Hälsan är något som är föränderligt och många människor spenderar stora delar av livet på sina arbetsplatser. Hur hälsan ser ut på arbetsplatser är något som även kan avspeglas på den personliga hälsan och vice versa. Hälsofrämjande insatser på arbetsplatser är något som kan påverka både den personliga hälsan men även hälsan på arbetsplatser. Syftet var att undersöka självskattad hälsa och hälsa på arbetsplatser hos anställda som; (1) erbjuds massage och nyttjar den, (2) erbjuds massage men inte nyttjar den, och (3) inte erbjuds massage alls. Detta gjordes genom en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett enkätformulär innehållande SHIS och WEMS som besvarades av 98 deltagare. Oparade t-tester användes för att undersöka skillnader mellan gruppernas självskattade hälsa, den upplevda arbetsmiljön i sin helhet samt för upplevelser kring stödjande arbetsförhållanden, individuella inre upplevelser, självbestämmande, tidsupplevelse, ledarskap och förändringsarbete. Resultatet visade att de som erbjuds samt nyttjar massage upplever bättre stödjande arbetsförhållanden jämfört med både de som erbjuds men inte nyttjar massage (p<0.05) och för de som inte erbjuds massage alls (p<0.001). De som erbjuds och nyttjar massage upplevde även bättre ledarskap än de som inte erbjuds massage (p<0.05). Utifrån SHIS och WEMS i sin helhet hade de som erbjuds och nyttjar massage tendens till högre medelvärde än både de som erbjuds men inte nyttjar och de som inte erbjuds massage. Massage tycks ha hälsofrämjande betydelse för stödjande arbetsförhållanden och ledarskap på arbetsplatser. / People's health is always changing and many spend a lot of their lives at their workplace. The workplace-related health is reflected in personal health and vice versa. Health promoting interventions in the workplace can affect both the personal health and also the work experience. The purpose of this study was to examine self-assessed health and perceived workplace environment in employees in workplaces who; (1) are offered massage and use it, (2) are offered massage and do not use it, and (3) are not offered massage at all. This was executed through a cross-sectional study with a questionnaire containing SHIS and WEMS that was filled out by 98 participants. Unpaired t-tests were used to examine the differences between the groups self-assessed health, the perceived workplace environment in its entirety, experiences around supportive work conditions, internal work experience, autonomy, time experience, management and process of change. The results showed that those who are offered massage and use it experience more supportive work conditions than those who are offered massage and do not use it (p<0.05) and also compared to those who are not offered massage at all (p<0.001). Those who are offered massage and use it also experience better leadership compared to those who are not offered massage at all (p<0.05). When looking at SHIS and WEMS in its entirety the results showed a tendency to a higher average score in the group who are offered massage and use it than both other groups. Massage seems to have a health promoting effect on supportive work conditions and on management in the workplace.

Kvinnliga lärare upplever sitt arbete som meningsfullt samtidigt som de utsätts för tidspress, vilket har en negativ inverkan på deras psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva den självupplevda psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga lärare ur ett salutogent perspektiv. En tvärsnittsstudie enligt en kvantitativ design gjordes på 43 kvinnliga lärare på tre olika skolor med hjälp av instrumentet Work Experience Measurment Scale (WEMS). Kompletterande frågor om ålder och år av yrkeserfarenhet tillfördes för att undersöka eventuellt samband. Resultatet visade att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan ålder eller år av yrkeserfarenhet i hur deltagarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att beskriva kvinnliga lärares psykosociala arbetsmiljö ur ett salutogent perspektiv användes främst modellen “känsla av sammanhang” (KASAM). Deltagarna har starkt KASAM vad det gäller meningsfullhet men svagare KASAM i hanterbarhet och begriplighet. Slutsatsen för studien visar på att kvinnliga lärare upplever sitt arbete som meningsfullt vilket påverkar den psykosociala arbetsmiljön positivt. Samtidigt utsätts de för tidspress, vilket har en negativ inverkan på deras psykosociala arbetsmiljö. / Female teachers experiencing their work meaningful at the same time the work expose them for time pressure, which can have a negative impact on the health. The aim of this study was to describe self-perceived psychosocial work environment for female teachers in a salutogenic approach. A cross-sectional study with a quantitative design with 43 female teachers on three different schools was preformed, using the instrument Work Experience Measurement Scale (WEMS). Additional questions about age and years of work experience added to explore any relationship. The result show that there was no statistic significant relationship between age or years of work experience in how the participants experiencing their psychosocial work environment. To describe female teachers psychosocial work environment in a salutogenic approach has uppermost the model “Sense of coherence” (SOC) been used. The participants have a strong SOC regarding meaningfulness, but weaker SOC regarding manageability and comprehensibility. The conclusion of this study show that female teachers experience their work meaningful, which affect the psychosocial work environment positive, at the same time they are exposed for time pressure, which affect the psychosocial work environment negative.

Bakgrund: Systematiskt arbetsmiljöarbete kan förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatser. Genom god arbetsmiljö kan kvalitén på utfört arbete öka, arbetet göras mer hållbart för arbetstagare och vården mer patientsäker. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur tandhygienister inom privat tandvårdssektor upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Metod: Metoden var en kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som mätinstrument. Urvalet bestod av tandhygienister inom privat sektor i en region i södra Sverige. Insamlade data analyserades i SPSS med Spearman’s Rho korreationsanalys. Resultat: Enkäten besvarades av 28 tandhygienister som generellt visade positiva upplevelser gällande organisatorisk och social arbetsmiljö [OSA]. Fler antal anställda tandhygienister gav ökade upplevelser av att utvecklas i arbetet ( = 0,404, p = 0,033) och att behöva arbeta utöver planerad arbetstid ( = –0,477, p = 0,010). Fler yrkesaktiva år som tandhygienist ökade upplevelsen av meningsfullt arbete ( = 0,404, p = 0,033). Slutsats: Utöver de identifierade salutogena faktorerna i resultatet sågs utvecklingspotential för OSA inom dimensionen förändringsarbete. För att få förståelse och orsak till upplevd OSA kan vidare forskning via kvantitativ ansats vara av värde för att identifiera salutogena faktorer som kan bidra till förbättrad OSA. / Background: Systemically work environment enhancing work can prevent illness and accidents among employees at workplaces. Maintaining a good working environment can improve the quality of performed work, become more sustainable and increase patient safety. Aim: To investigate how dental hygienists in private dental sector experience their organizational and social work environment. Method: A cross-sectional study with questionnaire as measuring instrument was performed. The sample consisted of dental hygienists in private dental sector in Sweden. Data were processed in SPSS through Spearman’s Rho correlation analysis. Results: 28 dental hygienists responded to the questionnaire and reported positive experiences regarding organizational and social work environment [OSA] in general. A higher number of employed dental hygienists reported more positive experiences of work development ( = 0,404, p = 0,033) and required to work beyond working hours ( =–0,477, p = 0,010). More professional years as dental hygienist increased positive experiences of meaningful work ( = 0,404, p = 0,033). Conclusion: In addition to the identified salutogenic factors in the results, protentional for development regarding OSA was found in the dimension reorganization. To gain understanding and reasons for experienced OSA, research via qualitative approach would be valuable to identify salutogenic factors that may contribute to improved OSA.

Bakgrund: Lärare är en yrkesgrupp som påverkas av politiska beslut, olika reformer samt krav från elever och föräldrar. Lärares arbetsmiljö påverkas till stor del av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Syfte: att beskriva hur grundskollärare upplever sin arbetssituation utifrån ett salutogent perspektiv. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie bestående av en digital enkät, baserad på WEMS (Work Experience Measurement Scale), skickades ut via mail till 71 grundskollärare. Resultat: Totalt 67 enkäter besvarades, vilket gav en svarsfrekvens på 94%. Standardiserade indexvärden för varje frågedimension visade på att lärarna hade höga värden på dimensionerna individuella inre upplevelser, stödjande arbetsförhållanden samt ledarskap. Dimensionen tidsupplevelse fick det lägsta värdet i undersökningen och indikerar att lärarna har mindre god upplevelse av arbetssituationen inom denna dimension. Slutsats: Respondenternas svar visar på höga värden inom viktiga områden när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kopplat till ett salutogent perspektiv, exempelvis ledarskap och stödjande förhållanden.