The purpose of this study is to create an understanding for marketing directors’ view about how event marketing effect the company’s brand equity in four separate businesses. Our question formulation the study aims to answer is: How does event marketing effect the brand equity in international companies? We have chosen to perform a qualitative study with a semi structured research interview to find out how event marketing as a marketing method, can be applied from the perspective of a marketing director in relation to our theoretical reference frame. To create structure and increase the understanding of our thesis, we will describe the basics in brand and sponsorship theory, which will fall in to the marketing method of event marketing. Further we will describe the brand equity model that we will later modify for our purpose. In our modified model we will present the element that creates the foundation to our analysis. The elements are: brand loyalty, brand awareness, perceived quality and brand associations. In our analysis we will present the effects and consequences of using event marketing as a marketing method. Our empirical findings will be presented under the chapter of empiric. Where interviews preformed with marketing directors or respondents with an equal position will be found. We have preformed interviews with Samsung Electronics Nordic AB, Kalmar Industries, Cerealia/Lantmännen/Axa and Skandinaviska Enskilda Banken AB. Our conclusion is that event marketing is a well used marketing method where the company strategically has analyzed their target market to aim their efforts at the right consumers. The current recession has made the competition on the market keen. Because of this it is more important now than ever for the companies to increase their brand equity. The companies in the different businesses is using event marketing with the main purpose of strengthen their brand equity. The object that highlights event marketing the most is how well all companies tries to associate their brand with the values attached to the chosen event. Event marketing is used as a tool to get the customers to associate the companies’ values with an event, but is also used to create associations between the event and the brand. When using event marketing it is important to associate the brand with quality. The answer to our question formulation is that the brand equity is positively effected by event marketing. Brand association and perceived quality are together the element that effects brand equity the most when using event marketing.

Denna uppsats är en fallstudie med fokus på huruvida iPod uppfyller det teoretiska krav som föreligger för ett starkt varumärke. Apple är ett företag med ett varumärke som anses vara ett av de starkaste i världen och därför finner vi det intressant att studera hur de har gått tillväga när det gäller mp3- spelaren iPod. Det är av intresse att studera just iPod då det är en produkt som har lyckats när man ser till försäljningssiffror och produktens ställning på marknaden. Teorin som ligger till grund är huvudsakligen Frans Melins den strategiska varumärkesplattformen. Melin utgår där från ett antal aktiviteter som har en inbördes ordning och mynnar ut i ett varumärkeskapital. Genom sekundär data har vi kunnat skapa en bild av hur iPod förhåller sig till dessa aktiviteter för att sedan jämföra med teorin. Slutsatser vi har kunnat dra av analysen är att vissa krav är mer uppfyllda än andra då det förekommer avvikelser. Därmed uppfyller inte empirin det teoretiska kravet fullständigt.

No description available.

Denna studie syftar till att få mer förståelse för hur unga kvinnor syn på varumärket förändras av användandet av onlinerecensioner. Utgångspunkten för vår studie är teknikutvecklingen och internets framfart såväl som vetskapen om att kvinnliga konsumenter i dagens samhälle är väldigt köpkraftiga. Internet har lett fram till nya möjligheter för konsumenter att utbyta erfarenheter och åsikter om produkter som de har kommit i kontakt med. Genom onlinerecensioner kan personer som egentligen inte känner varandra, ge varandra information inför ett köp genom att någon recenserar en produkt i internetbutiken. Vilket vidare möjliggör för andra att läsa och ta till sig information inför sitt köp. En generation som växt upp med teknologin i blodet och som är van vid att interagera med personer de inte känner via internet är generation Y. Utifrån att tidigare studier inte specifikt undersökt unga kvinnor (generation Y) tillsammans med funktionen onlinerecensioner för att se hur de påverkas, blir detta intressant att undersöka. I uppsatsens teorikapitel redogör vi för ett antal tidigare studier. Ett område vi i korthet behandlar är området konsumentbeteende, där referensgruppernas påverkan på konsumenten tas upp. Senare tas tidigare studier om word of mouth och dess påverkan på människor upp för att vidare förklara dess utveckling till internet och online word of mouth. Dessa teorier leder oss in till teoriområdet onlinerecensioner och tidigare studier inom detta som bland annat visar på deras påverkan på konsumenter som läser onlinerecensioner. I teorikapitlets senare delar tas området varumärken upp, eftersom studien syftar till att se hur unga kvinnors varumärkesattityd och inställning till varumärkesfunktionerna påverkas av onlinerecensioner. I detta kapitel går vi in på tidigare studier inom varumärkesattityd och dess komplexitet för att vidare behandla varumärkes funktioner så som trygghet, image/status och kvalitet. För att undersöka studiens problemformulering och syfte har vi valt att göra en kvantitativ enkätstudie. Enkäten har en experimentell utformning, där respondenten får svara på frågor om de tre varumärkena Nike, Levis och Veromoda utifrån en hypotetisk situation, då de läser fiktiva negativa respektive positiva onlinerecensioner. Datan från den här enkätstudien är den empiri som vår studie bygger på. Utav 240 enkäter fick vi 197 svar utav våra respondenter som valdes ut till att delta i undersökningen genom ett bekvämlighetsurval. Vårt bortfall härleds till en fråga som berör image/status där tre av respondenterna valt att inte svara eller inte välja ett av de alternativen som finns att välja på. Avsaknaden på respondenter som inte valt att delta i vår studie anser vi bero på att vi valt bort att fråga personer som verkat stressade. Vidare kan det även tänkas bero på att vi var närvarande då respondenterna fyllde i enkäten, vilket ledde till att de kan upplevt de svårt att tacka nej. Vår data bearbetades sedan med hjälp av SPSS och Minitab. Resultaten av studien visar att såväl negativa som positiva onlinerecensioner påverkar unga kvinnors syn av varumärket, vidare tyder resultaten på att det är de negativa onlinerecensionerna påverkar dem mest. Vidare visar resultaten på att unga kvinnor använder onlinerecensioner då de ska handla kläder och skor via internet trots att de ser expertutlåtanden som mer trovärdiga källor till information. Trots detta ser vi att de unga kvinnorna litar på onlinerecensioner och att deras förmåga att lita på onlinerecensionerna har ett samband med vilken vana de har till att handla kläder och skor online.

Ett livsmedelsföretag med säte i Göteborg har varit verksamma inom sin bransch sedan tidigt 1990-tal och befinner sig just nu i en tillväxtfas. Företaget bedriver i huvudsak import- och grossistverksamhet av asiatiska livsmedel från Thailand och Vietnam men även ifrån andra närliggande öst- och sydostasiatiska länder som Kina och Japan. Företaget är marknadsledande inom sin bransch men har trots sin starka position fram tills nu endast bedrivit sitt arbete mot en målgrupp som demografiskt sett till störst del bestått av personer med asiatisk bakgrund. För att nå ut till en större målgrupp vill man nu lansera ett nytt varumärke som ska inrikta sig på hela den svenska marknaden. Företaget vill att detta varumärke ska tilltala den svenska konsumenten och skapa kännetecken eller associationer till den asiatiska kulturen. Syftet med detta arbete har således varit att undersöka hur ett varumärkes visuella beståndsdelar kan utformas för att på den svenska marknaden kommunicera asiatisk identitet. Arbetet har utgått ifrån en deduktiv ansats där litteratur inom asiatisk symbolik, färg och typografi legat till grund för att härleda hypoteser vilka sedan använts för att ta fram ett intervjuunderlag. Ett kvantitativt tillvägsgångsätt har använts där strukturerade intervjuer med den tänkta målgruppen genomförts i ett flertal steg för att samla in data vilken sedan kunnat jämföras på likvärdiga grunder. Hypoteserna pekar på ett antal generaliserbara kännetecken där starka färger som röd och gul är återkommande inom de asiatiska kulturerna. Asiatiska skrifttecken, eller skrifttecken vilka efterliknar dessa är också ett starkt kännetecken. Vad gäller symbolik är mytologiska varelser och enkla, välkända geometriska former en gemensam nämnare även att vissa variationer förekommer. Resultatet från intervjuerna bekräftade till stor del de hypoteser som tagits fram även att det fanns en viss spridning i hur målgruppen svarat. Resultatet analyserades i tre steg där företagsmärke/symbolik, färg och ordmärke/typografi undersöktes var för sig. Analysen av dessa resulterade i ett antal rekommendationer för hur företaget kan utforma ett varumärke som kommunicerar asiatisk identitet på den svenska marknaden. De slutgiltiga rekommendationerna är: Ordmärke / Typografi Logotypens ordmärke eller typografi kan med fördel bestå av asiatiska skrifttecken, eller sådana tecken som efterliknar dessa. Företagsmärke / Symbol Logotypens företagsmärke kan med fördel bestå av asiatiska skrifttecken, eller skrift vars utformning har likheter med dessa. Företagsmärket kan också bestå av mytologiska varelser eller symboler som är att betrakta som typiskt asiatiska. Färg Logotypens färg kan med fördel vara röd eller gul för att stärka den asiatiska identiteten. / A food business located in Gothenburg, Sweden has been active in the food industry since the early 90’s and is currently growing. The company is mainly managing import and wholesale of Asian food from Thailand and Vietnam, but also from nearby Asian countries such as China and Japan. The company is market-leading in their industry but have up until now only reached a certain demographic audience of the Swedish market consisting mainly of people with Asian background. To reach a larger audience the company wants to introduce a completely new brand which will target a larger portion of the Swedish market. They want this brand to appeal to the typical Swedish consumer and create certain characteristics or associations to the Asian culture. With this in mind, the goal with paper has been to analyse how the visual components of a brand could be designed to communicate Asian identity on the Swedish market. This research has been based of a deductive approach where literature about Asian symbolism, color and typography has been the foundation to derive hypotheses within the subject. These hypotheses have later been used as a base to create a survey. A quantitatively approach has been used where structured interviews with the intended audience has been carried out to collect comparable data. The hypotheses points to a few generalizable features where strong colors such as red and yellow are often recurring within the Asian cultures. Also Asian characters, or similar graphic characters are deeply connected to these cultures. Regarding symbolism, ancient creatures and a variation of simple geometric shapes are seen across most Asian cultures with a few local differences. The result from the research did confirm these hypotheses to a large extent, but with some variations. The result was analysed in three steps where brand mark/symbolism, color and word mark/typography were analysed severally. The analysis resulted in a number of  recommendations for how the company could design a brand which communicate Asian identity on the Swedish market. The final recommendations are as follow: Word mark / Typography The word mark or typography may consist of Asian characters or such characters which imitate these. Brand mark / Symbol The brand mark of the logo may consist of Asian characters, calligraphy or characters which mimic these. The brand mark may also consist of mythological creatures or symbols which are considered to be of Asian heritage. Color The color of the logo may be red or yellow to strengthen the Asian identity.

Avsikten med studien är att beskriva vilka problemområden som kan uppstå vid skillnader mellan varumärkesidentitet och image hos ett köpcentrum. För att undersöka detta har vi valt att studera hur Galleria Duvan i Karlstad arbetar med sin varumärkesidentitet. Därefter har vi undersökt hur konsumenterna uppfattar denna identitet och vilken image denna organisation har hos dem. För att genomföra våra studier har vi använt oss av en kvalitativ metod där de intervjuer vi har utfört har varit djupintervjuer. En intervju på en representant från Galleria Duvans marknadsgrupp har genomförts samt tio stycken intervjuer på konsumenter.  Resultatet av studien har gett indikationer på att det finns skillnader mellan köpcentrumets identitet och den image som konsumenterna upplever. Dessa skillnader ligger främst i kommunikationen av budskapet via sin marknadskommunikation. Konsumenterna upplevde ingen gemensam image för organisationen och associationerna till denna som helhet var olika. De emotionella nyttorna var kopplade till de enskilda butikerna och konsumenterna hade svårt att se det samlade utbudet av butiker och produkter. Sammanfattningsvis var det svårt för konsumenter att uppfatta en organisations önskvärda identitet.

Årligen hålls flera inhemska och internationella mässor där företag kontinuerligt deltar utan att kanske ifrågasätta varför. Detta trots att konkret vetskap om vad mässorna faktiskt resulterar i är svår att framställa. Ser de verkligen till att få ut maximal effekt av dessa investeringar och i så fall hur? Är det så att inställningen i branschen överlag är att företagen deltar på grund av att alla andra gör det? Att den eventuella frånvaron från en mässa skulle spela större roll än själva deltagandet i sig. Syftet med rapporten är att undersöka hur B2B-företag kan stärka sitt varumärke genom mässdeltagande. Målet var att undersöka vad teorin kring mässor och varumärkesbyggande säger, hur utvalda oberoende experter och representanter från fem företag själva ser på mässdeltagande och hur varumärket kan stärkas genom denna form av marknadskommunikation. För att underlätta både för författarna men också läsaren har detta delas upp i tre steg nämligen arbetet före, under och efter mässan. För att få en så bra bild som möjligt av problemet har utgångspunkten legat i kvalitativ metodik. Dessa metoder ger ofta en något djupare inblick i det specifika problemet vilket var att föredra vid denna typ av inriktning och frågeställning. Flertalet personer har intervjuats och samtliga intervjuer har varit av så kallad semi-strukturerad art. Det urval som skett i samband med arbetet har uteslutande varit så kallat ändamålsurval. De personer som ansågs kunna ge mycket information i relation till det valda ämnet kontaktades för intervjuer antingen per telefon (något som visade sig vara problematiskt) eller vid ett möte ansikte mot ansikte. Orsaken till att det både intervjuades oberoende experter och företag var för att få en bredare syn på ämnet. De oberoende experterna sitter på mycket kunskap om hur en mässa bör genomföras enligt teorin medan företagen intervjuades för att ta del av deras praktiska erfarenheter. I analysen jämförs den empiri som utvanns från experterna med den från företagen vilket också sammanlänkas med de tidigare presenterade teorierna. Slutsatserna visar att ett tydligt mål och syfte med sitt mässdeltagande resulterar i en bättre och mer effektiv utställning. Om personalen utbildas i förväg, både vad gäller monteragerande och hur det egna varumärket ska kommuniceras och uppfattas hos kunderna, ökar chanserna för ett så bra personligt möte som möjligt vilket experterna ser som vitalt vid kundkontakter under mässor. Genom att andas och leva varumärket istället för att berätta för kunderna hur de ska uppfatta det kommer kundrelationerna att stärkas samtidigt som också varumärket blir starkare. Sinnesmarknadsföring har stor potential att stärka ett varumärke under en mässa och även om företagen själva inte medvetet använt sig av det anser de att det är en intressant aspekt av kommunikationen med kunderna. / Several domestic and international fairs are conducted annually and companies participate continuously, maybe without questioning why even though solid facts about what they actually result in is hard to produce. Do they really get maximal return in these investments? Is it the attitude in the industry that you participate just because your competitors do it? That a possible absence would have a greater impact then actually participating? The purpose of this report is to investigate how B2B-companies can strengthen their brand by participating at fairs. The goal was to investigate what the theory about fairs and band building says, how independent experts and people from five big companies thinks about fair exhibitions and how the brand can be strengthen through this form of market communication. To favor both the writers and the readers this has been divided into three steps; before, during and after the fair. To get good overview of the problem the writers used a qualitative method. This type of method often provides a slightly deeper insight of the specific problem which is preferred when this kind of purpose and question at issue is used. Numerous people where interviewed and all of these interviews where semi-structured. The selection that took place during the report was solely what you call a purpose selection. The interviewees where chosen based on the amount of information the writers thought they could provide and contacted for interviews, either by phone (which gave the writers more problems than they thought) or by meeting them face to face. The reason that both the experts and people representing the companies where interviewed was to get a broader understanding of the subject. The experts have a lot of knowledge about how one should act to accomplish a fair exhibition according to the theory while the companies where interviewed to gain knowledge about their practical experiences. In the analysis the empiricism extracted from the experts is compared with the one from the companies and the theories earlier presented. The conclusion shows that a clear goal and purpose is needed to get the most out of your fair exhibition. If the personnel is educated, both in how to act within the showcase, what the brand stands for and how this should be communicated to the customers, the chances for a well executed personal meeting gets higher. According to the experts this is vital during a fair. By communicating the brand trough actions rather than words both the customer relationship and the brand itself gets stronger. Sensory marketing have great potential to strengthen the brand during a fair and even though the companies themselves have not used it knowingly they find it to be an interesting aspect of the communication with the customers.

Problemformulering: Företag som agerar på mogna marknader använder ofta sitt företagsvarumärke för att differentiera sig. Ett varumärke byggs inte enbart upp genom kommunikation till kunden i form av annonser, skyltning och kampanjer. Även interaktionen som sker mellan kund och anställd har en stor inverkan på hur kunden uppfattar företagets varumärke (Parment, 2010). Hur de anställda agerar gentemot kunden beror till stor del av deras uppfattning av företagsidentiteten, som agerar ramverk för dagliga beslut och beteenden (Harris, F., de Chernatony, L., 2001). En stark företagsidentitet kan skapa en tydlighet i företaget som ökar medarbetarnas känsla av engagemang, vilket i förlängningen ger mer nöjda kunder. En stark företagsidentitet förutsätter en gemensam syn på densamma mellan företagets olika avdelningar. Ett företag som lyckas bygga samsyn kring en stark företagsidenitet har mycket goda förutsättningar att omsätta identiteten i ett starkt företagsvarumärke. Samspelet mellan företagsidentitet och företagsvarumärke var det som lockade oss till ämnet, och den specifika fallstudien. Syfte & frågeställning: Syftet med rapporten är att studera Sto och klargöra vilka faktorer som inverkar i skapandet av företagsidentiteten hos ledning och anställda.Hur ser uppfattningen om företagsidentiteten ut hos medarbetare och ledning i företaget? Finns skillnader i ledningens uppfattning om företagsidentiteten och medarbetarnas uppfattning, och vilka effekter får dessa skillnader på företagets varumärke? Slutsats: Det finns skillnader i hur företagsidentiteten uppfattas mellan ledning och medarbetare på Sto, och även inom respektive grupp. Dessa olika uppfattningar kan i förlängningen leda till att företagsvarumärket försvagas.

”Ett förändringsarbete för att stärka varumärket Bromma Blocks med hjälp av befintliga marknadsföringsstrategier och konsumenternas synvinkel.”

Titel: Marknadsföring av välgörenhetsorganisationer. Författare: Olof Näslund och Daniel Wallin. Handledare: Carina Bärtfors. Kurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi nivå III. Program: Marknadsföringsprogrammet, Linnéuniversitetet, Vårterminen 2011. Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva hur välgörenhetsorganisationer använder sig av marknadsföring. Vi vill skapa en förståelse för hur organisationerna positionerar sitt varumärke via sin marknadskommunikation på en marknad där det finns ett stort antal aktörersom konkurrerar om de potentiella bidragsgivarna. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie genom ett deduktivt arbetssätt. Till vår empiriska studie har vi intervjuat sex personer som innehar kommunikationsroller på fyra av de största välgörenhetsorganisationerna i Sverige nämligen: Kristina Tapper, kommunikationsansvarig på Röda korset sydost. Marina Johansson, föreståndare på Röda korset lokalt i Kalmar. Claes Ankarman, insamlare & ansvarig för Svenska kyrkans kampanjer. Dicran Sarafian, marknadschef på UNICEF Sverige. Terése Bergsten, kommunikatör på Rädda barnens regionkontor i Malmö. Karin Wallby, praktiserande kommunikatör på Rädda barnens regionkontor i Malmö. Slutsats: Vi har sett en tendens att konkurrensen har blivit hårdare mellan välgörenhetsorganisationernai kampen om att fånga bidragsgivarnas uppmärksamhet. Vi har även noterat att välgörenhetsorganisationerna själva ser det som ett problem att bidragsgivarna inte kan särskilja de olika konkurrenterna åt. Vi tolkar att välgörenhetsorganisationerna anspelar mycket på känslor i sitt positioneringsarbete. Vi har även urskilt att välgörenhetsorganisationerna ser kommunikationskanalen sociala medier som en allt viktigare kanal i arbetet med att nå en yngre generations bidragsgivare.