Spelling suggestions: "subject:"vårdande"" "subject:"ivårdande""
241 |
Barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att skapa en tillitsfull relation med föräldrar : “att lyssna förutsättningslöst”Classon, Malin, Rotter Snygg, Patricia January 2019 (has links)
Barnhälsovårdssjuksköterskan (BHV-sjuksköterskan) träffar föräldrar och barn på barnavårdscentralen (BVC) regelbundet under barnets fem första levnadsår enligt barnhälsovårdsprogrammets riktlinjer. I BHV-sjuksköterskans uppdrag ingår att ge stöd till föräldrar för att ge dem möjlighet att växa in i föräldrarollen. Tidigare forskning visar att föräldrar uttrycker att stödet från BHV-sjuksköterskan är av stor betydelse och att brister i relationen kan leda till osäkerhet i föräldrarollen och en känsla av otrygghet. Syftet med studien var att ta reda på BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att skapa en tillitsfull relation med föräldrar. Åtta BHV-sjuksköterskor intervjuades kring sina erfarenheter och för att få svar på forskningsfrågan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv inriktning. Resultatet visar att genom ett förhållningssätt som bygger på lyhördhet och inkännande och genom att visa intresse och lyssna skapas goda möjligheter för en god relation. Att ge stöd och råd utifrån föräldrarnas behov möjliggör ett vårdande möte. Hembesök som är den första kontakten beskrivs som den viktigaste och värdefullaste förutsättningen när det gäller relationsskapande. För att bygga upp en trygg relation krävs tillgänglighet och kontinuitet. BHV-sjuksköterskor beskriver utmaningen med anmälningsplikt, psykisk ohälsa och kulturella skillnader. När det gäller anmälningsplikten beskrivs vikten av ärlighet och öppenhet gentemot föräldrarna som en viktig faktor. Vid psykisk ohälsa hos föräldrar belyses betydelsen av att tidigt uppmärksamma tecken på detta för att kunna erbjuda stödjande insatser. När det gäller kulturella olikheter framkommer det att språkförbristning kan vara en utmaning när det gäller att skapa en tillitsfull relation. I diskussionen lyfts resultatet utifrån barnets perspektiv och rättigheter utifrån barnkonventionen.
|
242 |
Att skapa en vårdande relation till patienter med antisocial personlighetsstörning : En kvalitativ intervjustudie ur sjuksköterskans perspektivSabina, Ostrvica, Ebba, Svensson January 2021 (has links)
Bakgrund: Personer med antisocial personlighetsstörning karakteriseras av ett varaktigt och djupgående mönster av bristande empati, manipulativt och impulsivt beteende samt kränkningar av andra människors rättigheter, ofta utan att känna skuldkänslor. Deras beteende är komplext och medför utmaningar för sjuksköterskan och skapandet av en vårdande relation. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att skapa en vårdande relation till patienter med antisocial personlighetsstörning.Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på sex intervjuer med sjuksköterskor inom psykiatrin. Materialet transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkommer i resultatet att det är en utmaning för sjuksköterskan att skapa en vårdande relation till patienter med antisocial personlighetsstörning, eftersom de anses vara opålitliga och ha bristande förståelse för andra människor. Sjuksköterskan behöver vara professionell i sin yrkesroll genom att vara ihärdig och uppriktig gentemot patienten, samt ha kännedom kring patientens utmanande beteende. Vidare framkommer vikten av att låta patienten vara delaktig i vården samt betydelsen av enad personalgrupp för att främja den vårdande relationen. Slutsats: Det ställs höga krav på professionalitet hos sjuksköterskan. Sjuksköterskans engagemang och förståelse för patienten är avgörande. Genom att sjuksköterskan tillämpar öppenhet och följsamhet gentemot patienten kan livsvärlden bekräftas, vilket är betydelsefullt för skapandet av den vårdande relationen.
|
243 |
Vårdandet i samband med tidig hemgång från förlossningen : En intervjustudie ur barnmorskors perspektivBarber, Sara, Kaldén, Michaela January 2020 (has links)
Vården bör skapa förutsättningar för att individen ska kunna ta egna informerade beslut rörande sin egen kropp och sexuella och reproduktiva hälsa. Idag vårdas den nyblivna mamman ungefär 6 – 12 timmar efter en normal förlossning. Denna omorganisation har medfört förändringar i barnmorskans arbetsrutiner på en förlossningsavdelning. Barnmorskor arbetar kvinnocentrerat och den kvinnocentrerade vården innefattar även strukturen och det professionella ansvaret i förhållande till varje kvinna och hennes familj under graviditeten, förlossningen och postpartumperioden. Barnmorskan som arbetar på en förlossningsavdelning har till arbetsuppgift att bistå den födande kvinnan genom hela förlossningens gång. I och med tidig hemgång från förlossningen åligger det barnmorskan att ge information, stöd och råd till den nyblivna mamman för att säkerställa att både mamman och barnmorskan känner sig trygga med att gå på tidig hemgång. Studiens syfte är att beskriva barnmorskors upplevelse av vårdandet i samband med tidig hemgång från förlossningen. För att kunna undersöka barnmorskors upplevelse av vårdandet i samband med tidig hemgång användes kvalitativ forskning i form av intervjuer och studien har en fenomenologisk forskningsansats. Barnmorskor som arbetade vid en förlossningsklinik i Sverige intervjuades och intervjuerna transkriberades och analyserades. I resultatet framkom fyra innebördsteman; Från osäkerhet och otrygghet till säkerhet och trygghet, värna rätten till ett informerat val, stärka kvinnan i sitt moderskap och känsla av otillräcklighet. I diskussionen framkommer det att genom att se till barnmorskornas upplevelse av vårdandet finns stora möjligheter till förbättringar så att barnmorskor känner att de kan ge en god vård.
|
244 |
Sjuksköterskan och det döende barnet : En litteraturstudie / The Nurse and The Dying Child : A Literature ReviewSvanberg, Ida, Johansson Fogelström, Daniel January 2021 (has links)
Bakgrund: Ett av tusen barn i Västeuropa lever med en palliativ sjukdom, ungefär hälften är i behov av palliativ vård. I Sverige får en allmänsjuksköterska mellan tre timmars utbildning till fem veckors utbildning i palliativ vård. Sjuksköterskan stöttar och hjälper familjen att lindra de känslor som uppstår och hjälper dem att hantera den palliativa processen, vilket kan påverka sjuksköterskan emotionellt. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i palliativ sjukdomsfas. Metod: En litteraturstudie som är baserad på tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna har granskats och analyserats enligt Kristensson. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier framkom i studiens resultat. Att vårda barn med palliativ sjukdom är känslomässigt krävande för sjuksköterskorna. Sjuksköterskan uttrycker en kunskapsbrist inom palliativ vård. Familjen till barn med palliativ sjukdom är delaktiga i vården och det kan vara både hindrande samt underlättande. Kollegorna är en viktig del både som handledare och stöd. Slutsats: Studien visar att den grundutbildade sjuksköterskan inte har tillräcklig med utbildning i palliativ vård av barn. Ytterligare kunskap hade kunnat skapa en trygghet och självsäkerhet för sjuksköterskan. Sjuksköterskan upprättar personliga gränser för att vara privat och professionell för att skydda sig själv.
|
245 |
Det handlar om att släcka småbränder : Sjuksköterskans erfarenheter av att använda omvårdnadsåtgärder för att minska tvångsåtgärder inom den rättspsykiatriska vårdenWelin, Lina, Forsberg, Ellen January 2021 (has links)
Abstrakt Bakgrund: Inom den rättspsykiatriska vården förekommer tvångsåtgärder, som av sin natur anses problematiska och kan leda till lidande för både patienten och vårdpersonal. Det är därav av viktigt att diskutera och reflektera över hur, när och varför tvångsåtgärder används för att minska antalet tvångsåtgärder. Vidare är det av intresse att undersöka hur sjuksköterskan kan använda sig av förebyggande omvårdnadsåtgärder och god vård för att minska användandet av tvångsåtgärder. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att använda omvårdnadsåtgärder för att minska tvångsåtgärder inom den rättspsykiatrisk vården. Metod: En kvalitativ metodologi har valts för studien. Fem intervjuer genomfördes på en rättspsykiatrisk klinik i Sverige. Sjuksköterskor inom rättspsykiatrin intervjuades. Intervjuerna analyserades via manifest innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras utifrån fyra kategorier. Ett vårdande system, Aktivitet för patienten, Kommunikationens roll och Bemötandets betydelse. Sjuksköterskan beskriver kategorier som betydande i arbetet mot en minskning av tvångsåtgärder inom den rättspsykiatriska vården. Slutsats: Situationen inom rättspsykiatrin är svårhanterlig på grund av sin komplexitet. För sjuksköterskan handlar det ofta om att ”släcka småbränder” för att behålla lugnet på avdelningen. God kommunikation och bra bemötande kan generera en minskning av tvångsåtgärder. Försvårande faktorer finns och handlar huvudsakligen om grundsjukdomens karaktär och grad, samt ett felaktigt bemötande eller bristande kommunikation.
|
246 |
Att fråga eller inte fråga : Sjuksköterskors upplevelser av vårdande möten med våldsutsatta kvinnor i nära relationerSjöström, Ellen, Bertilsson, Ronja January 2020 (has links)
Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett globalt utbrett folkhälsoproblem som är en påfrestning för såväl kvinnorna som samhället. De våldsutsatta kvinnorna upplever skam och rädsla över att prata om våldet, vilket gör att sjuksköterskans kompetens sätts på prov. Då sjuksköterskor träffar våldsutsatta kvinnor i sitt arbete, har de en chans att erbjuda stöd i ett vårdande möte. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av vårdande möten med våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Metod: En allmän litteraturstudie där datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Tio vetenskapliga artiklar, som svarade till syftet, kvalitetsgranskades. Samtliga artiklar analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Tre kategorier, med tillhörande underkategorier, identifierades; upplevelser av påverkande faktorer i omgivningen för att identifiera, fråga och utreda våld mot kvinnor i nära relationer, upplevelser av påverkande faktorer i sjuksköterskans förhållningssätt och kompetens för att identifiera, fråga och utreda våld mot kvinnor i nära relationer, upplevelser av att vårda och ge stöd. Slutsats: Tids- och kunskapsbrist var sjuksköterskans hinder i att utreda och fråga om våld mot kvinnor i nära relationer. Bättre kunskap erfordras för att sjuksköterskorna ska känna sig säkrare i vårdande möten med våldsutsatta kvinnor i nära relationer.
|
247 |
Compassion Energy : Att finna kraft i vårdandet - en litteraturstudie ur ett sjuksköterskeperspektivHellman, Erica, Vistinmäki, Johanna January 2021 (has links)
No description available.
|
248 |
Faktorer som påverkar patienters upplevelse av det vårdande mötet : En litteraturstudie om patienter med afasi till följd av en strokeIngebäck, Mattias, Sjöberg, Ludvig January 2021 (has links)
I Sverige drabbas varje år 25 000 personer av stroke som kan ge olika konsekvenser för patienten, exempelvis afasi. Baserat på tidigare forskning kan det uppstå problem för patienter med afasi i mötet med sjukvården. Patienter med afasi kan hamna i en situation där ord inte längre räcker till. Detta ställer krav på att sjukvården har kunskap om faktorer som påverkar hur patienten upplever mötet med sjukvården. Syftet med studien är att utifrån patienters perspektiv beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av det vårdande mötet hos patienter med afasi till följd av en stroke. Metoden är utformad som en litteraturöversikt. Datainsamlingen genererade nio kvalitativa artiklar som användes i resultatdelen. I dataanalysen identifierades nio subteman. Dessa bearbetades till tre huvudteman, vilka relaterar till faktorer som påverkar det vårdande mötet hos patienter med afasi. Resultatet visade att patienter med afasi vill bli respektfullt behandlade. De vill även bli bekräftade av vården genom ett professionellt bemötande. Det framkom även att patienter med afasi till följd av en stroke upplever många olika känslor efter insjuknande. Patienterna ansåg det viktigt att vårdarna såg och samtalade kring dessa känslor i det vårdande mötet. I diskussionen framhåller författarna hur sjukvårdens perspektiv skiljer sig gentemot patienters upplevelser av det vårdande mötet. Det framhålls i diskussionen att vårdare i många fall är medvetna om faktorerna som påverkar det vårdande mötet. Ett exempel som inte ansågs som en viktig faktor var att strokepatienter har en högre risk att begå suicid. Detta innebär slutligen att mycket ligger på att den specifika vårdaren måste anpassa sitt bemötande och söka kunskap för att kunna möta livsvärlden hos patienter med afasi.
|
249 |
Tills döden skiljer oss åt: sjuksköterskans erfarenheter av palliativ vård / Til death do us part: nurse’s experiences of palliative careSanta, Adna, Rosander, Almida January 2022 (has links)
Bakgrund: Palliativ kommer från latinets “pallium” som betyder mantel och ska symbolisera den heltäckande vård som ska erbjudas den döende patienten och dess anhöriga. Den legitimerade sjuksköterskan som har en inriktning på palliativ vård ska ha beredskap inför det som är oväntat och oförutsägbart. Den palliativa omvårdnaden ska utföras baserad på evidens som innebär att sjuksköterskan väger samman sin expertis med tillgänglig kunskap och erfarenheter. Metod: Semistrukturerad intervjustudie med fyra deltagande sjuksköterskor som hade erfarenhet av palliativ vård. Intervjuerna spelades in och transkriberades av författarna. Syfte: Undersöka de erfarenheter som sjuksköterskor får av att arbeta i palliativ vård. Resultat: Sjuksköterskorna understryker att den palliativa vården känns på riktigt, att deras handlingar spelar stor roll för patienten och dennes anhöriga. Det blir svårt när döden kommer nära samt etiska dilemman. Det framkom att teamarbetet är viktigt inom denna typ av vård. Konklusion: Komplexa känslor tillhör vardagen för sjuksköterskor inom palliativ vård och genom sin erfarenhet samt stöttning från team kan en god omvårdnad säkerställas. En betydelsefull slutsats av denna studie är att sjuksköterskorna som arbetar i palliativ verksamhet har behov av stöd för att kunna vårda helhetsomfattande. / Background: The word palliative has its origin in the latin word “palladium” which translates to cape and works as a metaphor for the care that should embrace the patient and its whole existence. Not only do the nurse have a liability towards the patient, but also for the wellbeing of their relatives. Method: An semi-structured interview method was utilized and four nurses with experience working in palliative care participated in the study. The interviews were recorded and then transcribed by the authors. Aim: To survey nurses' experience of working in palliative care. Findings: The nurses who participated emphasized the feeling of actually making a difference in another person's life. Examples of hardship they have to endure, is when they are forced to face their own mortality and also ethical arguments. Another important part within this care is a strong team of different professions and expertise. Conclusion: Complexity is an everyday thing for a palliative care nurse. Through their professional experience and support from their colleagues, a formidable end-of-life care can be ensured. A significant conclusion of this study, is the importance of reliance for the nurses in palliative care, to ensure the patient receives comprehensive care.
|
250 |
Att möta våldsutsatta kvinnor : - Sjuksköterskans upplevelseBjörkstrand, Anna, Winge, Amanda January 2022 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0504 seconds