Art Spiegelman realitzà a Maus una biografia sobre les experiències del seu pare com a víctima de l’Holocaust. El que normalment hagués estat una altra narració de supervivència va constituir un abans i un després per tractar-se d’una novel·la gràfica, un suport molt poc habitual per temes de tanta gravetat. Spiegelman dibuixa a jueus i nazis mitjançant ratolins i gats, respectivament. Aquest plantejament representatiu és assumit de forma natural pel lector, però en realitat es tracta d’una inversió de caràcters entre els dos animals, que només es pot entendre si s’analitzen els precedents gràfics de l’autor. L’animalització dels jueus per part dels nazis, la propaganda bèl·lica feta des del món de l’animació de la mà de Disney i la càrrega visual dels dibuixos animats des del anys trenta convergeixen en l’imaginari de Spiegelman i en la correcta comprensió del seu text. / Art Spiegelman made in Maus a biography about his father's experiences as a victim of the Holocaust. What normally would have been another story of survival made a difference for its genre: the graphic novel, which is an unusual support for topics with such burden. Spiegelman draws the Jews and Nazis as mice and cats, respectively. This representational approach is naturally assumed by the reader, but actually it is a reversal of characters between the two animals, which can only be understood if we analyze the author's graphic background. The animalisation of Jews by Nazis, the war propaganda from Disney’s animation, and the visual influence of cartoons from the thirties, converge in Spiegelman’s imaginary and in the correct understanding of his text.

Thesis (M.A.)--Carleton University, 2003. / Includes bibliographical references (p. 117-121). Also available in electronic format on the Internet.

Thesis (M.A.I.S.)--Oregon State University, 2010. / Printout. Includes bibliographical references (leaves 133-138). Also available on the World Wide Web.

Thesis (Ph. D.)--University of California, San Diego, 1999. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 589-609).

Uppsatsen analyserar de adaptioner och/eller de transformationer som skett mellan H.C. Andersens saga Den lilla sjöjungfrun till Walt Disneys filmatisering av Andersens saga, med fokus på intrigerna och karaktärerna. Syftet med denna uppsats är att, genom en komparativ analys, få syn på hur intrigerna och karaktärerna framställs i de båda versionerna. Bland annat användes Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlssons (1999) och Maria Nikolajevas (2004) för att får större förståelse till karaktärsanalyserna. Analysen visar att stora adaptioner och en del transformationer främst Disneys egen form av transformation, Disneyfication, har skett från sagan till filmen, både när det kommer till intrigen och karaktärerna.

Denna komparativa analys jämför J.M. Barries Peter Pan och Wendy (2013) med Disneys Peter Pan (2015) för att se hur karaktärerna förändrats genom adaptionen av berättelsen. En narrativ analys presenterar berättelsens intrig och följs av en komparativ analys av de två verken där fokus ligger på vad som tagits bort vid adaptionen och hur karaktärerna framställs. Analysen visar hur mycket som vid adaptionen tagits bort och att detta påverkar bilden läsaren får av karaktärerna.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka adaptioner som gjorts från folksagan om Askungen skriven av bröderna Grimm (2016) till två bilderböcker under samma namn skrivna av Disney (2015) och Jansson & Jensfelt.(2018). Studien undersöks genom en komparativ analys där arbetet jämför skillnader mellan bröderna Grimms (2016) folksaga och de två bilderböckerna vid samma namn skrivna av Disney (2015) och Jansson & Jensfelt (2018). Studien undersöks även genom en strukturanalys där de olika texternas skeden och uppbyggnad granskas.

No description available.

Throughout much of the twentieth century Walt Disney wielded considerable influence in American culture. By identifying and commercially exploiting a strain of environmental thought that sentimentalized and romanticized nature, Walt Disney influenced the attitudes of millions of Americans concerning how they conceptualized environmental issues. The Walt Disney Company’s nature documentaries and their popularity as both entertainment as well as educational material helped disseminate the virtues of conservation within the American mindset. The Disney interpretation of conservation clashed with other post-war environmental understandings of the ethic, as did the company’s consistently inaccurate representations of nature on film. Disney’s particular strain of environmentalism, based on an Edenic appreciation for nature, the belief that to conserve land it must be developed, and practice of moralizing to humans through anthropomorphized depictions of animal behavior, stood out in contrast to other existing post-war environmental mindsets during the controversy surrounded the proposed construction of a vacation resort in Mineral King, California, following Disney’s death. / History

I vår uppsats jämför vi bröderna Grimms sagor Snövit, Askungen och Törnrosa med Walt Disneys adaptioner av dessa.I de flesta utgivna sagohistorier skildras den kvinnliga karaktären på två olika sätt där det goda möter det onda. Syftet med denna uppsats är att undersöka, reflektera och framhäva hur de angivna karaktärerna framhävs och hur detta bemöts av läsaren. Detta för att ta reda på hur de olika verken skiljer sig i framställning av dessa karaktärer samt hur detta mottages och påverkar läsaren/tittaren Vi diskuterar vidare den roll dessa framställningar har för barns identitetsskapande samt hur vi som lärare kan arbeta med dessa verk för att synliggöra stereotypa könsmönster.Vår komparativa studie kommer i huvudsak bestå av en djupgående analys av karaktärer baserad på litteratur, vetenskapliga artiklar, artiklar, examensarbeten och filmer.Resultatet visar en tydlig polarisering av karaktärerna i de angivna sagohistorier, där de ofta kategoriseras som antingen goda eller onda. Detta leder till att läsaren kan behöva välja sida vilket i de flesta fall medför att läsarens sympatiserar med det goda. Det finns dock risker som medföljer denna kategorisering, såsom de ouppnåeliga normerna som en flicka förväntas agera som i sin tur kan leda till blandade känslor av dålig självkänsla och otillräcklighet.