No / To estimate the clinical and cost-effectiveness of using a skin protectant (Cavilon No Sting Barrier Film [NSBF] or Cavilon Durable Barrier Cream [DBC]; 3M) compared with not using a skin protectant in the management of venous leg ulcers (VLUs), in the UK. Method: A decision model was constructed depicting the patient pathways and associated management of a cohort of patients with and without a Cavilon formulation, plus dressings and compression. The model was based on the case records of a cohort of matched patients from The Health Improvement Network (THIN) database, who were first diagnosed with a VLU between 1 Jan 2008 and 31 Dec 2009. The model estimated the costs and outcomes of patient management over 6 months and the cost-effectiveness of using a Cavilon formulation relative to not using a skin protectant. Results: Patients' mean age was 80.2 years and 61% were female. Sixty-five per cent (n=166) of Cavilon patients received NSBF, and 35% received DBC. Between 6% and 9% of VLUs were healed at 6 months and 53–66% became infected. Healing was affected by a patient's age (OR: 0.944 for each additional year), but not by gender, level of exudate or wound size. There was a significantly greater reduction in wound size among patients in the NSBF group than in the other two groups (p < 0.001). Additionally, there was no significant difference in the initial wound size of those VLUs that did and did not heal in the two Cavilon groups; however, initial size of the VLUs that healed in the control group was significantly smaller than those that did not (p<0.001). Resource use was similar between the three groups. Patients were predominantly managed by practice nurses, with a mean 37–38 nurse visits over the study period. Patients' dressings were changed, on average, every 4–5 days, with a mean of 3 dressings under a compression bandage. The total 6-monthly NHS cost of managing a VLU was ∼£2200. Practice nurse visits were the primary cost driver, accounting for up to 58% of the 6-monthly NHS cost, whereas dressings accounted for < 10% of the cost. Conclusion: Use of NSBF leads to significantly greater wound size reduction than that observed in the other two groups and may facilitate the healing of larger wounds without increasing costs. Hence, use of NSBF for peri-wound skin protection in patients with exuding VLUs is the preferred treatment strategy. / 3M Health Care, manufacturers of Cavillon NSBF and Cavillon DBC

Bakgrund: Svårläkta sår är ett växande problem då vi lever allt längre och de är vanligare hos äldre personer. Ett svårläkt sår är ett sår som inte läkt inom en sex veckors period. Det finns flera bakomliggande orsaker till uppkomsten av denna typ av sår, malignitet och venös insufficiens är två exempel. Sjuksköterskan bör ha evidensbaserad kunskap för att kunna ge en god omvårdnad till de patienter som lider av ett svårläkt sår. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters upplevelser av att leva med maligna tumörsår eller venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med hjälp av Fribergs metod. Samtliga tio vetenskapliga artiklar som använts i litteraturöversikten har använt sig av kvalitativ metod. Databaserna som använts vid datainsamlingen är Academic Search Complete, Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultatet sammanfattas i fyra huvudteman: Upplevelsen av symtom, En förändrad identitet, Social isolering och Att leva med ett svårläkt sår. Det var vanligt bland deltagarna att såren hade en negativ inverkan på deras liv och orsakade dem en förändrad kroppsuppfattning. Symtomen upplevdes besvärande och orsakade dem oro, ångest och skam över den egna kroppen, som ledde till att de isolerade sig från omgivningen. Deltagarna använde sig av olika coping-strategier för att hantera sin situation och klara av det dagliga livet. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Jocalyn Lawlers somologiska teori som beskriver hur en patient kan uppleva en omvårdnadssituation och hur sjuksköterskan kan främja ett vårdande möte genom att se hela patienten. / Background: Chronic wounds are an increasing problem in society because we live longer, and the problem is more common when we get older. The criteria of a chronic wound are that it has not healed within six weeks. There are several underlying reasons for this type of wounds; malignancy and venous insufficiency are two examples. A nurse should have evidence based knowledge to be able to provide good care for patients suffering from this type of wounds. Aim: The aim of the study was to describe the patients’ experience of living with malignant wounds or venous leg ulcers. Method: A literature study has been carried out using Friberg’s method. Ten scientific articles used in the literature study were qualitative. The databases that were used in data collection were Academic Search Complete, Cinahl Complete and PubMed. Results: The results are summarized into four main themes: Perception of symptoms, A changed identity, Social isolation and Live with a chronic wound. The study showed that the wounds had a negative impact on the patients’ lives and caused them an altered body image. The symptoms were experienced as bothersome and caused anxiety, fear and shame. That led to social isolation. Participants used a variety of coping strategies to manage their situation to manage with their daily life. Discussion: The results were analyzed on the basis of Jocalyn Lawler’s somology theory that describes how a patient may experience a nursing situation and how the nurse can promote a caring encounter when seeing the whole patient.

<p>Bakgrund: När människor drabbas av venösa bensår kan vardagen drastiskt förändras. Ett stort antal individer drabbas av bensår och incidensen ökar med åldern. För att kunna ge en god omvårdnad behöver vårdpersonalen ökade kunskaper för att förstå bensårens inverkan på individens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Fjorton empiriska studier ingick. Resultat: I samband med bensår förekommer en rad faktorer som på olika sätt påverkar det dagliga livet. Framträdande faktorer var smärta, svullna ben, lukt och läckage, rädsla och välbefinnande. Smärta var det funktionella hälsotillstånd som hade störst inverkan på det dagliga livet. Smärtan ledde till störd nattsömn, försämrad rörlighet och social isolering. Slutsats: Patienter med smärtsamma bensår har svårt att leva det liv som de önskar. Om distriktssköterskan synliggör sambandet mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd, kan specifika omvårdnadsåtgärder genomföras. Patienterna kan då uppnå ett önskvärt dagligt liv oavsett funktionellt hälsotillstånd.</p> / <p>Background: When people suffer from venous leg ulcers, their everyday life can be drastically changed. A large number of individuals suffer from leg ulcers and the incidences increase with age. In order to provide good nursing, care staff need more knowledge in order to understand the effects of the ulcers on the individual's daily life. Purpose: The purpose of this study was to describe what it is like to live with venous leg ulcers. Method: The study was carried out as a general literature review. Fourteen observational studies were included. Results: In connection with leg ulcers there are a number of factors that affect the patients’ daily lives in different ways. Important factors were pain, swollen legs, odor and leakage, fear and well-being. Pain was the functional state of health which had the greatest impact on daily life. The pain led to interrupted sleep, impaired mobility and social isolation. Conclusion: Patients with painful leg ulcers have difficulty living the life they desire. If the district nurse makes the connection between daily life and functional health status explicit, specific care measures can be implemented. Then patients can achieve a desirable everyday life regardless their functional state of health.</p>

Bakgrund: När människor drabbas av venösa bensår kan vardagen drastiskt förändras. Ett stort antal individer drabbas av bensår och incidensen ökar med åldern. För att kunna ge en god omvårdnad behöver vårdpersonalen ökade kunskaper för att förstå bensårens inverkan på individens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Fjorton empiriska studier ingick. Resultat: I samband med bensår förekommer en rad faktorer som på olika sätt påverkar det dagliga livet. Framträdande faktorer var smärta, svullna ben, lukt och läckage, rädsla och välbefinnande. Smärta var det funktionella hälsotillstånd som hade störst inverkan på det dagliga livet. Smärtan ledde till störd nattsömn, försämrad rörlighet och social isolering. Slutsats: Patienter med smärtsamma bensår har svårt att leva det liv som de önskar. Om distriktssköterskan synliggör sambandet mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd, kan specifika omvårdnadsåtgärder genomföras. Patienterna kan då uppnå ett önskvärt dagligt liv oavsett funktionellt hälsotillstånd. / Background: When people suffer from venous leg ulcers, their everyday life can be drastically changed. A large number of individuals suffer from leg ulcers and the incidences increase with age. In order to provide good nursing, care staff need more knowledge in order to understand the effects of the ulcers on the individual's daily life. Purpose: The purpose of this study was to describe what it is like to live with venous leg ulcers. Method: The study was carried out as a general literature review. Fourteen observational studies were included. Results: In connection with leg ulcers there are a number of factors that affect the patients’ daily lives in different ways. Important factors were pain, swollen legs, odor and leakage, fear and well-being. Pain was the functional state of health which had the greatest impact on daily life. The pain led to interrupted sleep, impaired mobility and social isolation. Conclusion: Patients with painful leg ulcers have difficulty living the life they desire. If the district nurse makes the connection between daily life and functional health status explicit, specific care measures can be implemented. Then patients can achieve a desirable everyday life regardless their functional state of health.

Bakgrund: Venösa bensår är ingen sjukdom utan ett symtom som orsakas av bakomliggande faktorer. Det är framförallt äldre personer som har en ökad risk för sårbildning. Sjuksköterskan är ansvarig för att utföra en bedömning av såret inför val av behandling. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors bedömning av venösa bensår hos patienter inom hemsjukvården. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Data samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Sjuksköterskans tillvägagångssätt vid bedömning, sjuksköterskan och patienten tillsammans i en bedömning, sjuksköterskans behov av erfarenhet, stöd och utveckling i bedömning. Sårets egenskaper och fastställande av bakomliggande orsak var av stor betydelse. Likaså poängterades vikten av att göra en helhetsbedömning av patienten, vilket visade sig både ha positiva och negativa sidor relaterat till patientens hemmiljö. Kontinuerlig utbildning och stöd från kollegor ansågs vara till stor hjälp vid bedömning av patienter med venösa bensår. Slutsats: Det konstaterades att bedömningen av venösa bensår upplevs svår, innehåller flera moment samt att praktiken inte alltid stämmer överens med teorin. För att försäkra att patienten får de bästa förutsättningarna till en god sårläkning bör sjuksköterskan se till hela människan och varje patients enskilda behov. / Titel: Nurse's assessment of venous leg ulcers in home based care Background: Venous leg ulcers is not an illness, but a symptom caused by underlying factors. It is mostly elderly people which have an increased risk for ulceration. The nurse is responsible for making the assessment of the ulcer, before choice of treatment. Aim: To describe nurse's assessment of venous leg ulcers in patients within home based care. Method: The study is qualitative interview study with an inductive approach. Data was collected through six semi- structured interviews. The material was analysed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories: Nurses approach to assessment, the nurse and the patient together in an assessment, nurses needs for experience, support and development in assessment. The ulcer's characteristics and determination of underlying cause were of great importance. Similarly, the importance of making a comprehensive assessment of the patient was emphasized, which proved to have both positive and negative sides related to the patient's home environment. Continuous education and support from colleagues were of great help in assessing patients with venous ulcers. Conclusion: It was confirmed that the assessment of venous leg ulcers is experienced complex, containing several moments, and that practice and theory are not always consistent. To ensure that the patient gets the best prerequisites for good wound healing, the nurse should look after the entire person and patient's individual needs.

Background: Most patients with leg-ulcers are managed within primary- and community care and a main part of district nurses' duties is to provide leg-ulcer care. Leg-ulcers have an impact on patients' quality of life, health services and society. Previous studies have shown that district nurses have a poor knowledge and fail to work evidence-based within this field. It is therefore of great interest to explore the district nurses' experiences of this matter, as an evidence-based approach is essential to optimize wound-healing and prevent re-occurrence. Aim/ objective: The aim of this study was to explore district nurses' experiences of working evidence-based whilst caring for patients with venous leg-ulcers. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Data has been collected from members in a closed web-site group on social media, containing nurses countrywide, with experience of leg-ulcer care. A questionnaire with open and closed questions was used. Data from the 55 responses received were analysed using qualitative content analysis, which resulted in two main areas related to Competence and Working environment. Results: The main findings concerned the lack of co-operation with other professional groups, shortage of continuous training, unavailability of time, continuity and other resources, inability of patients to comply, and a need for improved management support. Discussions with more experienced nursing colleagues for advice was regarded as highly important and useful. Conclusions: The result shows that organizational structures hindered the district nurses to work evidence-based. This study can contribute to inspiration and increase the awareness in the different levels within the working organization regarding the importance of working evidence-based on this topic.

Bakgrund: Kroniska venösa bensår är ett bensår som inte läker inom sex veckor. Bensår kan förekomma på grund av olika omständigheter som underliggande sjukdom eller från yttre skada som leder till en cirkulationsstörning i benet och uppkommer då hudlagren bryts ner vilket kan påverka djupare vävnader. Vanlig behandling är kompressionsbehandling vilket kan behövas även efter läkning för att förebygga återkommande av bensår. Behandlingstiden är ofta lång vilket leder till kontakt med vården under en längre tid. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personer med kroniska venösa bensårs erfarenheter av kroniska venösa bensår. Metod: En beskrivande litteraturstudie som sammanställt 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: I resultatet framkom det att flera av deltagarna i studierna fått en negativ påverkan i vardagen på grund av de symtom och behandling bensåren medförde. Kompressionsbehandling och sårvård visade sig vara påfrestande och kunde utföras både i deltagarnas egna hem och på mottagningar. Begränsningar i vardagen medförde att ångest och depression utvecklades och flera valde att självisolera sig. Information och stöd var en avgörande faktor som bidrog till att deltagarna hade bristande förståelse för behandlingen, vilket påverkade förtroendet för vårdpersonalen. Eget ansvar för rörelse och näringsrik kost visade sig ha en positiv effekt för hälsan och sårens läkningsprocess. Slutsats: Personers erfarenheter av kroniska venösa bensår innefattade flera negativa upplevelser som påverkade livskvaliteten. Information, kunskap och förståelse visade sig vara en betydande faktor i förhållandet mellan de utsatta personerna och sjuksköterskan. Mer kunskap och utbildning behövs inom området. / Background: Chronic venous leg ulcers are leg ulcers that do not heal within six weeks. Leg ulcers can occur due to various circumstances such as underlying disease or from external damage that leads to a circulatory disorder in the leg. Leg ulcers occur when the skin layers break down, which can affect deeper tissues. Common treatment is compression treatment which may be needed even after healing to prevent the recurrence of leg ulcers. The treatment time is often long, which leads to contact with healthcare personnel for a longer period of time. Aim: The purpose of the literature study was to describe people with chronic venous leg ulcers' experiences of chronic venous leg ulcers. Method: A descriptive literature study that compiled 13 scientific articles with a qualitative approach. Main results: The results showed that several of the participants in the studies had a negative impact on everyday life due to the symptoms and treatment caused by the leg ulcers. Compression therapy and wound care proved to be frustrating for the participants and could be performed both in their own homes and at clinics. Limitations in everyday life led to anxiety and depression developed and many chose to self-isolate. Information and support was a decisive factor that contributed to the participants in the result having a lack of understanding of the treatment, which affected the confidence of the care staff. Own responsibility for exercise and a nutritious diet proved to have a positive effect on health and the wound healing process. Conclusion: People's experiences of chronic venous leg ulcers include several negative experiences that affect the quality of life. Information, knowledge and understanding have proven to be a significant factor in the relationship between the vulnerable people and the nurse. More knowledge and education is needed in the area.

SAMMANFATTNING    Bakgrund: Venösa bensår är ett globalt vanligt förekommande fenomen, 1–2 % av jordens befolkning anses vara drabbade. Bensår skapar stort lidande för patientens fysiska och psykiska hälsa. Två vanliga förekommande problem är smärta och isolering. Det finns flera metoder för att läka venösa bensår där flerlagers-kompressionslinda anses vara en av det bästa metoderna. Att läka bensår skulle kunna minska patientlidandet.    Syfte: Att sammanställa och jämföra läkningseffekten av två- och fyra-lagerskompressionslindning hos patienter med venösa bensår.   Metod: En deskriptiv design med litteraturöversikt användes som metod där tio vetenskapliga kvantitativa originalartiklar inkluderades. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL.   Resultat: Litteraturöversikten kunde inte påvisa en skillnad mellan 2LB- och 4LB-kompressiongrupperna för förbättrad och fullständig läkningsförmåga. Båda lindorna bekräftades ha en sårläkande effekt. Effekten av kompressionslindorna gav en mer påskyndad sårläkning, än hos patienter utan kompressionsbehandling. Majoriteten av de inkluderade studierna visade på ett liknande resultat i fullständig procentuell läkning mellan två-lagerkompressionslindning (2LB) och fyra-lagerkompressionslindning (4LB).   Slutsats: Litteraturöversikten visar att kompressionsbehandling med 2LB och 4LB har en likvärdig och god sårläkande effekt för patienter. Både 2LB och 4LB är mer gynnsam för sårläkning och välmående än utan kompressionsbehandling för patienter som lever med venösa bensår. / ABSTRACT Background: Venous leg ulcers is a globally common phenomenon, 1-2 % of the world’s population is believed to be affected. Leg ulcers causes great suffering for the patient's physical and mental health. Two common complications are pain and isolation. There are several methods to heal venous leg ulcers, multilayer-compression-therapy is considered one of the best methods. Healing leg ulcers could reduce patient suffering. Purpose: To compile and compare the healing effects of two- and four-layer compression therapy in patients with venous leg ulcers.   Method: A descriptive design with a literature review as method, with ten scientific quantitative original articles were included. Article searches was done in databases PubMed and CINAHL.   Results: The results did not show a difference between the 2LB and 4LB-groups regarding complete and improved healing. However, both methods had a healing effect. The bandages were more effective in accelerating healing in patients, than in patients without compression therapy. Most of the included studies showed a similar result in the percentage of complete healing effect between the two-layer compression therapy (2LB) and four-layer compression therapy (4LB).   Conclusion: This literature review demonstrated that compression therapy with 2LB and 4LB has an equally as well as good healing effect for patients. Both 2LB and 4LB are significantly more beneficial for wound healing and well-being than without compression therapy for patients living with venous leg ulcers.

Bakgrund: I takt med att Sveriges befolkning blir äldre ökar behovet av vård och kompressionsbehandling. För att kunna ge en optimal sårvård behöver distriktssköterskan ha kompetens inom venös insufficiens, sårläkningsprocessen, sårläkningshämmande faktorer, cirkulationsbedömning och kompressionsbehandling. Vid behandling av venösa bensår ska distriktssköterskor arbeta patientsäkert och ta ansvar för sina handlingar. Syfte: Beskriva hur distriktssköterskor erfar sin kompetens och behovet av kompetensutveckling gällande kompressionsbehandling av venösa bensår. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor inom primärvården. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier. Kategorierna beskrev distriktssköterskors erfarenhet av sin kompetens samt resurser och strategier för kompetensutveckling. Distriktssköterskor som ofta utförde kompressionsbehandling ansåg sig ha kompetens inom området och hade förmågan att utföra en korrekt bedömning samt behandling. Distriktssköterskor som istället erfor sin kompetens som bristfällig uttryckte ofta utmaningar i arbetsmomentet. Utmaningar beskrevs vara att motivera patienter till att använda kompressionsbehandling samt att förmedla information om behandlingens fördelar. Slutsats: Kunskap inom kompressionsbehandling är en förutsättning för att vårda patienter med venösa bensår Kompetensutveckling samt stöd och kunskapsutbyte med medarbetare har fördelaktig inverkan på distriktssköterskans individuella kompetens. Hinder i kompetensutveckling var tidsbrist samt att utbildning inte prioriterades. / Background: As the population of Sweden grows older, the need for care and compression treatment increases. In order to provide optimal wound care, the district nurse needs to have expertise in venous insufficiency, the wounds healing process, inhibiting factors in wound healing, circulation assessment and compression treatment. When treating venous leg ulcers, the district nurses must work patient-safe and take responsibility for their actions. Aim: Describe how district nurses experience their competence and the need for competence development regarding compression treatment for venous leg ulcers. Method: A qualitative method with an inductive approach was applied in the study. The data collection was conducted with semi-structured interviews with ten district nurses in primary care. The collected material was analyzed on the basis of a qualitative content analysis.  Findings: The categories described district nurses' experience of their competence as well as resources and strategies for competence development. District nurses who often performed compression treatment considered themselves to have competence in the area and had the ability to perform a correct assessment and treatment. District nurses who experienced their skills as deficient often expressed challenges in the work step. Challenges were described as motivating patients to use compression therapy and providing information about the benefits of the treatment. Conclusion: Knowledge in compression treatment is a prerequisite for caring for patients with venous leg ulcers. Competence development and support and knowledge exchange with employees have a beneficial effect on the district nurse's individual competence. Lack of time and low prioritized education were described as obstacles in skills development.

Bakgrund: Svårläkta sår, vilket inkluderar venösa bensår, är idag vanligtförekommande. Förekomsten ökar med stigande ålder och kvinnor drabbas oftareän män. Kompressionslindning, såromläggning och information är viktiga faktoreri behandlingen. Att leva med venösa bensår är både fysiskt och psykisktutmanande och det sociala livet kan påverkas negativt. Hälso- och sjukvårdenskompetensnivå är central i omvårdnaden där en hög kvalitet på vården förbättrarpatientens livssituation.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad vid venösa bensår.Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt där 14 vetenskapligaartiklar av både kvalitativ- och kvantitativ ansats inkluderades. De utvaldaartiklarna inhämtades ur databaserna PubMed och CINAHL och var publicerademellan åren 2008-2021.Resultat: Sjuksköterskor upplever både ett stort ansvar för patienterna men ocksåett lågt självförtroende i omvårdnaden vilket resulterar i att många sjuksköterskorupplever sig vara otillräckliga. Att visa öppenhet och respekt för patienten iomvårdnaden är av stor vikt, men förutsättningarna för att ge den omvårdnadpatienterna behöver upplevs som bristande. Av den anledningen uttryckersjuksköterskorna ett behov av ökad kompetens och utbildning.Slutsats: Omvårdnaden vid venösa bensår upplevs av sjuksköterskor världenöver som både givande och påfrestande. En tung arbetsbelastning, bristandekompetens, känslan av otillfredsställelse, skam och stort ansvar leder till enohållbar arbetssituation. Konsekvenserna av de bristfälliga förutsättningarnapåverkar patienternas omvårdnad och därigenom även kvaliteten på vården.Sjuksköterskornas upplevelse av omvårdnad vid venösa bensår behöver belysas änmer för att möjliggöra förändringar, här spelar forskningen en viktig roll.Nyckelord: Litteraturöversikt, omvårdnad, sjuksköterskor, upplevelser, venösa / Background: Hard-to-heal wounds, which include venous leg ulcers, arecommon today. The incidence increases with rising age and women suffer moreoften than men. Compression bandage, wound dressing and information areimportant factors in the treatment. Living with venous leg ulcers is both physicallyand mentally challenging and social life can be negatively affected. The level ofhealth care competence is central to nursing, where a high quality of care improvesthe patient's life situation.Aim: To describe nurse’s experiences of nursing care for venous leg ulcers.Methods: The thesis was conducted as a literature review where 14 scientificarticles of both qualitative- and quantitative approach were included. The selectedarticles were obtained from the databases PubMed and CINAHL and werepublished between the years 2008-2021.Results: Nurses experience both a great responsibility for the patients but also alow self-confidence in nursing care which results in many nurses feelinginadequate. To show openness and respect to the patient in the nursing care is ofgreat importance, but the conditions for providing the care that patients need areperceived as deficient. For this reason, the nurses express a need for increasedcompetence and education.Conclusion: Nurses worldwide experience the nursing care of venous leg ulcersas both rewarding and trying. A burdensome workload, lack of skills and thefeeling of dissatisfaction, shame and great responsibility lead to an unsustainablework situation. The consequences of the insufficient conditions affect the nursingcare of the patient and thereby also the quality of care. Nurses' experiences of thenursing care of venous leg ulcers needs to be highlighted furthermore to createpossibilities for changes at both the individual and societal level, research plays animportant part here.