Syftet med min studie var att undersöka medvetenhet hos lärare om elevers ordförståelse och om de strategier elever använder för att tolka ord som skapar svårigheter. Som metod har jag dels använt ett VKS-test på 35 ord från en text i samhällskunskap och en skattning från undervisande lärare om elevernas ordförståelse samt semistrukturerade intervjuer med elever och lärare utifrån resultatet på VKS-testet. Mina informanter var sex elever som gick språkintroduktion och deras lärare i samhällskunskap. Underlag för min undersökning var ord från en text om arbetslivet och har kategoriserats i ämnesspecifika ord, mindre frekventa ämnesoberoende ord samt partikelverb och kollokationer.                                                                                                             Undersökningen visade på att de ord som var svårast för eleverna var i kategorierna mindre frekventa ämnesoberoende ord samt partikelverb och kollokationer De ord som vållade minst svårigheter för eleverna var de ämnesspecifika orden. I kategorierna ämnesspecifika ord samt partikelverb och kollokationer stämde lärarens uppfattning väl överens med elevernas faktiska resultat. De ord läraren inte uppfattade som speciellt svåra var orden i kategorin mindre frekventa ämnesoberoende ord vilket var den kategori där minst överensstämmelse mellan elevernas faktiska resultat och lärarens uppfattning fanns. Vid intervjuerna framkom att eleverna ofta använt strategier som lett till feltolkningar särskilt vid okända mindre frekventa ämnesoberoende ord medan kategorierna ämnesspecifika ord samt partikelverb och kollokationer inte uppvisade samma grad av feltolkande strategier. Studien visar också att läraren inte var medveten om att ord som används i undervisningen kan missförstås av eleverna på grund av felaktiga tolkningsstrategier från deras sida.