med en innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar.  Resultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i tre kategorier; Att uppleva bristande kompetens, Rädsla för negativa konsekvenser samt Upplevelser av egna värderingar som begränsar med fem underkategorier. Slutsats: Det finns flera faktorer som kan påverka sjuksköterskans anmälningsplikt. En är att sjuksköterskan är i behov av en utökad utbildning för att känna trygghet inför rapportering av barnmisshandel och förhindra ett barns fortsatta lidande. En annan är att skapa ökad trygghet och få tillräcklig kunskap som skulle kunna bidra till möjlighet för en god vårdrelation och delaktighet som då även kan bidra till en god hälsa för barnet.

No description available.

Psykisk ohälsa har ökat drastiskt bland unga de senaste åren. Forskning tyder på att den ökande pressen från samhället är en bidragande orsak. Unga präglas av samhällets kroppsideal både på sociala medier och i jämförelser bland vänner. Hälsa är ett centralt begrepp inom vårdvetenskapen och erfordras som utgångspunkt i den här studien. Detta för att förstå hur ungdomars hälsa kan stödjas och stärkas utifrån ett livsvärldsteoretiskt patientperspektiv. Sårbarheten är större under ungdomsåren och därav även uppfattningen av den egna kroppen. Vad är det då egentligen som påverkar ungdomars syn på den egna kroppen? Syftet med studien är att uppmärksamma vetenskapliga studier som synliggör vad som påverkar ungdomars syn på kroppen samt vilken betydelse detta har för den psykiska hälsan. En litteraturöversikt har utformats som utgår från tio vetenskapliga artiklar och ligger till grund för studiens resultat. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Samhället och sociala mediers påverkan, ohälsa och kroppsmissnöje - ett komplext samband samt relationers betydelse. Resultatet visar att det finns flera orsaker som påverkar ungdomars syn på den egna kroppen. Det framkommer att tjejer upplever kroppsmissnöje och dålig självkänsla i större utsträckning än killar. Det finns ett samband mellan kroppsmissnöje och ohälsa som i studien beskrivs som stress, ångest och depressiva symtom. Sambandet mellan dessa orsaker är komplext, och det går inte att med säkerhet att säga vad den primära faktorn är. Det krävs en öppenhet från sjuksköterskan för att ungdomen ska våga samtala kring inre oro angående kroppen, samt vilja dela med sig av tankar kring livets prövningar.

Vårdande av nyblivna mammor med amningssvårigheter är en central del av arbetet på en BB-avdelning. Antalet kvinnor som ammar sina barn i den grad som World Health Organization (WHO) rekommenderar har minskat de senaste åren och som orsak till detta nämns ofta amningssvårigheter. Flertalet nyblivna mammor påbörjar dock amning under den tid de är inskrivna på BB-avdelningen. Tidigare forskning har undersökt kvinnors upplevelser av styrkor och brister i vården vid amningsstarten. Barnmorskornas upplevelser är dock mindre studerade. För att utveckla vården är det angeläget med fler studier inom detta område. Studiens syfte är därför att beskriva fenomenet vårdande av nyblivna mammor med amningssvårigheter som det upplevs av barnmorskor på BB. Detta har gjorts med hjälp av sex livsvärldsintervjuer som analyserats utifrån en fenomenologisk innebördsanalys. Den essentiella innebörden av fenomenet är: en strävan att främja välbefinnande i den unika amningssituationen vilken får sin näring genom önskan att lyckas och risken att misslyckas, och har resulterat i fem innebördselement: en strävan att med sin kunskap möjliggöra unika vård, ett gemensamt och personligt ansvar som både möjliggör och hindrar, en kamp för att räcka till, att arbeta i motvind och ömsesidig glädje ger motivation att vårda. Diskussionen tar fasta på barnmorskornas önskan att lyckas och risk att misslyckas i strävan att ge god vård. Detta diskuteras både i relation till barnmorskorna själva och till de aspekter som kvinnan och kollegorna bidrar med. Slutligen ges förslag på kliniska implikationer och fortsatt forskning.

Bakgrund: Varje år dör cirka 1500 personer i självmord i Sverige. Bland ungdomar och unga vuxna ökar självmorden mest och kan ses som den näst förekommande dödsorsaken i denna åldersgrupp. Psykisk ohälsa, självmordsbeteende och självmord bland unga är förknippat med ett stort lidande och ett betydande hälsoproblem. För att förebygga självmord behövs forskning och kunskap på olika nivåer där medicinsk kunskap behöver kompletteras med vårdvetenskaplig kunskap. Syfte: Syftet med studien var att öka kunskapen kring samtal om bristande livslust i samband med korta öppenvårdsbesök inom psykiatrisk vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie har genomförts med sju sakkunniga forskare och vårdutvecklare inom kliniknära självmordsprevention. Datamaterialet tolkades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kygnäs. Resultat: Studien resulterade i tre teman; Hantera rädslor, Visa personligt engagemang och inge hopp om förändring samt Rutiner och flexibilitet i arbetet. Resultatet beskriver hur vårdpersonalens rädsla kan vara ett hinder när unga personer med bristande livslust ska identifieras i samband med korta möten samt att vårdpersonalen måste visa intresse, förståelse och bekräftelse för vad den unge berättar i samtalet. Studien har visat att vikten av struktur, rutiner och flexibilitet  i arbetet har betydelse för att identifiera unga med bristande livslust. Diskussion: Med hjälp av Travelbees interaktionsteori diskuteras resultatet där det framkommit att kommunikation och relation har en stor betydelse i mötet med den unge. Resultatet visar också på att vårdpersonalens rädsla måste hanteras och övervinnas när unga med bristande livslust ska identifieras. / Background: About 1500 people die from suicide each year in Sweden. Suicide is increasing in adolescent and young adults and is the second largest cause of death in this age group. Mental illness, suicidal behavior and suicide among young people are associated with a great deal of suffering and are a significant health problem. Suicide prevention is in need of research and knowledge where medicine and nursing is the keystone.  Aim: The aim of the study was to increase the knowledge of conversation about lack of lust for life in outpatient psychiatric center. Method: Qualitative interviews were conducted with seven expert researchers and healthcare developers in near clinic suicide prevention. The data was interpreted through a qualitative content analysis according to Elo and Kygnäs (2007). Results: The study resulted in three themes; Handle fears, Show personal commitment and inspire hope for change and Procedures and flexibility. The result describes how the fear of health professionals' can be a hindrance when young people with a lack of zest for life shall be identified during short meetings. The study showed that the way of responding is of the importance. It´s important to show interest, understanding and acknowledgment for what the adolescent says in the call to get the young to talk about a lack of lust for life and the. Discussions: The result has been discussed with help of Travelbees interaction theory which it emerged that the communication and relationship is of great importance in the encounter with the young. The results also show that health professional’s fear must be addressed and overcome when young with a lack of zest for life will be identified.

Vårdmiljön delas upp i två perspektiv; den fysiska miljön och den psyko-sociala, vilka integrerar och stödjer varandra. Vårdmiljön upplevs ofta som främmande och skrämmande för barn som ska genomgå anestesi. Genom att skapa ett förberedelserum där fysisk vårdmiljö är anpassad efter barnet med möjlighet till lek och distraktion, kan ångest reduceras och istället leda till ett ökat välbefinnande. Syftet med denna systematiska integrativa litteraturstudie var att sammanställa och beskriva forskningsresultat om barns vårdmiljö på sjukhus. Studien är genomförd som en systematisk och integrativ litteraturöversikt enligt Whittemore och Knalfs (2005) beskrivning. Tio artiklar inkluderades varav tre var genomförda på en operationsavdelning. De inkluderade studierna var genomförda med både kvalitativ och kvantitativ ansats hittades i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. I analysen av studierna framkom kategorier. “Fysiskt utformning av vårdmiljön” och “En barnvänlig vårdmiljö”. Resultatet visade att oro, ångest och behovet av lugnande läkemedel minskade när barnen fick förbereda sig perioperativt och distraherades med portabla mediaspelare. Ett barnanpassat förberedelserum har en betydande roll och tillsammans med ett åtgärdsprogram minskar den farmakologiska användningen perioperativt. En gynnsam vårdmiljö stärker och hjälper också anestesisjuksköterskan att skapa en bättre vårdrelation till barnet. Positiva hälsoeffekter kan ses vid en icke farmakologisk alternativ vilket förkortar den postoperativa processen och stärker förtroendet mellan anestesisjuksköterskan och barnet inför framtida besök.

Bakgrund: Suicidförsök är en medveten handling som görs för att avsluta livet. Detta är ett växande folkhälsoproblem i Sverige men även i världen. Sjuksköterskor i den somatiska akutsjukvården vårdar dessa patienter. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och kunna bemöta dessa patienter för att kunna ge god vård och förebygga ytterligare suicidförsök.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet inom den somatiska akutsjukvården med patienter som utfört ett suicidförsök. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Etikkommittén Sydost har rådfrågats innan studien genomfördes.  Resultat: Den somatiska akutsjukvården upplevdes inte optimal för patienter som utfört ett suicidförsök och patienterna ansågs inte få optimal vård. Patienter som utfört ett suicidförsök beskrevs som vanligt förekommande och sjuksköterskans bemötande och kommunikation var av betydelse. Känslor såsom otillräcklighet, maktlöshet och hopplöshet kunde uppkomma hos sjuksköterskan. Upplevelserna kunde variera beroende på olika faktorer såsom arbetsmiljö, patientens ålder, patientens beteende och anhöriga. Sjuksköterskornas upplevelse varierade även beroende på vilken kompetensnivå de hade. Erfarenheter och utbildningar bidrog till sjuksköterskornas kompetensutveckling inom ämnet. Slutsats: Den somatiska akutsjukvården borde bli bättre på att vårda patienten i sin helhet och inte endast det somatiska vilket kräver förändringar i verksamheten. Avsaknaden av utbildning inom ämnet leder till att sjuksköterskorna upplever vårdandet begränsande och utmanande. En mer kompetent sjukvårdspersonal kan leda till bättre förebyggande arbete vilket kan leda till minskad psykisk ohälsa och få positiva konsekvenser i hela samhället. / Background: Suicide attempt is a conscious act done with the goal of ending their life. Suicide is a growing public health problem in Sweden but also globally. As a nurse in the somatic emergency department you meet these patient. It is important that the nurse have the knowledge to care and meet these patients in order to provide good care and prevent further suicide attempts.  Aim: The purpose of this study was to examine nurses experiences of the caring meeting in the somatic emergency department with patients who have performed a suicide attempt. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was used. Nine semi-structured interviews were conducted and analyzed with a qualitative content analysis. The Southeast Ethics Committee has been consulted before the study was conducted. Results: The somatic emergency department was not considered optimally for patients who had performed a suicide attempt and the patients were not considered to receive optimal care. Patients who had carried out a suicide attempt were described as common and that the nurse´s approach and communication were of importance. The nurses could have feelings such as insufficiency, powerlessness and hopelessness. The experiences of the care could vary depending on various factors such as the patients age, patients behaviour and relatives. The nurses experience varied depending on the level of knowledge they had. Experience and training increased the nurses competence development about the subject. Conclusion: The somatic emergency department should be better at caring for the patient as a whole and not only the medical care and this requires a change in the department. The lack of knowledge in mental illness causes the nurses to feel that the care is limiting and challenging. Competent healthcare personnel can lead to preventative work in the subject, which can lead to reduced mental illness and have positive consequences throughout the society.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna som leder till att offrets välbefinnande hotas. Detta kan drabba både kvinnor och män, trots detta är det oftast kvinnor som utsätts för systematiskt våld där män är förövare. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt men kan också utföras genom social eller ekonomisk utsatthet. Sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet med våldsutsatta kvinnor är att skapa en omgivning där hennes hälsa främjas. Syfte:Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En beskrivande litteraturstudie som innefattade 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar som sökts fram genom databaserna Cinahl och Medline via Pubmed. Resultat: Sjuksköterskorna beskrev negativ och positiv påverkan som uppkom i mötet. De beskrev även vilka svårigheter och möjligheter som fanns för att hjälpa kvinnan återskapa ett hälsosamt liv. Sjuksköterskor hade delade uppfattningar om vilket ansvar de hade i omvårdnadsarbetet samt att det fanns en kunskapsbrist gällande dessa situationer. Slutsats: Sjuksköterskor har beskrivit känslor, möjligheter och svårigheter som uppstått i mötet. Sjuksköterskor beskrev osäkerhet angående hur de ska hantera de känslor som uppstår, vilket ansvar de har i omvårdnadsarbetet samt hur de ska gå vidare för att ge kvinnan god omvårdnad. Sjuksköterskor påvisade ett behov av stöd för att kunna hantera dessa möten professionellt utan påverkan på privatlivet. Tydligare riktlinjer och utökad undervisning under grundutbildningen ger sjuksköterskor ökad förståelse för dessa situationer vilket kan leda till att vården för våldsutsatta kvinnor förbättras.