<p> </p><p> </p><p> </p><p><p>Personlig assistans är en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundläggande behov åt brukaren så att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Denna lag utgör en rättighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag är brukares självbestämmande centralt.</p><p>Det förekommer dock att bestämmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rättigheter ställs mot brukares rättigheter. Ingenstans finns det uttryckt att den ena lagen står över den andra men ofta utfaller praktiken i att personliga assistenter i dessa fall får ge vika för brukarens självbestämmande. Detta kan medföra praktiska problem för vårt uppsatsföretags personliga assistenter och dess brukare.</p><p>Företaget som vi skriver vårt examensarbete för är ett privat assistansföretag med omkring 150 anställda personlig assistenter. En av deras viktigaste uppgifter är att matcha den personliga assistentens och brukarens intressen.</p><p>Vi har i denna studie valt att inrikta oss mot psykosocial arbetsmiljö och ämnar genom intervjuer belysa ett antal personliga assistenters arbetssituation och deras tankar och upplevelser kring denna, med fokus på de motsättningar som kan uppstå i rättighetslagarna arbetsmiljölagen (1977:1160, AML) och lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (1993:387, LSS). Vi har valt att undersöka och besvara följande frågeställningar:</p><p> </p><p>Vad uttrycker arbetsmiljölagstiftningen om den personliga assistentens rättigheter?</p><p>Vilken inverkan har lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade på den personliga assistentens arbetsskyldighet?</p><p>Hur upplever de intervjuade personliga assistenterna sin psykosociala arbetssituation?</p><p>Hur förhåller sig den teoretiska konflikten i praktiken utifrån de anställdas perspektiv?</p></p><p><p>Vi analyserar de personliga assistenternas psykosociala arbetsmiljö utifrån Karaseks krav och kontroll, Johnsons vidareutvecklade dimension av modellen med socialt stöd samt även Antonovskys KASAM-modell. Vidare använder vi lagstiftning till grunden för vår uppsats. Utgångspunkten är att en personlig assistent skall utföra de funktionshindrades rätt enligt LSS så länge arbetsuppgifterna inte är farliga, förbjudna eller kränker den personliga assistenten. Vi har kommit fram till att upplevelsen av arbetssituationen för våra intervjupersoner skiljer sig beroende på vilken känsla av sammanhang de känner i arbetet.</p></p>

<p>Undersökningens syfte är att se vilka anledningar individen har till att välja friår och hur det kopplas samman med livsformerna de lever. Syftet har också varit att se individens upplevelse av friåret och vad de använt friåret till. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex friårslediga. Intervjuerna har handlat om individens upplevelse av friåret och tiden före det.</p><p>Friår är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd med målsättning att ge arbetstagare en längre ledighet från sitt arbete. Arbetslösa får samtidigt en chans att komma in på arbetsmarknaden. Friåret innebär att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader för att kunna göra något annat utanför arbetsplatsen. För att kunna undersöka av vilka anledningar individen har friår och hur det kopplas med de olika sociala strukturer som villkorar människors vardag. Vi har studerat om livsformsanalysen kan användas till att beskriva, förklara och förstå skillnaderna i människors vardag. Livsformerna är sociala strukturer som villkorar människors vardag. De olika livsformsbegreppen som vi har använt oss av är arbetarlivsformen – husmorslivsformen, karriärenslivsform – representationshustrunslivsform och självständighetens livsform – medhjälperskans livsform. Det är dock vanligt att leva en blandning mellan två eller flera livsformer, det kallas en blandform.</p><p>Vi har kommit fram till att livsformerna till viss del kan kopplas samman med hur intervjupersonerna lever under sitt friår och av vilken anledning de har friår. Det visar sig i att de som använder friåret till att starta ett företag lever till stor del självständighetens livsform. Att använda friåret till utbildning kan kopplas samman med karriärens livsformer. Vidare kan vi se att karriärenslivsform kan kopplas samman med att pressen på arbetet är stor och då är rekreation under friåret vanligt. Många kvinnor lever blandformer och det gör att de har svårt att kombinera de olika arbets- och kärleksformerna. De använder friåret till att ta hand om sin familj och sig själva.</p>

The subject of this thesis is interaction in the service encounter. The aim is to describe and explain the service encounter interaction with a special focus on the social and organisational context. The contextual focus is related to two overriding questions: What significance does the human interaction have for the service encounter? What significance does the organisational context have for the service encounter? The result show that even though the communication consists of four discerned phases – salutation, the subject of the call, concluding the subject, and rounding off the call, each phase also displays contradictions. Consequently, there are both relational and instrumental utterances, as well as symmetrical and asymmetrical aspects of the conversations. These contradictory results of the relational-instrumental and symmetrical-asymmetrical features are explained when interaction is viewed in terms of three different sets of logic – the commercial, the bureaucratic, and the social. Every logic is constituted by a number of characteristics, each contributing to the shape of the interaction and to the relationship between the customer and the employee. Analytically speaking, the three forms of logic can be described in terms of their respective field of action and rationality, that is, what the actors talk about and what the purpose of the talk is. It is shown that the actors must prioritise between economic, administrative and personal areas within a limited time of action. It is also clear that the disparate rationalities, that is, economic, executive and recognition, all exercise influence over the service encounter, which means that acts aiming at a specific goal are restricted by the objectives of the other logics. Therefore there is a certain self-regulating function in the antagonism between the logics. The positions of the employee in relation to the customer, the organisation and the so-called collective customer mean that there are demands made from three qualitatively different directions. There is, in other words, a three-bosses dilemma for employees. The different positions of the employee also entail three different asymmetrical relationships in which either the customer or the employee has the advantage. This position constructs the hierarchy of dominance between employee and customer. To conclude, the interaction constitutes a complex relationship between the characteristics of the logics and when these combine the interaction of the service encounter is shaped. The fact that the service encounter involves human interaction means that there is a counter balance against the organisational ascendancy.

Human-in-the-loop simulators have long been used in the research community as well as in industry. The aviation field has been the pioneers in the use of simulators for design purposes. In contrast, corresponding activities in the automotive area have been less widespread. Published reports on experimental activities based on human-in-the-loop simulations have focused on methods used in the study, but nobody seems to have taken a step back and looked at the wider methodological picture of Simulator-Based Design. The purpose of this thesis is to fill this gap by drawing, in part, upon the author’s long experience in this field. In aircraft and lately also in ground vehicles there has been a technology shift from pure mechanics to computer-based systems. The physical interface has turned into screen-based solutions. This trend towards glass has just begun for ground vehicles. This development in vehicle technology has opened the door for new design approaches, not only for design itself, but also for the development process. Simulator-Based Design (SBD) is very compatible with this trend. The first part of this thesis proposes a structure for the process of SBD and links it to the corresponding methodology for software design. In the second part of the thesis the focus changes from methodology to application and specifically to the design of three-dimensional situation displays. Such displays are supposed to support the human operator with a view of a situation beyond the more or less limited visual range. In the aircraft application interest focuses on the surrounding air traffic in the light of the evolving free-flight concept, where responsibility for separation between aircraft will be (partly) transferred from ground-based flight controllers to air crews. This new responsibility must be supported by new technology and the situational view must be displayed from the perspective of the aircraft. Some basic design questions for such 3D displays were investigated resulting in an adaptive interface approach, where the current situation and task govern the details of information presentation. The thesis also discusses work on situation displays for ground vehicles. The most prominent example may be the Night Vision system, where the road situation ahead is depicted on a screen in the cab. The existing systems are based on continuous presentation, an approach that we have questioned, since there is strong evidence for negative behavioral adaptation. This means, for example, that the driver will drive faster, since vision has been enhanced, and thereby consume the safety margins that the system was supposed to deliver. Our investigation supports a situation-dependant approach and no continuous presentation. In conclusion, the results from our simulator-based studies showed advantages for adaptive interface solutions. Such design concepts are much more complicated than traditional static interfaces. This finding emphasizes the need for more dynamic design resources in order to have a complete understanding of the situation-related interface changes. The use of human-in-the-loop simulators and deployment of Simulator-Based Design will satisfy this need.

This is a dissertation about customer focus. Customer focus is a concept that can be understood in terms of giving the customer what the customer wants. It has been argued that the industrial society has transformed into a service society with the obvious consequence that services nowadays play a leading part, not at least in regard to customer focus. The customer of today is claimed to have lost interest in mass consumption and is much attracted to personalized and unique solutions, something that results in the fact that businesses must create or develop customer focus, i.e. listen to the customer’s wishes, needs, and demands. According to most researchers in this field, “service excellence” is the primary aspect one firm can use in order to successfully compete with other similar firms. According to Service Management, customer focus is much about developing a personal relationship between the service provider (employee) and the customer. In order to that, the service provider needs to adjust his or hers behaviour in accordance with the customer. This circumstance has a tendency to lead to a “master-and-servant” relation, in which the service provider must obey the various wishes, needs, and demands any customer may have. Most studies on customer focus have been undertaken in the context of low skill service work, but the results have often (implicitly) been generalized to comprise all service work in the whole service sector. As a consequence of this situation, my survey takes on high skill service work (banking and health care). The main purpose of the survey is to examine if the results and analyses, presented from service management apply when the services are not low skill. The results from this survey shows that Service Managements heavily emphasis of the personal relationship between employee and customer – in which the service provider in some meaning need to undertake the role of a servant – can be questioned. The results also show that there is a discrepancy between (bank customers’ and patients’) opinion on an abstract comprehensive level and a specific level where various situations and errands are defined. Further, the dissertation shows that the various factors that can be included in the conception of customer focus, need to be examine more carefully. Some factors integrate in a way that makes it difficult to separate them, and one specific factor can in fact hold a variety of essences.

Leadership, quality, effectiveness and health are important factors in the achievement of organisational success. Three questions are addressed to study these elements: 1. How do leadership values relate to leadership behaviours, quality methodologies and health in organisations? 2. How do leadership behaviours relate to effectiveness and health in organisations? 3. How can leadership tools be designed and used to promote health in organisations? The research is based on five studies from three research projects. This research is reported in five papers. Study I concerned eight organisations in the middle of Sweden; the focus was on leadership values and behaviours. Study II concerned three successful organisations that received the award, ‘Sweden’s number one workplace’. Focus in this study was mainly on leadership behaviours. Study III combined results from Studies I and II with a focus on successful leadership behaviours. Study IV concerned the eight organisations in Study I. A leadership tool in the form of a Plan-Do-Study-Act (PDSA) model was developed and evaluated. Study V was of two organisations in Sweden; the focus in that work was on the use of a leadership tool control chart designed to give managers statistically valid early warning signals about health in their organisations. Theory X and Y together with the three-dimensional leadership behaviour theory were used to assess leadership values and behaviours. The theory surrounding PDSA and control charts were used to develop leadership tools. The dimension of health is defined from a salutogenic humanistic perspective; which emphasizes individual well-being. The dimension of quality is defined as the ability to satisfy or exceed needs and expectations. Effectiveness is defined as the extent to which externally and internally defined objectives are fulfilled. Both qualitative and quantitative research methods were used. Interviews, seminars with employees, collection of human resource and effectiveness figures, and questionnaires completed by managers and subordinates were used to collect data. Managers with more Theory Y-oriented leadership values were rated by subordinates as high concerning quality methodologies and leadership behaviour dimensions. The subordinates of these managers tended to be healthier. Two of the studies identified common groups of leadership behaviours in effective and healthy organisations: strategy and vision, communication and information, authority and responsibility, learning culture, worker conversations, plainness and simplicity, humanity and trust, walking around and reflective personal leadership. These leadership behaviours fit into a leadership profile where all three of the dimensions of structure, relation and change are present. Of the three, the relation dimension is strongest and concluded to be a universal dimension. The developed PDSA model seems to be a leadership tool that influences both leadership values and behaviour, particularly in the area of relation-oriented leadership behaviours. An early warning system built on CUSUM- and Shewhartcharts concerning the health indicators of self-assessed general health and new sickcases per employee was also found to be a powerful and usable leadership tool. For future research, the explorative research findings can be quantitatively tested using representative and preferably cross-national data, with a longitudinal design. / Ledarskap, kvalitet, effektivitet och hälsa är viktiga faktorer för en organisations framgång. Tre forskningsfrågor är ställda: 1. Hur relaterar ledarskapsvärderingar till ledarskapsbeteenden, arbetssätt för kvalitet samt hälsa i organisationer? 2. Hur relaterar ledarskapsbeteenden till effektivitet och hälsa i organisationer? 3. Hur kan hälsofrämjande ledarskapsverktyg utformas och användas i organisationer? Forskningen är baserad på fem studier med empirisk bas i tre forskningsprojekt. Resultaten är avrapporterade i fem artiklar. Studie I inkluderar åtta organisationer i mellansverige; fokus är på värderingar och beteenden inom ledarskapet. Studie II inkluderar tre framgångsrika organisationer som har erhållit utmärkelsen “Sveriges bästa arbetsplats” och fokus är framförallt på ledarskapsbeteenden. Studie III är en kombination av resultat från Studie I och II och fokuserar på framgångsrikt ledarskap. Studie IV inkluderar organisationerna från Studie I, och ett ledarskapsverktyg i form av en PDSA modell är utvecklad och utvärderad. Studie V inkluderar två organisationer och fokuserar på ledarskapsverktyget styrdiagram med målet att ge chefer statistiskt säkerställda tidiga varningar rörande medarbetarnas hälsa. Teori X och Y är, tillsammans med den tredimensionella ledarskapsbeteendeteorin, teoribas för analys av värderingar och beteenden inom ledarskapet. Teorier rörande PDSA och styrdiagram är använda för att utveckla ledarskapsverktyg. Hälsa är definierad med ett salutogent humanistiskt perspektiv som betonar det individuella välbefinnandet. Kvalitet som en produkts förmåga att tillfredsställa eller helst överträffa kundernas behov och förväntningar. Effektivitet som både intern och extern måluppfyllelse. Både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder är använda i studierna. Intervjuer, gruppseminarier med medarbetare, insamling av personaladministrativa data och effektivitetsindikatorer samt frågeformulär till chefer och medarbetare är använda som datainsamlingsverktyg. Chefer med mer Teori Y-orienterade värderingar bedöms av medarbetare ha höga värden rörande arbetssätt för kvalitet, ledarskapsbeteenden samt tendenser till bättre hälsa bland medarbetarna. Gemensamma grupper av ledarskapsbeteenden från två studier hos framgångsrika organisationer är identifierade; Den strategiska och visionära ledarskapsrollen, Kommunikation och information, Ansvar och befogenheter, Lärande kultur, Medarbetardiskussioner, Enkelhet, Humanitet och förtroende, Vara synlig i organisationen och Personligt reflektivt ledarskap. Dessa beteenden motsvarar en ledarskapsprofil inkluderande de tre dimensionerna struktur, relation och förändring. Tydligast i resultaten är relationsdimensionen och slutsatsen är att den är universell. Den utvecklade PDSA modellen verkar vara ett tillämpbart ledarskapsverktyg som influerar både ledarskapsvärderingar och ledarskapsbeteenden, framförallt ökad relationsorientering. Ett tidigt varningssystem innehållande hälsoindikatorerna självskattat allmänt hälsotillstånd och nya sjukfall per anställd med styrdiagrammen CUSUM och Shewhart är ett kraftfullt och användbart ledarskapsverktyg. I fortsatt forskning kan de explorativa resultaten testas kvantitativt med representativa, helst internationella, data utifrån en longitudinell design.

Abstract Porsfelt, Dan (2001) Management trainee – Möten med förhinder. Written in Swedish with an English summary. ISSN: 1402 – 1544, ISRN: LTU - DT - - 01/24 - - SE, Institutionen för Arbetsveten-skap, Luleå Tekniska Universitet 2001:24. This doctoral thesis in Human Work Science is a study of the participants in a management trainee program, carried out in a large Swedish company in 1997-1998. The aim of the thesis is to formulate theory around the complexity of a secondary socialisation process where organ-isational culture is externalised and internalised and individual self-identities of leaders-to-be in organisations are developed. The thesis is based on an ethnographic description of the entry of six newly graduated economists into an organisation, called ‘Distro’, and their encounters with existing organisational cultures. The data material has mainly been gathered through par-ticipant observation in the everyday life in the organisation, but also in events outside the or-ganisational frame. An official pan-organisational culture with its related stories, cultures of the shop-floor and a managerial culture in the regional organisation are described, as well as the development of the self-identities of the management trainees in relation to these cultures. The partiality of the internalisation of the different organisational cultures and the conscious acting in contrast to aspects of the internalised managerial culture is emphasised and the great complexity of the transition- and socialisation processes in the specific case is pointed at. This complexity is most likely to exist also in similar cases. The complexity is understood as a room of differences or room of relations. A number of circumstances, demands, structures, possi-bilities, values and practices in relation to one another constructs a sort of zone for reflection and as a consequence also development, movement and action. This zone is labelled interspace. Interspace is thus, a theme that, in different forms, can be found in the previous descriptive chapters of the thesis. The interspace simultaneously makes learning and development of both individual and, in the end, the organisation, possible as it may hinder the individual objective career or that of a group. It is, as a consequence, important for individual or groups finding themselves in the interspace to try to manage the impression that the interspace does not exist. Management trainee programs as a social phenomenon is, finally, seen as an aspect of a pro-fessionalisation process on the work place level, and as a modern institution colliding with post-modern values in the elite groups normally recruited to such programs. Keywords: socialisation, internalisation, organisational culture, micro culture, subculture, leadership, management, trainee, management training, management learning, transition, self-identity, pro-fessionalisation Dan Porsfelt, School of Social Sciences, Växjö University, SE-351 95 VÄXJÖ, Sweden. E-mail: Dan.Porsfelt@svi.vxu.se

This dissertation aims to contribute to the discourse on the future of manufacturing in Sweden. It is argued that the real threat does not come from lower wages in Eastern Europe and Asia. Rather it comes from an inability to make the most of existing manufacturing systems. The joint contribution of the underlying studies that this dissertation is based on provides compelling support for corroborating this line of thought. More important, however, is that in addition to showing that there is room for improvement, a lot of input is provided on how to act creatively for enhanced performance. The discussion on how to act mainly focuses on three research issues. First, enhancing continuous improvement capability. The continuous improvement abilities considered most important for Swedish manufacturers to develop are pointed out. That is, the ability to adopt a systematic and strategic approach to continuous improvements, the ability to lead the way towards continuous improvements, and finally the ability to involve customers and suppliers in continuous improvements. Furthermore, the likely positive performance impact of accomplishing this is clarified. Second, adopting the principles of lean manufacturing. Rather than reinforcing Taylorism, it is shown that lean manufacturing seems to contribute to the creation of sustainable work systems in Sweden. However, a broad process of change awaits the many companies that might aspire to transform their operations in this direction. In order to reap the full potential of this strategy, the work organisation, as well as management accounting and remuneration systems, must change, not only manufacturing processes. Third and finally, making more effective outsourcing decisions. It is shown that any positive effects of outsourcing manufacturing are more likely to be realized if concurrent initiatives are taken to develop the capability of the manufacturing function. The analysis also indicates a potential for taking a more strategic approach to outsourcing, i.e., outsourcing in order to increase focus on core manufacturing activities and take advantage of the supplier’s higher innovation capability. Moreover, a potential for selecting suppliers more appropriately is also indicated, such as by trying to achieve greater economies of scale. The chosen methodological approach has been to combine two large-scale surveys of representative samples of Swedish engineering industry companies with two multiple case studies. The surveys measured continuous improvement behaviours, lean manufacturing and outsourcing, and provides descriptive statistics as well as tests of theoretical assumptions. The case studies provide a deeper understanding of researched issues. One was designed to illustrate how the Balanced Scorecard may enhance the continuous improvement capability level, and the other, to hearing some voices of the empirical field. / QC 20100525

Personlig assistans är en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundläggande behov åt brukaren så att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Denna lag utgör en rättighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag är brukares självbestämmande centralt. Det förekommer dock att bestämmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rättigheter ställs mot brukares rättigheter. Ingenstans finns det uttryckt att den ena lagen står över den andra men ofta utfaller praktiken i att personliga assistenter i dessa fall får ge vika för brukarens självbestämmande. Detta kan medföra praktiska problem för vårt uppsatsföretags personliga assistenter och dess brukare. Företaget som vi skriver vårt examensarbete för är ett privat assistansföretag med omkring 150 anställda personlig assistenter. En av deras viktigaste uppgifter är att matcha den personliga assistentens och brukarens intressen. Vi har i denna studie valt att inrikta oss mot psykosocial arbetsmiljö och ämnar genom intervjuer belysa ett antal personliga assistenters arbetssituation och deras tankar och upplevelser kring denna, med fokus på de motsättningar som kan uppstå i rättighetslagarna arbetsmiljölagen (1977:1160, AML) och lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (1993:387, LSS). Vi har valt att undersöka och besvara följande frågeställningar:   Vad uttrycker arbetsmiljölagstiftningen om den personliga assistentens rättigheter? Vilken inverkan har lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade på den personliga assistentens arbetsskyldighet? Hur upplever de intervjuade personliga assistenterna sin psykosociala arbetssituation? Hur förhåller sig den teoretiska konflikten i praktiken utifrån de anställdas perspektiv? Vi analyserar de personliga assistenternas psykosociala arbetsmiljö utifrån Karaseks krav och kontroll, Johnsons vidareutvecklade dimension av modellen med socialt stöd samt även Antonovskys KASAM-modell. Vidare använder vi lagstiftning till grunden för vår uppsats. Utgångspunkten är att en personlig assistent skall utföra de funktionshindrades rätt enligt LSS så länge arbetsuppgifterna inte är farliga, förbjudna eller kränker den personliga assistenten. Vi har kommit fram till att upplevelsen av arbetssituationen för våra intervjupersoner skiljer sig beroende på vilken känsla av sammanhang de känner i arbetet.

I dagens arbetsliv verkar det, överlag, som att det ställs höga krav på personliga egenskaper. Det som bestämmer vilka egenskaper som tas med i en platsannons är vilka personliga krav tjänsten fordrar för att en anpassning till arbetsgruppen ska vara möjlig. Vid utformandet av en platsannons bör de personliga egenskaperna som anges tas i beaktning då tolkningar kring dem kan se ut på olika sätt beroende på vilken kontext en individ befinner sig i. Utifrån det valde vi att genomföra den här studien vars syfte var att ta reda på om det språkliga budskapet angående de personliga egenskaperna i platsannonser når fram på, ett för arbetsgivaren, önskvärt sätt; samt om det finns skillnader mellan arbetsgivarens och de arbetssökandes tolkningar gällande de personliga egenskaper som återges. Utifrån syftet har frågeställningar formulerats, som besvarats i uppsatsen. Den första frågan behandlade vilka konsekvenser kommunikationskanalen och envägskommunikationen får för hur budskapet i en platsannons når fram och tolkas av mottagaren. Nästa fråga som undersöktes var hur arbetsgivaren och de arbetssökande tolkar de personliga egenskaperna i annonserna. Slutligen besvarar frågorna tre och fyra om det finns några skillnader och samband mellan tolkningarna av de personliga egenskaperna. Vår studie stöds av en teoretisk referensram som bland annat behandlar kommunikation och tolkningslära, rekrytering och platsannonsering samt beskrivningar av de personliga egenskaper som vi har fokuserat på i undersökningen. För att få svar på syftet och frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod, med intervjuer som tillvägagångssätt. Studien utgår från två platsannonser, vars utformare vi intervjuade. Då syftet var att få två olika perspektiv på fenomenet intervjuade vi även arbetssökande. Under intervjuerna fokuserade vi till stor del på respondenternas tolkningar kring de personliga egenskaperna som fanns i platsannonserna. Efter genomförd studie samt analys av den, kom vi fram till en övergripande slutsats; vilken är att det finns skillnader mellan arbetsgivarens och de arbetssökandes tolkningar angående de personliga egenskaperna. Arbetsgivarnas tolkningar inryms i de arbetssökandes, trots det uppstod ett tolkningsproblem. Tolkningsproblemet visade sig i form av att de arbetssökande lade en bredare betydelse bakom egenskaperna än arbetsgivarna. Att de arbetssökande hade en bredare tolkning av begreppen, medförde att de hade ett större urval av tolkningar att välja på. Det ger i sin tur upphov till att den arbetssökande kan välja en tolkning som inte stämmer överens med arbetsgivarens. Vi upptäckte dessutom att det fanns betydande samband mellan egenskaperna. Med samband menar vi att egenskaperna är sammankopplade med varandra och därför upptäcktes en svårighet för våra respondenter att entydigt definiera dem. På grund av att samband mellan egenskaperna existerar så tolkas de på ett brett sätt; därför påträffades även skillnader angående tolkningarna, vilket återkopplas till vår övergripande slutsats. / Today it seems like it is important with individual personal qualities in the labour market. The factor that determines what kind of qualities that ought to be included in a work ad are which personal demands the position requires, in due to the individuals’ possible adjustment to the work group. When forming the work ad the personal qualities ought to be considered because the interpretations regarding them can appear in different ways depending on which context the individual exist in. On this basis we chose to go through with this study. The purpose of the study was to find out if the linguistic message regarding the personal qualities reaches the recipient in a, for the employer desirable way; and if there are any differences between interpretations regarding the personal qualities through the two perspectives, employer and the persons looking for jobs. On the basis of the purpose of the study, some questions have been formed. These questions have been answered in this essay. The first questions discuss what consequences the channel of communication and the one-way-communication cause regarding the messages ability to reach and be interpreted by the recipient. The next question examined was how the employer and the jobseeker interpret the personal qualities in the work ads. The last thing examined is whether or not there are any differences or connections between the interpretations of the personal qualities. The theoretical reference supports our study. The theoretical references consist, among other things, of communication and the knowledge of interpretation, recruitment and job advertisement and descriptions of personal qualities. In order to answer and approach the purpose and the questions of the study, we used a qualitative method with interviews. The study is based on two work advertisements. The creators of these ads were interviewed. Because of the purpose we wanted to have two different perspectives on the phenomenon, thus we interviewed jobseekers as well. During the interviews we focused on the respondents interpretations about the personal qualities in the work ads. After completing the analysis and the study, we came to an overall conclusion; which was that there are differences between the employer and the jobseekers interpretation about the personal qualities. The employers interpretations is included in the jobseekers, despite this a problem regarding the interpretations occurred. These problems were shown in the form of the jobseekers wider view of the qualities, than the employers. The jobseekers wider interpretation of the qualities resulted in a larger selection of interpretations. The jobseeker can choose an interpretation that might not be equal with the employers. We also discovered that there are significant connections between some of the qualities. These connections result in a difficulty for the respondents to define the qualities in a homogeneous way. Because of the existence of these connections they are interpreted in a wider way; thus differences was also discovered, which reconnects to our overall conclusion.