Bakgrund Stroke drabbas man av då hjärnans blodförsörjning blockeras. Följderna till detta blir syrebrist i det drabbade området och i värsta fall dör hjärncellerna i det skadade området.Symtomen varierar beroende på vilken del av hjärnan som drabbats. Cirka 40 procent avalla som drabbas av stroke blir lidande av afasi som är en språkstörning och kan påverka språkförståelsen och talförmågan eller i värsta fall både två. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar kommunikation mellan vårdgivaren och patienten med afasi till följd av stroke. Metod I studien utfördes en litteraturstudie för att kunna besvara studiens syfte.Litteratursökningen genomfördes i databasen PubMed och CINAHL. En manuell sökning genomfördes i studien också och totalt baseras resultatet på sammanlagt i 15 vetenskapliga artiklar. Resultat Studierna enades om att kommunikationen underlättades med en god relation som grundenför en vård av kvalité. Med detta menar de på att relationen skulle basera på jämlikhet, tillitoch respekt mellan parterna. Då vårdgivaren hade kunskap om afasi och dess konsekvenser ansågs detta som en god förutsättning av både vårdgivaren och patienten vilket ledde tillfrämjade av kommunikation. Studierna visar på olika sorters kommunikationsstrategier som vårdgivaren kunde använda sig av i möte med patienter med afasi till följd av stroke. Slutsats Studierna tar upp hjälpfaktorer såsom kroppsspråk, ögonkontakt och beröring. En viktig faktor till kommunikation var att patienten fick vistas i en trygg och avslappnande miljö. Iden miljön ingick det att vårdpersonalen hade ett respektfullt och ödmjukt sätt, de kunde genom att använda sig av humor få patienten till att våga öppna sig för de och bygga upp ett förtroende gentemot dem. Tid till patienten var en stor faktor till ökad trivsel och förbättrad kommunikation. Med mer tid till patienten avtog stressen markant hos vårdgivarna vilket också bidrog till att patienten kunde finna ett välbefinnande.

Multipel skleros (MS) är en livslång sjukdom som medför större eller mindre funktionsnedsättningar hos den MS-sjuke. I Sverige lever cirka 18000 personer med MS och sjukdomen debuterar oftast i 20-40 års ålder. Sjukdomen drabbar det centrala nervsystemet och orsakar succesiv nedbrytning av nervfibrer. Orsaken är fortfarande oklar och idag finns ingen botande behandling. Insjuknandet och funktionsnedsättningarna påverkar även närståendes liv och medför påverkan på hela familjen. Syftet med studien var att beskriva närståendes erfarenheter av att leva tillsammans med en familjemedlem med MS. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio artiklar bildade resultatet. I resultatet framkom det att behovet av stöd ökade och att närstående använde sig av olika anpassningsstrategier. Närstående upplevde oro både för sin egen och för den MS-sjukes hälsa. Sjukdomens oförutsägbara utveckling och ekonomiska begränsningar skapade även oro för framtiden. Närstående upplevde ofta brist av stöd från vårdpersonal vilket implicerar fortsatt forskning kring sjuksköterskans professionella bemötande och uppföljning av närståendes erfarenheter.

Det finns flera kvinnodominerade yrken och arbetsterapi är ett av dem, precis som majoriteten av yrken inom vården. Få män söker sig till yrket och viss andel som påbörjar arbetsterapeututbildningen lämnar yrket inom några år. Syftet med studien var därmed att beskriva manliga arbetsterapeuters upplevelser när de tidigt i sin yrkeskarriär arbetar inom ett kvinnodominerat yrke. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med fem informanter. Deltagarna var mellan 24–31 år gamla och arbetade på fyra olika orter utspridda i Sverige. Efter dataanalysen bildades tre huvudkategorier av materialet, att vara minoritet bland kvinnliga kollegor, att vara man i patientmötet och synen på framtiden. Upplevelsen att vara man i ett kvinnodominerat yrke var mer positiv än negativ. Informanterna kände sig uppskattade och hade inga tankar på att byta yrke. Det fanns dock upplevelser att arbetsuppgifterna och samtalsämnen kunde skiljas mellan män och kvinnor. Trots övervägande positiva upplevelser kan det vara påfrestande att vara en minoritet på en arbetsplats, bland annat i sociala sammanhang där män i kvinnodominerade yrken kan uppleva en social press på sig själva.

No description available.

Introduktion/Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som innefattar episoder av mani, hypomani och depressiva symtom. Det påverkar både patient samt anhöriga, vilket påverkar familjens livskvalite. Då kärnfamiljemedlemmar tar på sig ansvaret. Sjuksköterskans roll är att upmmärksamma anhörigas upplevelser i omvårdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att beskriva kärnfamiljemedlemmarnas upplevelser av att ha en familjemedlem med bipolär sjukdom. Metod: Till underlag för studien användes Polit & Beck (2021) nio steg. Utvalda artiklar fanns i dabataserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskning av artiklarna var baserad på Polit & Beck (2021) kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar resulterade i 11 artiklar vilket grundade litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet utgörs av tre teman: Upplevelser av stigmatisering. Att vara vårdgivare - uppleveser utifrån rollförändringar. Upplevelser vid behov av stöd. Slutsats: Kärnfamiljemedlemmars upplevelser bör tas med i omvårdnaden för patienter med bipolär sjukdom. Det ska vara ett hälosfrämjande arbete. Kunskap om detta område kan förbättra förståelsen om komplexa ohälsotillstånd hos grundutbildade sjuksköterskor.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) är en långsamt förlöpande neurodegenerativ sjukdom som leder till bortfall av kroppens rörelsefunktion och icke-motoriska symtom. Huvudsymtomen vid PS är tremor, rigiditet, bradykinesi samt en ostadig kroppshållning. Utvecklingen av sjukdomen går att dela upp i fem olika stadier där stadie 1 innebär lindriga symptom och stadie 5 innebär fullständig invaliditet. Sjukdomen är idiopatisk och kan enbart symtomlindras med läkemedel som kan innebära oönskade och besvärliga biverkningar. I Sverige uppskattas det att det finns omkring 20 000 personer med PS som ökar i takt med en åldrande befolkning. Symtomen ökar och förändrar karaktär allt eftersom sjukdomen fortgår, vilket leder till att personen med PS får det svårare att klara basala aktiviteter i dagligt liv självständigt. Detta betyder att personen med PS kommer att behöva stöd i vardagen för att uppleva välmående. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem med Parkinsons sjukdom. Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Författarna analyserade tio olika vetenskapliga artiklar med en kvalitativ analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tre underkategorier vilka var: Vårdandets utmaningar - Psykisk och fysisk påverkan, Relationsförändringar - När närstående blir närståendevårdare, Närståendevårdarens anpassning till familjemedlemmars sjukdomstillstånd - Att hantera sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade den belastning närstående upplever vid vårdandet av en familjemedlem med PS. Det fanns olika typer av utmaningar, både fysiska och psykologiska för närståendevårdare samt förändringar i förhållanden och även förändringar i det dagliga livet för att kunna hantera och vårda familjemedlemmen med PS.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande problem i det moderna samhället, och bär med sig fysiska komplikationer som exempelvis diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Även psykiska utmaningar som stress och depression kan framträdas. Stereotypisering av överviktiga personer kan innebära bemötande av varierande kvalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa människors upplevelser av att leva med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie med tio artiklar, varav två var kvantitativa och åtta kvalitativa. Resultat: Tre teman identifierades: Känsla av stigmatisiering/fördomar, Känsla av förnedring, Skuld och skam. Slutsats: Övervikt och fetma bär med sig fysiska, psykiska och sociala komplikati oner. Det kan hända att överviktiga individer väljer att inte söka vård på grund av att de har upplevt att de blivit förnedrade av vårdgivare. Klinisk betydelse: För att överviktiga personer ska få bättre vård krävs det att vårdgivare som exempelvis sjuksköterskor blir mer medvetna om överviktigas upplevelser. Genom detta, kan omvårdnad av dessa personer uppnå bättre kvalitet. / Background: Overweight and obesity is a rising problem in the modern society, and carries physical complications such as diabetes and cardiovascular diseases. Psychical complications such as stress and depression can also become apparent. Stereotyping of overweight people could lead to treatment of varying quality. Aim: The purpose of this study was to elucidate people's experiences of living with overweight and obesity. Method: Literature review with ten articles, in which two are quantitative and eight qualitative. Results: Three themes were identified: Feelings of stigmatization/prejudice, Feelings of humiliation, Shame and guilt. Conclusion: Overweight and obesity carries physical, psychological and social complications. People with overweight may choose not to seek health care due to having experienced humiliation from caregivers. Clinical significance: In order for overweight people to receive better health care, caregivers such as nurses need to become more aware of overweight people's experiences. In doing so, health care can achieve better quality.

När en patient vårdas palliativt i hemmet är det inte enbart patientens upplevelse som är betydande utan också närståendes. Palliativ vård innebär att bot inte längre finns att tillgå utan vården går ut på att lindra. Med närstående menas den eller de personer som patienten anser sig stå närmast och behöver således inte innebära blodsband. När den palliativa vården sker i hemmet innebär det att hemmet förändras även för den närstående. Syftet med vårt examensarbete är att beskriva närståendes upplevelse när en familjemedlem får palliativ vård i hemmet. Det är en allmän litteraturöversikt enligt Fribergs (2017, ss. 141–152) riktlinjer. Vi valde att ta med både kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet bygger på tolv artiklar som analyserats och som resulterade i sex subkategorier som sedan sammanfördes till tre huvudkategorier. Det tre huvudkategorierna är: Att anpassa sig till förändrade livsvillkor, att hitta balansen mellan att vara närstående och vårdgivare och att samarbeta med den professionella vården. Resultatet påvisade att närståenderollen var komplex och innebar en upplevelse av nedsatt livskvalitet för den närstående. Det visade också på en förändrad relation mellan den närstående och den sjuka familjemedlemmen. I resultatet gick det att se att närstående upplevde en ökad stress om de inte kände delaktighet med den professionella vården. För närstående är det viktigt att sjuksköterskan kan identifiera deras behov av stöd och skapa en trygghet redan från början. Utifrån resultatets delar valde vi att lyfta fram frivilligt och ofrivilligt vårdande samt skapa delaktighet till diskussionen. Diskussionen handlade om närstående som tog på sig vårdgivarrollen frivilligt och ofrivilligt och vad det innebar för dem. Det togs också upp delar av närståendes upplevelse relaterat till stöd från professionella vården och hur det kan bidra till en förbättring för alla inblandade.