This study’s purpose was to provide a deeper understanding regarding how millennials’ attitudes towards brands are influenced by online communication. With the aim of fulfilling the purpose of the study, two research questions of descriptive and explorative kind were stated; “How can the factors that influence millennials’ use of electronic word-of-mouth be described?” as well as “How does electronic word-of-mouth influence millennials’ brand attitude?”. In order to generate potential answers to the stated research questions, a conceptual framework was conducted by reviewing scholarly literature. The conceptual framework then provided the study with a theoretical foundation of which was utilized during both the data collection and the data analysis. Methodologically, this was a case study analyzing qualitative data that was collected through eleven semi-structured and in-depth interviews with both male and female millennials. The findings and conclusions of this study implied that electronic word-of-mouth has a meaningful impact on both the formation of and influence on attitudes towards brands amongst the millennials. Moreover, this was heavily dependent on the one disseminated it. However, with regard to the ever-evolving area of social network sites, other noteworthy factors such as millennials’ need for affiliation, aesthetically appealing firm-generated content and intense exposure to digital advertising were emphasized as components of which too formed their attitudes towards brands. Furthermore, the results suggested that adopting personalization- and social interaction strategies will encourage the spreading of positive electronic word-of-mouth. Lastly, positive electronic word-of-mouth was then for its part related to brand loyalty, which was reckoned to promote the persistency of positive brand attitudes.

Fenomenet “influencer” har den senaste tiden på grund av den stora spridningen av sociala mediervärlden över blivit ett allt mer vardaglig uttryck inom marknadsföring. Namnet influencer kommer från engelskans influence. Vidare betyder det att man influerar någon, då bland annat till olika köp och livsstilsbeslut. Vilket har gjort influencers till en potentiell reklampelare. Detta då influencerns följare vill leva som influencer och därför vill köpa det den köper. Syftet med vår studie är att studera hur företag genom användning av influencers kan stärka sinavarumärken. Vidare studerar vi hur man som företag utför processen att välja en influencer med mål om att skapa störst möjlighet till stärkandet av varumärket. För att besvara frågeställningen valde vi att göra en kvalitativ studie med fem företag; Abacus Sportswear, Style by Mouche, Plodder PR och kommunikation, en PR och kommunikationsbyrå med fokus på mode/lifestyle och en PR och kommunikationsbyrå med fokus på skönhet. Vi valde att utföra semistrukturerade intervjuer medföretagen för att skapa en intervju med utrymme för följdfrågor och diskussion. Studien har visat att företag framförallt marknadsför sig genom influencers för att sprida varumärkeskännedom och på så vis även stärka sitt varumärke. Det är viktigt för företagen att influencern står för liknande värderingar, kan förmedla ett trovärdigt budskap och att de kan starta en spridning av word of mouth i en positiv riktning. Dock visar vår studie att dagens processer för att välja influencers till varumärken inte fokuserar tillräckligt på varumärkesstärkande utan främst på statistik. Vi har genom att koppla ihop teori och empiri kommit fram till att för att ett samarbete med influencers ska ha goda förutsättningar till att kunna stärka varumärket behöver företag förutom att studera statistik även studera influencerns förtroende, personlig intimitet och ifall influencern går i linje med varumärket. Detta beskrivs i form av en modell på sju steg. / The phenomenon of "influencer" has recently become an increasingly used expression in marketing because of the wide spread of social media across the globe. The name influencer comes from English influence. Furthermore, it means that you influence someone, for example, for different purchases and lifestyle decisions. Which has made influencers a potential advertisers. This is when the influencer's followers want to live as influences and therefore want to buy what they buy. The purpose of our study is to study how companies through the use of influencers can strengthen their brands. Furthermore, we study how, as a company, they perform the process of selecting an influencer with the goal of creating the greatest opportunity for strengthening the brand. In order to answer the question, we chose to do a qualitative study with five companies; Abacus Sportswear, Style by Mouche, Plodder PR and Communication, one PR and communications firm that specializes in clothing and finally a PR and communications firm that specializes in beauty. We chose to conduct semi-structured interviews with companies to create an interview with space for follow-up questions and discussion. The study has shown that companies primarily market through influencers to spread brand awareness and to strengthen their brand. It is important for companies that influencers accounts for similar values, so that they can convey a credible message and that they can start spreading word of mouth in a positive direction. However, our study shows that today's processes for choosing influencers for brands do not focus enough on brand strengths, but primarily on statistics. By linking theory and empirical evidence, we have found that, in order for cooperation with influencers to have good conditions for strengthening the brand, companies need to study the confidence of the influences, personal intimacy and the influencer goes in line with the brand, in addition to studying statistics. This is described in the form of a seven-step model. Our study will be written in Swedish.

<p>Vi vill reda ut vilka olika faktorer som kan ha betydelse för bloggar som trovärdig marknadsföringskanal.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ ansats för att få en djupare förståelse för bloggar som ett marknadsföringsverktyg. Genom en deduktiv metod har vår teoretiska referensram utgjort utgångspunkten för vår empiriska data.  Vårt empiriska material har vi samlat in genom sex genomförda personliga intervjuer med bloggrelaterade personer. Därefter har vi ställt vårt resultat i relation till vår teori och utifrån vår frågeställning fört en diskussion.<strong></strong></p><p>Företag kan inte styra vad bloggaren skriver och det är viktigt att bloggen får behålla sin personliga karaktär, då det styrker trovärdigheten för denne som marknadsföringskanal. Bloggen ska inte verka i säljande syfte, utan mer som rekommendationer till läsarna. Bloggare kan i vissa sammanhang agera som opinionsledare och besitter förmågan att påverka en stor grupp av människor. MeWe-generationen är en viktig målgrupp för företag, eftersom de frekvent influeras av modebloggar. Våra slutsatser visar även att öppenhet och relationer är viktiga begrepp vad gäller marknadsföring via bloggar.</p> / <p>We want to examine what different elements that can be of importance to blogs as a trustworthy marketing channel.</p><p>We have used a qualitative approach to be able to get deeper understanding of blogs as a marketing tool. Through a deductive method our theoretical frame of reference has made the base for our empirical data. Our empirical material we have collected by executing six personal interviews with blog related people. We have then come to our conclusions by analysing our theoretical and empirical material in relation to each other.<strong></strong></p><p>Companies cannot control what the blogger is writing and it is important that the blog keeps its personal spirit, since it strengthens the trustworthiness of the blog as a marketing channel. A blog is not supposed to communicate in an obviously selling purpose. What they write will rather more be recommendations for the reader. A blogger may sometimes be seen as opinion leaders and they possess the ability of influence a large number of people. The MeWe-generation makes an important target group for companies, since they are frequently influenced by blogs of fashion. Our conclusions also show us that openness and relations are important notions when discussing blogs as a marketing tool.</p>

<p>The purpose with this study is to enlighten and discuss the information and communication which is spreading through social media, about the tourist operators and also to examine the operators view on social media. Social media can be described as a tool to use word of mouth on the Internet. To make this possible, five actors involved in tourism were picked on Gotland and interviewed for a content analysis. The results showed that the use of social media as an information channel before the consumer buys a trip, has increased. The study also shows that the selected actors have a lot of work to do, before they understand how to use the social media in their best interest for further developing their companies. But as an overall result we can conclude that “word of mouth” is the most desired information for both producers and consumers, especially the positive “word of mouth”, from the producer’s prospect of view. Social media contributes for the possibility to make the information available for more people in a faster way.</p>

Vi har gjort en fallstudie på modeföretaget Monki, en ny aktör på den svenska modemarknaden. Fallstudien är gjord utifrån ett PR-perspektiv, där vi har tittat på vilka marknadskommunikationsstrategier Monki använt sig av. Detta har skett genom ett sändarperspektiv. Vi har frågat oss om det är samt har varit möjligt för Monki att bygga upp ett framgångsrikt företag utan att använda sig av traditionell reklam. Genom att även granska kanalperspektivet i vårt fall modebloggar har vi byggt upp en förståelse för ovan nämnda fenomen. Utifrån vår förförståelse anser vi att utvecklingen av den icketraditionella marknadskommunikationen är en del av framtiden och vi frågar oss om det är så att Monki är en del av detta? Utifrån en hermeneutisk ansats har vi förklarat och ökat förståelsen för hur sändare och kanal agerar i Monkis kommunikationsprocess. Detta har vi gjort genom att använda oss av metoden kvalitativa samtalsintervjuer. Vi har valt att intervjua en central person på vårt fallföretag men även dess PR-konsult, samt ett antal utvalda modebloggare som med en regelbundenhet har uppmärksammat Monki på dess modebloggar. Vi har även valt att använda oss av en induktiv slutledning för att kunna generera nya teorier och hypoteser angående vårt problemområde. Vi har dragit slutsatsen att den traditionella marknadskommunikationen möjligen är omodern. Speciellt då för ett företag som Monki som enligt oss har ett annorlunda koncept. Det har även visat sig att modebloggare har haft en roll i Monkis etablering på modemarknaden. Vår empiriska undersökning med modebloggarna har genererat till nya idéer och hypoteser angående dess makt som opinionsbildare. / Our case study was based on the new fashion company Monki and their use of non-traditional marketing communication. We studied their communications strategies through a PR-perspective based on two parts of the communication process; the information source and the transmitter. The main purpose of our study was to increase the understanding for non-traditional marketing communications. We were also interested to see which role fashion blogs have in Monkis marketing communication as the transmitter. The method that we used in this study was qualitative interviews; the goal was to increase the understanding of our chosen perspectives from a hermeneutical approach. The use of an inductive conclusion gave us the opportunity to generate new theories and hypotheses. The empirical part led us to the conclusions that the use of traditional marketing communication in Monkis case is outdated. We came to the conclusion that Monki has succeeded to build a relationship with their consumers by using a different concept. To succeed as a new established fashion brand an advantage can be to create a story that involves the consumer in the fairytale of fashion and new fashion trends. The study of fashion blogs also generated to new ideas and hypotheses about their power as an opinion former.

The purpose of this thesis is to clarify the connection between word-of-mouth and viral marketing, to identify properties of and strategic ways to implement viral marketing and to examine how a company can influence the customers’ perception of the brand in social media. This purpose served to answer our research question:  How can companies deliberately create viral marketing? To answer this question we based our study on a qualitative method where we conducted eight interviews with different people, all with experience in our research field. We focused on our respondents’ own opinions and were more interested in their personal experiences rather than the market in general. In our last chapter our analysis clearly demonstrates that companies can deliberately create viral marketing. This is possible if companies create material that appeal to and that triggers the costumer to share. Furthermore, the company must then respect the customer's power regarding the material and dare to let the customer take control. More specifically, we have also been able to identify aspects of viral marketing and examine how companies can manage viral marketing in a strategic manner. / Syfte: Uppsatsen har tre delsyften som tillsammans bidragit till att finna ett svar på forskningsfrågan som lyder: Hur kan ett företag medvetet skapa viral marknadsföring? För att kunna besvara vår forskningsfråga så har vi först besvarat tre delsyften. Vi har klargjort kopplingen mellan word-of-mouth och viral marknadsföring, vidare har vi identifierat egenskaper hos viral marknadsföring samt ett strategiskt tillvägagångssätt för viral marknadsföring. Slutligen har vi även utrett hur ett företag kan influera kundens varumärkesimage genom att kontrollera sin varumärkesidentitet via sociala medier. Metod: Vi har i och med den här uppsatsen valt att arbeta med en kvalitativ forskningsmetod. Vår ansats har varit induktiv med deduktiva inslag, det vill säga abduktiv. Den empiriska materialinsamlingen har bestått av åtta kvalitativa intervjuer som genom deras personliga natur gett oss en djupare förståelse för ämnet som studerats. Slutsats: Vi har genom vår analys kunnat påvisa att företag medvetet kan skapa viral marknadsföring. Detta genom att skapa material som tilltalar och triggar kunden att dela. Vidare måste företaget sedan respektera kundens omnipotenta makt över materialet och våga lämna över kontrollen. Mer specifikt har vi också kunnat identifiera aspekter hos viral marknadsföring samt utrett hur företag kan hantera viral marknadsföring på ett strategiskt sätt.

The purpose of this study has been to examine online travel magazines as an information source and as a virtual service scape. The traditional travel magazines are facing a change due to the technological development and the web has become an important platform for both customers and companies. The virtual service scape opens new opportunities for interaction and we found a great interest in examining which possibilities and limitations travel magazines are facing. This study is based on a qualitative approach because we wanted to gain a deeper understanding and a complete picture of our chosen subject. We have completed six interviews; three of them were consultants, one publishing director, one editor and a research student. The good variety of respondents contributes to a broader perspective and useful knowledge.In chapter five we present our conclusions on the basis of our empirical analysis. We have found in our paper that travel magazines are much more available than traditional magazines because of the possibilities the web provides. Some of the main conclusions are that online travel magazine as virtual service scapes enables interaction and involvement between customers, and the company, which creates new opportunities but also constraints. Since this is a qualitative study it is difficult to create a comprehensive picture of the final conclusions, thus we refer to Chapter 4 Empirical and theoretical Analysis and Chapter 5 Conclusion, to get a deeper understanding of our study.

Empowered by information technology, modern consumers increasingly rely upon online word-of-mouth (WOM--e.g., product reviews) to guide their purchase decisions. This dissertation investigates how WOM information is processed by consumers and its downstream consequences. First, the value of specific types of word-of-mouth information (e.g., numeric ratings, text commentary, or both) was explored for making forecast. After proposing an anchoring-and-adjustment framework for the utilization of WOM to inform consumer forecasts, I support this framework with a series of experiments. Results demonstrate that the relative forecasting advantage of different information types is a function of the extent to which consumer and reviewer have similar product-level preferences ('source-receiver similarity'). Second, I investigate the process by which dispersion--the degree to which opinions are divided for a product or service--in WOM is interpreted. Using an attribution-based approach, I argue that the effect of WOM dispersion is dependent on the perceived cause of that dispersion, which is systematically related to perceptions of preference heterogeneity in a product category. For products for which preferences are expected to vary, dispersion is likely to be attributed to the reviewers rather than the product itself, and therefore tolerated. I provide evidence for my hypotheses in a series of experiments where WOM dispersion is manipulated and respondents make choices and indicate purchase intentions.

The purpose of this study is to highlight the opportunities of using social media as a communicative tool to attract and engage customers on different social media platforms. In recent years social media has become an important way for business to communicate with people both national and global. The idea behind this thesis was found when we saw different approaches of how companies used social media as a marketing tool. Through a qualitative approach we did eight interviews with six different companies and two social media consults which have given us a basis of what companies really want to achieve with social media. With these interviews we were able to analyze and discuss the abilities to interact with people and how companies distribute content that engage users and increase their credibility to the company.

The purpose is to gain a deeper understanding concerning the changes tocommunication and how these changes are perceived from customers and retail companies.Furthermore the intention is to see if these experiences affect the relationship between customer and company through Facebook. This study is based on a combination of quantitative and qualitative approach.Data has been collected with surveys and interviews from two Swedish retail companies and 17 of their customers also participated. The result is based upon the answers from only two Swedish retailcompanies and their customers. Because of the few components involved the findings cannotbe generalized. The findings are that both companies and customers agree regarding the importanceof a company Facebookpage. They also believe the significance of a company beingconstantly active as well. Though they disagree about the main purpose with the company Facebookpage since the customers and companies’ expectations differ. Both parties believethat the company Facebookpage has the possibility to improve the relation however it seemsto depend on personal experiences and opinions when applying to reality-cases. / Syftet med den studie är att få en djupare förståelse för hur den förändrade kommunikationsmöjligheten via Facebook upplevs av kunder och företag inom dagligvaruhandeln. Vidare är syftet att också få en djupare förståelse för hur dessa upplevelserpåverkar relationen mellan kund och företag inom dagligvaruhandeln. Studien bygger på både en kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. Undersökningen har genomförts med både enkät och intervjuer, på två företag och 17 kunder. Resultatet är endast baserat på två svenska dagligvaruhandelsföretag och desskunder. Studien går inte att generalisera eftersom det är för få komponenter som undersökts. Både kunder och företag är överens om att företag ska ha Facebooksidor, och det ärviktigt att företagen är aktiva på dessa. Däremot är de inte överens om vad huvudsyftet med Facebooksidorna faktiskt är, företagen respektive kunderna har olika önskemål. Båda tror att Facebooksidan kan bidra till en ökad relation men om det i praktiken gör det, varierar pågrund av personliga upplevelser och åsikter. Resultatet är endast baserat på två svenska dagligvaruhandelsföretag och dess kunder. Studien går inte att generalisera eftersom det är för få komponenter som undersökts.