Skatten på engångsplastbärkassar som implementerades i Sverige år 2020 möttes med ideologiskt motstånd. Den forskning som gör gällande skatt på plastbärkassar finns främst i internationell kontext och är fokuserad på konsumenters beteenden och reaktioner. Denna studie gör gällande hur berörda verksamheter och organisationer resonerar kring skattens införande, samt dess resultat. Studien syftar också till att identifiera hinder och drivkrafter för implementeringen. För att undersöka förhållandet användes en explorativ ansats där intervjuer med en variation av berörda verksamheter utgjorde materialet för studien. Resultaten visar på att implementeringen mötts av missnöje av hälften av deltagarna på grund av skattens singulära syfte, samtidigt som den andra hälften anser att tillämpningsområdet var tillfredsställande. De hinder som identifierades var svårigheter att definiera engångs-, respektive flergångskassar, samt bristen på synkronisering eller kombination med andra styrmedel. De drivkrafter som identifierades relaterade till organiseringen och kommunikationen mellan de berörda verksamheterna, till trots förbättringsmöjligheter för dessa aspekter. En av slutsatserna är att styrmedel som detta bör nyttja både ett teknocentriskt perspektiv om plastbärkassens miljö-, och klimatpåverkan, samt ett socioekonomiskt perspektiv utgående från berörda verksamheter och organisationers behov. / The Swedish tax on plastic carrier bags that was implemented in 2020 was initially met with dissatisfaction from the public and stakeholders. Current research investigating the tax on plastic carrier bags was done in other countries and is focused on the reactions and behaviours of consumers. Thus, this study investigates stakeholders’ reasoning around the implementation of the tax as well as its results. Another aim is to identify obstacles and driving forces for the implementation. To do so, an explorative approach in combination with interviews of stakeholders were used. The results show that implementation was met with dissatisfaction by half of the participants in the study, owing to the singular aim of the tax. The other half of participants viewed the tax purpose as satisfactory. The obstacles that were identified was difficulties in distinguishing single-use from multi-use plastic carrier bags, as well as the lack of synchronization or combination with other measures. The driving forces that were identified related to the organization and communication between stakeholder, despite opportunities for improvement. One of the conclusions of the study was that policy measures like this tax should use a technocentric perspective on the environmental impact of the plastic carrier bag, in combination with a socioeconomic perspective on the needs of stakeholders.

Artificial Intelligence och robotar tar en allt större plats i samhället och viktiga arbeten automatiseras för att effektivisera processer. Digitala assistenter som är en AI-teknik tillämpas inom många verksamheter och underlättar många uppgifter. Digitala assistenter har en positiv påverkan på företag då en verksamhet kan få högre kundnöjdhet eftersom att digitala assistenter är tillgängligt jämt och på så sätt får kunden hjälp snabbt och smidigt. Det sänker även kostnaderna i ett företag. Detta minskar ärenden till kundservice och själva bemanningen kan optimeras hos kundservice. Digitala assistenter har en stor påverkan på samhället eftersom det är en av vår tids teknologier. I nuläget anser man att digitala assistenter agerar som stöd och förstärker människan inom dess roller genom att hjälpa till med enklare uppgifter som t.ex. mottagning av personuppgifter innan vidarekoppling för telefonsamtal med en människa. Syftet med denna studie är att analysera fördelarna och nackdelarna med användandet av digitala assistenter. Det genomfördes en kvalitativ studie med djupgående intervjuer men även en litteraturstudie av forskningsartiklar. De gjordes fyra intervjuer med verksamheten, Talking to me, och en intervju med deras kund, Telia ACE. Det genomfördes sedan en jämförelse mellan praktiken och litteraturen för att se ifall det fanns några samband mellan dem samt för att kunna dra en slutsats kring hur det ligger till. Studien resulterade i att man fann fler fördelar än nackdelar med användningen av digitala assistenter inom t.ex. verksamheter. Bland annat såg man att arbetsbelastningen minskade samt att en effektivare resursfördelning ägde rum. De inom verksamheten och även deras kunder såg digitala assistenter som en positiv teknik som underlättar många processer. De var måna om att det fanns brister med digitala assistenter också men det var inte något som påverkade dem negativt, utan det kunde skapa bland annat irritation. Men trots detta blev kunderna nöjda och återkom för fler projekt. / Artificial Intelligence and robots are taking an increasing place in society and important jobs are being automated to make processes more efficient. Digital assistants, an AI technology, is applied in many businesses and facilitates many tasks. Digital assistants have a positive impact on businesses and can help increase customer satisfaction due to many reasons. It also minimizes costs in a company as it reduces customer service calls and the staffing itself can be optimized in customer service. Digital assistants have a great impact on society as it is one of the technologies of our time. At present, digital assistants are considered to act as support and reinforce humans within their roles by helping with simple tasks such as receiving personal data before forwarding for phone calls with a human. The purpose of this study is to analyze the advantages and disadvantages of using digital assistants. A qualitative study was carried out with in-depth interviews but also a literature study of research articles. They were given four interviews with the business, Talking to me, and one interview with their customer, Telia ACE. A comparison was then carried out between the practice and the literature to see if there were any connections between them and to be able to draw a conclusion about how it is. The study resulted in finding more advantages than disadvantages with the use of digital assistants in e.g. companies. Among other things, it was seen that the workload was reduced and that a more efficient distribution of resources took place. Those within the business and also their customers saw digital assistants as a positive technology that facilitates many processes. They were concerned that there were shortcomings with digital assistants as well, but it was not something that affected them negatively, but it could create, among other things, irritation. But despite this, the customers were satisfied and returned for more projects.

Icke-verbal kommunikation är ett viktigt komplement till det verbala språket, inte främst i utbildningsverksamheter med yngre barn. Syftet med studien är att undersöka en logopeds och en specialpedagogs syn på hur och om icke-verbal kommunikation används medvetet som ett pedagogiskt verktyg i flerspråkiga verksamheter för yngre barn och varför det används. För att ta reda på det har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en logoped och en specialpedagog samt utgått från John Deweys pragmatiska perspektiv. Genom arbetet har vi kommit fram till att icke-verbal kommunikation är av vikt för att förstärka och förtydliga det verbala språket och att icke-verbal kommunikation är bra för alla men nödvändigt för vissa. Det är upp till pedagogerna att ha den kunskapen för att använda det med ett tydligt syfte för det individuella barnets skull. Slutsatserna som dras i studien visar bland annat att gester, kroppsspråk och olika former av material används som medveten icke-verbal kommunikation i flerspråkiga verksamheter och detta används i situationer under hela dagen i framför allt samspelssituationer, i interaktion, i situationer där något behöver förtydligas samt när någon kommer till en ny språkig miljö. Detta i syfte att skapa förståelse, göra sig förstådd, förtydliga, kommunicera, uttrycka kommunikation på ett annat sätt och för att fungera språkfrämjande. / Non-verbal communication is an important complement to the verbal language in activities with younger children. The purpose of the study is to investigate the views of a speech therapist and a special education teacher on how and if non-verbal communication is used deliberately as a pedagogical tool in multilingual activities for younger children and why it´s used. To find out, we conducted qualitative semi-structured interviews and based our work on John Deweys pragmatic perspective. We have come to the conclusion that non-verbal communication is important to reinforce and clarify the verbal language and that it´s good for everyone but necessary for some. It´s up to the educators to have knowledge, in order to use it with a clear purpose for the individual child´s sake. Some of the conclusions drawn in the study show that gestures, body language and different types of materials are used as conscious non-verbal communication in multilingual activities and is used in situations throughout the day in mainly interaction situations, in interaction, in situations where something needs to be clarified and when someone comes to a new linguistic environment. This is for the purpose of creating understanding, making oneself understood, clarifying, communicating, expressing communication in a different way and to function as a language promoter.