Bakgrund: Incidensen för typ 1-diabetes ökar under barndomen vilket betyder att allt flera ungdomar kommer att genomgå överföringen från barndiabetesmottagningen till vuxendiabetesmottagning. Syfte: Syftet med uppsatsen var att belysa upplevelsen av överföringen från barndiabetesmottagning till vuxendiabetesmottagning ur olika perspektiv. Metod: En kvalitativ metasyntes. Sökningar gjordes på databaserna CINAHL och PubMed. Nio artiklar som svarar på författarnas syfte hittades, åtta kvalitativa och en mixed-method. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: utmaningar att navigera, stödets funktion, inför överföringen till VDM och förväntningar. Vidare identifierades undertema för tre av huvudteman. Underteman till utmaningar att navigera var: ungdomarnas många utmaningar att navigera livet med T1D och vårdnadshavarnas utmaningar att navigera en ny roll. Underteman till inför överföringen var: tidigare förbereda överföringen och utbildning och upprepning av grunderna. Underteman till förväntningar var: innan överföringen och efter överföringen. Slutsats: Ungdomar genomgår en stor förändring i livet och den sena tonårstiden är präglad med stora förändringar och beslut. Överföringen från barndiabetesmottagning till vuxendiabetesmottagning utgör en extra sårbar tid för ungdomarna. Resultatet visar på att både ungdomarna och vårdnadshavarna uttrycker stor oro och ångest inför överföringen. Det är viktigt att diabetessjuksköterskan tidigt börjar förbereda ungdomarna och vårdnadshavarna inför överföringen för bästa möjliga resultat för alla inblandade. Ungdomarna uttrycker stor önskan om att få repetition och utbildning i grunderna inom diabetes. / Background: The incidence of type 1 diabetes increases during childhood, which means that more and more adolescence will undergo the transfer from the pediatric diabetes clinic to the adult diabetes clinic. Aim: The purpose was to highlight the experiences of transferring from pediatric diabetes clinic to the diabetes clinic from different perspectives. Method: A qualitative meta-synthesis. Searches were made on the databases CINAHL and PubMed. Nine articles that answered the authors' purpose were found, of which eight were qualitative and one were mixed-method. Results: Four main themes were identified: challenges to navigate, the function of support, before the transfer and expectations. Furthermore, sub-themes were identified from three of the main themes. The sub-themes of challenges to navigate were: the youth's many challenges navigating life with T1D and the caregivers' challenges navigating a new role. The sub-themes for before the transfer were: earlier preparing the transfer and education and repetition of the basics. The sub-themes of expectations were: pre-transfer and post-transfer. Conclusion: Adolescence undergoes big changes in their lives and late adolescence is marked by big changes and decisions. The transfer from pediatric diabetes clinic to the adult diabetes clinic constitutes an extra vulnerable time for the adolescents. The results show that both the adolescents and the guardians express great concern and anxiety before the transfer. It is important that the diabetes nurse starts preparing the adolescent and their guardians early on for the transfer for the best possible outcome for everyone involved. The young adolescent expressed a great desire to receive repetition and training in the basics of diabetes.

Background: When a person has a pattern of psychoactive substance and/or alcohol use that is causing damage to health family members are affected. The quality of life of parents, siblings, children, partners and other relatives may be severely impaired. When young adults transition from child/youth to adult care it involves changes for the patients as well as for relatives. To be able to support relatives, deeper knowledge is needed about the way nurses perceive the situation of relatives. Aim: The aim is to investigate how nurses perceive the situation for relatives when a person is being treated in addiction care, as well as the consequences for relatives when patients are being transferred from children/youth care to adult care.  Method: This is a qualitative study with an inductive approach. Eight semi-structured interviews have been carried out with nurses working within addiction care. The collected data was analysed according to qualitative content analysis. Result: Data analysis resulted in the formulation of two categories, with two sub-categories in each. The first category describes relatives’ situation at transition from child/youth care to adult care with two sub-categories are lack of transparency and changed life situation. The second category describes relatives’ situation with constant worry when having a relative with pattern of psychoactive substance and/or alcohol use. This category formulated with sub-categories psychological burden and social burden. Discussions: The result is discussed in relation to Afaf Ibrahim Meleis’ transition theory and other relevant research. Transition theory provides support for changed life situation of relatives within addiction care, which may be important to know in order to develop nursing care. / Bakgrund: I samband med att en person har ett skadligt bruk av alkohol eller droger påverkas anhöriga. Livskvaliteten kan försämras allvarligt för såväl föräldrar, syskon, barn, partner som andra anhöriga. När unga vuxna byter vårdform och övergår till vuxenlivet sker förändringar för patienten men även deras anhöriga. För att stödja anhöriga till närstående som har ett skadligt bruk av alkohol eller droger behövs fördjupade kunskaper om hur sjuksköterskor uppfattar anhörigas situation. Syfte: Syftet är att undersöka hur sjuksköterskor beskriver anhörigas situation när närstående vårdas i beroendevården samt vad som händer med anhöriga när närstående övergår från barn och ungdomsvård till vuxenvård. Metod: Studien är en kvalitativ studie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor verksamma inom beroendevården. Det insamlade datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i två kategorier med två underkategorier vardera. Den första kategorin är den som beskriver anhörigas situation vid övergång från barn och ungdomsvård till vuxenvård med underkategorier: bristande insyn och förändrad livssituation. Den andra kategorin beskriver anhörigas situation med ständig oro när man har en närstående med skadligt bruk av alkohol eller droger. Denna kategori formuleras i två underkategorier vilka var psykisk merbelastning och social merbelastning. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Afaf Ibrahim Meleis transitionsteori samt annan relevant forskning. Transitionsteorin ger stöd för den förändrade livssituationen för anhöriga inom beroendevården, vilket kan vara viktigt att känna till för att utveckla omvårdnaden.

No description available.

Abstrakt I min c-uppsats vill jag ta reda påhur individen och de sociala relationerna påverkas av att unga vuxna bor hemmalängre. Med hjälp av en kvalitativ metod och den hermeneutiska cirkeln har jagundersökt olika socialpsykologiska aspekter såsom familjen som organisation,parantestillvaron och frigörelseprocessen. Genom teorierna om frihet till ochfrån, parantestillvaron och familjen som organisation har jag försökt belysa olikaaspekter som kan påverka unga vuxnas boendesituation, men också hur individernaoch de sociala relationerna påverkas av att de unga vuxna bor kvar hemma.Slutsatsen blir att unga vuxnas boendesituation påverkar många olika aspekter ibåde den unga vuxnas liv och dennes föräldrar. Arbetsmarknadens brist på jobb bidrar till att unga vuxna hamnar i enparantestillvaro där de utesluts från vissa arenor som tillhör vuxenlivet,vilket bidrar till att ungdomstiden förlängs och att man inte blir vuxen förränvid 25 års ålder. Genom att tillhöra en organisation skapas rutiner som germänniskan trygghet i en osäker värld. Trygghet skapas även i nära relationermellan till exempel ett barn och dennes förälder. Intervjupersonerna var tiostycken, varav fem unga vuxna och fem föräldrar, där fyra par har släktband. / Abstract In my C-essay,I would like to find out how individual and socialrelations are affected by young adults livingat home longer. Usinga qualitative approachand the hermeneuticcircle, I have looked at various social-psychological aspects such as family organization,parentheses life andliberation. By thetheories of freedom to and from, parentheseslife and familyorganization, I have tried to highlight various aspectsthat can affectyoung adults' livingarrangements, but also how individuals andsocial relations areaffected by the young adults stillliving at home. The conclusion isthat young adultsliving situation affectsmany aspects ofboth the youngadults' lives andhis parents. Sociallack of jobs contributesto young adultsend up in a parenthesislife where theyare excluded from certain venues belonging to adulthood,which contributes to youth is extended and that itdoes not become anadult until age 25. By belonging to an organizationcreated procedures by which the human security inan uncertain world.Security is also created in a close relationship between such a child and his parent. The interviewees were ten,five young adultsand five parents,where four coupleshave family connections.

Syftet med denna studie var att genom en enkät kartlägga socialsekreterares upplevelse av beredskap och förekomst av möten med självmordsnära klienter inom socialtjänsten. I Sverige dör cirka 1100 människor årligen genom suicid och det klassas idag som ett folkhälsoproblem. Enligt forskning, kommer socialsekreterare inom socialtjänsten ofta i kontakt med suicidala klienter men hur dessa möten hanteras har inte studerats i någon större utsträckning. Studiens urval har avgränsats till Stockholm samt tre andra län och enheterna försörjningsstöd och vuxen/beroende valdes ut för närmare granskning. Forskning pekar på olika riskfaktorer för självmord, som exempelvis psykisk ohälsa, socioekonomisk utsatthet eller missbruk, därav valet av dessa enheter. Empirin bearbetades med hjälp av programmet SPSS, genom vilket bi- och univariata analyser utfördes. Resultatet analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning, samt med teori om suicidprevention. Ett av studiens huvudresultat var att många socialsekreterare stöter på självmordsnära klienter. En majoritet av dessa socialsekreterare har träffat en eller flera självmordsnära klienter det senaste året. Vidare visade resultatet att de medverkande i viss utsträckning upplever sig beredda i möten med dessa klienter. En femtedel av de medverkande uppgav att de genomgått utbildning i suicidprevention och resultatet visade att sådan utbildning har positiv påverkan på deras upplevelse av beredskap. / The purpose of this study was to map out social workers’ preparedness and the occurrence of encounters with suicidal clients within the social services, through a survey. Nearly 1100 people in Sweden dies because of suicide every year and suicide is classified as a public health problem. According to research social workers often encounter suicidal clients, but how these encounters are handled have not been studied in any greater degree. The study’s selection was defined to Stockholm and three other counties. The units within the social services that were chosen for further examination were income support and adult/addiction. Research revolving suicide indicate that socioeconomic vulnerability, addiction and mental illness are risk factors connected to suicide, hence the choice of these units. The collected data material was processed by means of SPSS, through which univariate and bivariate analyses have been executed. The results were interpreted by means of earlier scientific findings, as well as theories concerning suicide prevention. One of the main findings that could be extracted from this study was that many social workers encounter suicidal clients. Most of the social workers have met one or several suicidal clients during the past year. The results also implies that the participants believe that they have preparedness to some extent in encounters with these clients. One fifth of the participants state that they have passed training in suicide prevention and the results show that training of such has a positive impact on their experience of preparedness.

Introduktion: Ländryggssmärta är väldigt vanligt och uppskattningsvis kommer ca 60–65 procent av befolkningen i Norden att uppleva ländryggsbesvär under en 12-månaders period. Det finns ett ökat intresse av att använda mindfulness-metoder som exempel Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) för att behandla olika typer av smärta. Forskningen och rekommendationer för mindfulness som behandling vid långvarig ländryggssmärta spretar och det finns enligt socialstyrelsen ett behov av uppdatering av evidensen inom området gällande diagnostik, behandling, rehabilitering och prevention för kroniska ospecifika smärtor. Syfte: Var att beskriva om Mindfulness-Based Stress Reduction är en effektiv metod för att minska smärtintensiteten hos vuxna (18> år) personer med kronisk ländryggssmärta. Metod: En litteratursökning genomfördes i PubMed för att få fram relevanta artiklar och en kvalitetsbedömning utfördes på inkluderade artiklar. En metaanalys genomfördes för att få en överblick på den genomsnittliga effektstorleken mellan grupperna. Resultat: Totalt sex randomiserade kontrollerade studier (Randomized controlled trial, RCT) inkluderades i litteraturstudien med totalt 902 patienter (män och kvinnor med någon form av kronisk ländryggssmärta (KLRS)) där interventiongruppen var MBRS och kontrollgruppen var usual care (UC, vanlig medicinsk vård) eller ett hälsoutbildningsprogram. Utfallsvariabeln som mättes var smärtintensiteten och metaanalysen uppskattade effektstorlek (SMD, standardiserad medelskillnad) till -0,611och med en heterogenitet på I^2= 92,5%. Diskussion: Ett MBSR- program under åtta veckor visade tendenser på att kunna ge reducerad smärtintensitet hos patienter med KLRS med en medelhög effektstorlek till fördel för MBSR. Den betydande heterogeniteten som observerades minskar relevansen i fynden. Slutsats: Det finns begränsade bevis för om MBSR kan minska smärtintensitet hos patienter med KLRS och standardiserad forskning krävs för att tydligare kunna utvärdera effekterna av en MBSR intervention hos patienter med KLRS. / Introduction: Lower back pain is very common; approximately 60-65 percent of the population in the Nordic region will experience lower back pain during a twelve-month period. There is an increased interest in using mindfulness methods such as Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) to treat different types of pain. The research and recommendations for mindfulness as treatment for chronic lower back pain is varying and there is a need for update of evidence in the field of diagnostics, treatment, rehabilitation and prevention for non-specific chronic pains. Purpose: To describe if MBSR is an effective way to reduce pain intensity in adults (18> years) with chronic lower back pain. Method: A literature review was conducted in PubMed to obtain relevant articles and a quality assessment was conducted on included articles. A meta-analysis was performed to get an overview of the average effect size between the groups. Results: A total of six randomized controlled trials (RCT) were included in the literature study with a total of 902 patients (men and women with some type of chronic lower back pain (CLBP)). In the studies the intervention group was MBRS and the control group was common care (UC, normal medical care) or a health education program. The outcome variable measured was the pain intensity and the meta-analysis estimated an effect size (SMD, standardized mean difference) of -0.611 with a heterogeneity of I ^ 2 = 92.5%. Discussion: An MBSR program preformed during eight weeks showed tendencies of being able to provide reduced pain intensity in patients with CLBP with an average effect size for the benefit of MBSR. The significant heterogeneity which was observed reduces the relevance of the find. Conclusions: There is limited evidence of whether MBSR can reduce pain intensity in patients with CLBP. Standardized research is required to determine more clearly the effects of an MBSR intervention in patients with CLBP.

Bakgrund: När en patient drabbas av hjärtstopp ingår det i allmänsjuksköterskans uppgifter att påbörja HLR för att försöka rädda patientens liv. På allmän vårdavdelning används mer avancerad behandling, så kallad S-HLR. En hjärtstoppsituation kan upplevas skrämmande för sjuksköterskan eftersom hen sannolikt behöver gå från en mer lugn till en akut situation. Det kan kännas påfrestande men kunskap och erfarenhet hjälper hen att agera. Behandlingen av hjärtstopp utförs i team tillsammans med flera professioner vilket innebär att det är viktigt med ett väl fungerande teamarbete. Syfte: Syftet med studien var att undersöka allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda vid ett hjärtstopp på vårdavdelningar. Metod: Som metod valdes en kvalitativ intervjustudie där resultatet baserades på sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys som besvarade syftet för studien. Resultat: Resultatet visade på att det fanns fyra kategorier som bidrog till upplevelsen av hjärtstopp; ”Kunskap om hjärtstopp” där vikten av utbildning, rutiner och erfarenhet påtalades. ”När hjärtstopp pågår” som innefattar första reaktionen, HLR-situationen och att avbryta HLR. ”Att arbeta i team” bestående av samarbete, trygghet och verktyg för teamet. Slutligen ”Bearbetning efter hjärtstopp” som handlade om debriefing, uppföljning och uppfattning om hjärtstopp. Alla dessa områden bildade tillsammans en uppfattning av hjärtstopp. Slutsats: Hjärtstoppsvård är en påfrestande situation som sjuksköterskan minns länge och det är därför viktigt att avdelningarna arbetar med samtliga kategorier som framkommit i resultatet för att stödja och underlätta för de sjuksköterskor som engageras vid ett hjärtstopp på en vårdavdelning. / Background: When a patient has a cardiac arrest, it is included in the RN's duties to start CPR in order to try to save the patient's life. In the general nursing ward, more advanced treatment, so-called hospital CPR, is used. A cardiac arrest can be daunting for the nurse because they probably need to shift from a calm situation to an emergency situation. It may feel stressful, but knowledge and experience helps the RN to act. The treatment of cardiac arrest is performed in teams with several professions which means that it is important to have a good teamwork. Aim: The aim of the study was to investigate the RN’s experiences of caring for a cardiac arrest occurring at nursing wards. Method: As a method, a qualitative interview study was chosen, based on seven semi- structured interviews. The interviews were transcribed and then analyzed with a qualitative content analysis that suited the aim of the study. Result: The result showed that there were four categories that contributed to the experience of cardiac arrest; "Knowledge of cardiac arrest", emphasizing the importance of education, routines and experience. "When cardiac arrest is in progress" that includes the first response, CPR situation, and termination of CPR. "Working in team" consisting of cooperation, safety and instruments for teamwork. Finally, "Processing after cardiac arrest" that involved debriefing, follow-up and perception of cardiac arrest. All of these areas together formed an idea of ​​cardiac arrest. Conclusion: Cardiac arrest is an urgent situation that the nurse remembers for a long time, and it is therefore important that the wards work with all categories identified in the results to support and facilitate the nurses engaged in a cardiac arrest in a nursing ward.

Antalet HIV-positiva personer i världen ökar och sjuksköterskor behöver därför ha adekvat kunskap kring hur det är att leva med humant immunbristvirus (HIV). Att leva med HIV som ungdom och ung vuxen kan upplevas vara extra svårt då dessa individer befinner sig i en känslig övergångsålder. Syftet till denna litteraturstudie var därför att belysa ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med humant immunbristvirus (HIV). Studien är en allmän litteraturstudie där en innehållsanalys användes för att få fram resultatet. Totalt identifierades tio olika kategorier vilka resulterade i fyra teman: När livet stannar upp, Jag i relation till andra, Sjukvårdsrelaterade faktorer och När livet går vidare. Att leva med HIV som ungdom och ung vuxen upplevdes vara svårt och påverkades av stigmatisering i samhället. Hemlighetshållande av diagnosen kunde påverka den sexuella hälsan och läkemedelsföljsamheten. Relationerna till sjukvårdspersonalen upplevdes vara betydelsefulla vilket tillsammans med stödgrupper kunde bidra till ett ökat självförtroende och acceptans kring sjukdomen. Rätt kunskap om HIV och ett holistiskt synsätt är vitalt för att sjuksköterskor ska kunna ge en personcentrerad omvårdnad till dessa ungdomar. Mer forskning kring upplevelsen av att leva med HIV behövs. / The number of HIV-positive individuals in the world is increasing and nurses therefore need adequate knowledge about living with human immunodeficiency virus (HIV). Living with HIV as a youth and young adult can be hard since these individuals are in a sensitive transition age. The purpose of this literature study was to highlight the experiences of living with human immunodeficiency virus (HIV) as a youth and young adult. This study is a general literature study where a content analysis was used to reach the results. Ten different categories were identified which resulted in four themes: When life stops, I in relations to others, Health-care related factors and When life goes on. Living with HIV as a youth was found to be difficult and was affected by stigmatization in society. Trying to keep the diagnosis a secret could affect sexual health and drug adherence. Relationships with healthcare professionals were found to be significant, which together with support groups could contribute to increased self-confidence and acceptance about the disease. It’s vital for nurses to have correct knowledge about HIV and a holistic approach to be able to provide a person-centred care. More research on the experience of living with HIV is needed.

Individuella skillnader i val av copingstrategier är en viktig del av stresshantering och i förlängningen sannolikheten att drabbas av stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att predicera copingstrategier utifrån personlighet och vuxen anknytning och att undersöka korrelationer mellan personlighet och vuxen anknytning. 174 vuxna deltagare (män = 40) i åldrarna mellan 19 och 83 år svarade på enkäten som bestod av Big Five Inventory (BFI), Erfarenheter av Nära Relationer (ENR) och Brief COPE. BFI mäter personlighetsdragen enligt femfaktormodellen, ENR mäter anknytningsstil enligt de två dimensionerna undvikande respektive ångestladdad anknytning. Brief COPE mäter coping enligt 14 delskalor som kan delas in i problemfokuserad, känslofokuserad och dysfunktionell (undvikande) coping. Resultat avseende korrelationer visade att det fanns en negativ korrelation mellan undvikande anknytning och vänlighet, extraversion samt samvetsgrannhet. Undvikande anknytning och neuroticism korrelerade positivt. Ångestladdad anknytning var svagt negativt korrelerad med samvetsgrannhet samt positivt korrelerad med neuroticism. Ingen av anknytningsstilarna var signifikant korrelerade med öppenhet. Multipla regressionsanalyser visade att extraversion, öppenhet, samvetsgrannhet och undvikande anknytning predicerade problemfokuserad coping. Känslofokuserad coping predicerades av neuroticism och extraversion. Extraversion och undvikande anknytning predicerade socialt stöd. Självanklagelse predicerades av neuroticism. Neuroticism och ångestladdad anknytning predicerade dysfunktionell coping. Personlighet och anknytning kunde tillsammans predicera problemfokuserad och dysfunktionell coping samt socialt stöd. Anknytning bidrog med unik varians för coping utöver personlighetsdimensionerna. Dock bidrog anknytning med relativt lite förklarad varians även om resultatet var signifikant. / Individual differences in choosing coping strategies are an important part of stress management, thereby affecting the risk of health problems related to stress in the long run. The purpose of this study was the prediction of coping strategies from personality and adult attachment and the examination of correlations between coping and adult attachment. 174 adult participants (men = 40) in the ages between 19 and 83 answered a survey comprised of the Big Five Inventory (BFI), Experiences of Close Relationships (ECR) and Brief COPE. BFI measures personality according to the five-factor model. ECR measures attachment according to the two dimensions of avoidant and anxious attachment. Brief COPE measures coping according to 14 subscales which may be divided into problem-focused, emotion-focused, and dysfunctional (avoidance) coping. Results regarding correlations show that there is a negative correlation between avoidant attachment and agreeableness, extraversion, and conscientiousness. There was a positive correlation between avoidant attachment and neuroticism. No significant correlation between attachment and openness was found. Multiple regression analyses show that extraversion, openness, conscientiousness, and avoidant attachment predicted problem-focused coping. Neuroticism and extraversion predicted emotion-focused coping. Social support was predicted by extraversion and avoidant attachment. Neuroticism predicted self-blame. Dysfunctional coping was predicted by neuroticism and anxious attachment. Together, personality and attachment predicted problem-focused and dysfunctional coping, as well as social support. Attachment added unique variance compared to personality alone. However, even though significant, the unique variance contributed by attachment was relatively small.

Bakgrund Autismspektrumtillstånd [AST] har ökat i prevalens över tid. Tidigare har inte vuxna diagnostiserats med AST. Idag diagnostiseras allt fler i vuxen ålder. Att diagnostiseras med AST först i vuxen ålder medför en ökad risk för komorbida tillstånd. I och med att allt fler diagnostiseras med AST i vuxen ålder är det av intresse att förstå hur sen diagnostisering av AST kan upplevas. Syfte Syftet var att belysa personers upplevelser av att diagnostiseras med autismspektrumtillstånd i vuxen ålder. Metod En icke systematisk litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga inkluderade artiklar genomgick en kvalitetsgranskning. De inkluderade artiklarna analyserades utifrån en integrerad analys. Resultat Datan resulterade i fyra huvudkategorier; Erfarenheter från livet före diagnosen, Den diagnostiska processen, Den känslomässiga upplevelsen av att få diagnosen samtDiagnosens påverkan på livet. Resultatet påvisade en komplex emotionell upplevelse med flertalet upplevda barriärer till diagnostisering av AST hos personer i vuxen ålder. Upplevelsen av diagnosens betydelse varierar. Flera studiedeltagare fann stort värde i sin diagnos och upplevde att diagnosen har stor påverkan på livet samt ger ett nytt perspektiv. Andra studiedeltagare upplevde att diagnosen inte förändrat deras liv särskilt mycket. Slutsats I föreliggande studie framkommer en ökad känsla av sammanhang för en majoritet av personer som diagnostiseras med AST i vuxen ålder. Vidare belyser denna litteraturöversikt att den komplexa upplevelse som en sen diagnostisering innebär kräver individuellt anpassade stödåtgärder som i dagsläget upplevs som bristfälliga. / Background Autism spectrum condition [ASC] or Autism spectrum disorder [ASD] is increasing in prevalence. Historically adults were not diagnosed with ASC. Today it is getting more common to receive the diagnosis as an adult. Comorbidities are common within the autism spectrum. Diagnosis of ASD in adulthood increases the risk of comorbidities. Since ASDs are getting more common world wide and more people are being diagnosed in adulthood it is of relevance to highlight the experiences of getting the diagnosis in early, mid and late adulthood.  Aim This study aimed to highlight experiences of being diagnosed with ASD in adulthood.  Method Non-systematic literature review based on 16 scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. All included scientific articles underwent a quality review. The included articles were analyzed through an integrated analysis. Results The data resulted in four main categories; Experiences from before the diagnosis, The diagnostic process, The emotional experience of receiving the diagnosis and The diagnosis’ impact on life. The results indicate a complex emotional experience. The results indicated a complex emotional experience with several perceived barriers to diagnosing ASC in adults. The experience of the significance of the diagnosis varies. Several study participants find great value in their diagnosis and feel that the diagnosis has a major impact on life and gives a new perspective. Other study participants felt that the diagnosis did not change their lives and their perspective.  Conclusions In the present study, an increased sense of coherence emerged for most individuals diagnosed with ASD in adulthood. Furthermore, this literature review highlights that the complex experience that a late diagnosis entails requires individually adapted support measures, of which are currently perceived as deficient.