Det är lagstadgat att arbetsgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att sänka riskerna för ohälsa och olycksfall i verksamheten. Mycket tyder på att detta inte fungerar tillfredställande i många skolor. Denna fallstudie syftar till att kartlägga och synliggöra hur det systematiska arbetsmiljöarbetet organiserats i två utvalda kommunala grundskolor.   Det övergripande syftet i studien var att belysa faktorer och mekanismer som kan motverka ett lyckat införande av ett fungerande arbetsmiljöarbete. De frågeställningar vi haft var om kommunernas organisering av arbetsmiljöarbetet uppfyller lagstiftningens krav och hur uppföljningen och kontrollen sker. Studien har genomförts genom analys av kommunernas styrdokument samt genom en enkät kombinerad med uppföljande intervjuer av nyckelpersoner i verksamheterna.   Resultat visar att de båda grundskolornas arbetsmiljöarbete organiserats och bedrivs på ett likartat sätt och att arbetsmiljöproblemen till stor del är likartade. Bilden är samstämmig från de båda verksamheterna att organiseringen inte förmår att fånga upp och hantera alla betydande risker. Slutsatserna från studien är att det finns bristande arbetsmiljökunskap hos alla aktörer som har uppgifter i arbetsmiljöarbetet. / Swedish employers are obliged by law to systematically plan, direct and control activities so that the working environment meets the prescribed requirements. However, evidence indicates that this work is not performed satisfactorily in many schools. This case study aims at mapping out and clarifying how measures towards planning, directing and controlling activities are organized in two public compulsory schools.   The overall purpose of the study is to shed light on elements and conditions that hinder a successful implementation of work environment measures. Our main research questions are: Does the way the municipalities have organized the working environment measures reach the requirements in the law and how controls and follow-ups are performed. Data was collected through the municipalities’ steering documents together with a survey in combination with follow-up interviews with key figures.   Results show that the working environment measures in both schools are organized and performed in similar ways and that the problems reported to a large extent are the same. The unanimous picture shows an organization that is not capable of identifying and handling all important risks. Conclusions from the study indicate that there is a lack of knowledge concerning working environments measures on all levels in the organizations.

Bakgrund Muskuloskeletala besvär i nacke och skuldra är vanligt förekommande arbetsrelaterade sjukdomar bland bildskärmsarbetare. Detta orsakar individuellt lidande med stora kostnader för samhället i storleksordningen 0.5% till 2% av ett lands BNP, men även för företag som utöver ökade omkostnader även riskerar sämre produktion och kvalitet. Det finns en oro att bildskärmsarbetande med progressiva glasögon arbetar med en ökad huvudextension och huvudprotraktion sk ”gamnacke”. Få jämförande studier har dock gjorts på HE respektive FHP vid användandet av progressiva glasögon, och ännu färre med subjekten i deras naturliga arbetsmiljö. Syfte – I denna studie undersöktes om det, i subjektens egen arbetsmiljö, föreligger ett samband mellan begreppet gamnacke och bildskärmsarbete vid användandet av progressiva glasögon avseende faktorerna FHP och HE jämfört med bildskärmsarbete utan progressiva glasögon. Subjekt –Datainsamlingen har skett på sju stycken olika företag i storstockholmsområdet under tidsperioden Mars-April 2017. Testgruppen bestod av 3 män och 7 kvinnor med en medelålder på 57,80 år (±8,18). Tid som de använt progressiva glasögon var 5,85 år (±5,59). kontrollgruppen bestod av 4 män och 6 kvinnor med en medelålder på 55,90 år (±3,60). Metod – Subjekten fotograferades med en smartphonekamera i ett stativ med horisontellt vattenpass, sittande vid sina skrivbord framför sina egna bildskärmar. Tre fotografier togs under 5 minuters tid på respektive subjekt. Subjekten var inte varse om exakt vid vilken tidpunkt fotografierna togs. En mobilapplikation användes för att ta ut vinklar för HE och FHP. Medelvärdena användes sedan för vidare analys med ett two-independent-sample test. Resultat – Testgruppens medelvärde för huvudets protraktion, TFHP var 42,20° (±7,15°). Testgruppens vinkel för mätning av huvudets extension, THE, hade medelvärdet 17,73° (±5,55°). Kontrollgruppens medelvärde för huvudets protraktion, KFHP var 40,87° (±7,53°). Kontrollgruppens medelvärde av huvudets extension, KHE var 11,53° (±7,42°). Korrelationen mellan progressiva glasögon och FHP var inte statistisk signifikant (p = 0,739), detta gällde även för korrelationen mellan progressiva glasögon och HE (p = 0,063). Konklusion – Resultatet av studien visade inget statistiskt signifikant samband gällande att bildskärmsarbetande i subjektetens naturliga arbetsmiljö med fullprogressiva glasögon hade en högre grad FHP eller HE än bildskärmsarbetande utan fullprogressiva glasögon i förhållande till lodlinjen respektive horisontallinjen, däremot sågs en tendens till en högre grad av HE hos gruppen med fullprogressiva glasögon i förhållande till horisontallinjen (p=0,063). / Introduction – Musculoskeletal disorders of the neck and shoulders are common occupational diseases among VDU operators. This causes individual suffering with high costs for society at around 0.5% to 2% of a countries GDP, as well as for companies, that besides high costs also risk a poorer production and quality. There is a concern that VDU operators with progressive lenses have an increased head extension and Forward head posture. However, Few comparative studies have been made on head extension and Forward head posture on subjects with progressive lenses and even fewer with subjects in their natural working environment. Aim – In this study, the aim was to, in the subjects own natural working environment, investigate whether there is a connection between the concept of poor posture in regards of FHP and HE, and VDU operators in the use of progressive lenses, compared to VDU operators without progressive lenses. Materials – The data was collected from seven different companies in the Greater Stockholm area during the period March-April 2017. The test group consisted of 3 men and 7 women with an average age of 57.80 years (± 8.18). The time spent using progressive lenses was 5.85 years (± 5.59). The control group consisted of 4 men and 6 women with an average age of 55.90 years (± 3.60). Method - The subjects were photographed with a smartphone on a leveled tripod, sitting at their own desks in front of their own monitors. Three photos were taken within 5 minutes on each subject. The subjects did not know exactly when the photographs were taken. A mobile application was used to extract angles for HE and FHP measurements. The mean values were then used for further analysis with a two-independent sample test. Results – The test group's mean head protrusion, TFHP was 42.20° (±7.15°). The test group's angle for measuring the head extension, THE, had an average of 17.73° (±5.55°). The control group's mean head protrusion, KFHP was 40.87° (±7.53°). The control group's mean of the head extension, KHE was 11.53° (±7.42°). The correlation between progressive lenses and FHP was not significant (p = 0.739), nor was the correlation between progressive lenses and HE significant (p = 0.063). Conclusion – The results of the study showed no statistically significant correlation that VDU operators in the subject's natural working environment with progressive lenses have a higher degree of FHP or HE than VDU operators without progressive lenses in relation to the vertical- and horizontal line respectively. On the other hand, they had a trend towards a higher HE than VDU operators without progressive lenses with a p-value of 0.063.

No description available.

The aim of this study was to understand how violence and threats of violence are constructed in social work, more specific among financial aid. We also want to investigate whether threats and violence are normalized in meetings with clients. We have three framing questions which we wish to be able to answer with the help of answers from interviews. The first question is how do social workers view threats and violence in the workplace in financial aid. The second question is when are threats and violence presented according to social workers as a problem and the last question is, is it possible to trace a normalization of violence and threats in the interview. The method for this study is qualitative interviews and we interviewed seven participants working in financial aid. The empirical material was analyzed using previous research and the concept “normalization”. The results of the study showed that the first framing question is answered by the interviews defining threats and violence as mental and physical violence and that it is present at work. The second framing question is answered by the interviews stating that threats and violence become a problem if they feel scared or anxious after they have been exposed to threats and violence. The third framing question is answered by the interview's reasoning that there is a normalization of threats and violence at work and it is based on the fact that social workers have begun to tolerate more and more threats and violence and have begun to accept that threats and violence against social workers. It would have been interesting to investigate further about normalization around threats and violence in the workplace, as in our opinion there is not much research on the subject.

Bakgrund: Bygg- och anläggningsbranschen är en olycksdrabbad bransch. För att kunna motivera medarbetarna till arbete i riskfyllda arbetsmiljöer styr företag med belöningssystem. Belöningssystemet formar i sin tur den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Dock motiveras alla medarbetare av olika belöningar vilket i sin tur präglar arbetsplatserna och dess arbetsmiljö. Syfte: Syftet med denna studien är att undersöka samt analysera hur företagens belöningssystem formar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom bygg- och anläggningsbranschen. Vidare är syftet att ta reda på hur den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i sin tur formar den fysiska arbetsmiljön. Metod: Vi har använt oss av två forskningsdesigner; tvärsnittsstudie och flerfallstudier som vi har genomfört på 5 olika företag som är verksamma inom bygg- och anläggningsbranschen. Det empiriska materialet har samlat sin genom semistrukturerade intervjuer med 10 personer från dessa företag. Studien har en induktiv forskningsansats. Slutsats: Vi kom fram till att belöningssystemet är med och formar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, eftersom belöningar bland annat avgör hur motiverade medarbetarna är och hur de därmed integrerar med varandra. Sammanhållningen var också det som vi ansåg låg närmast kopplingen till den fysiska arbetsmiljön. / Background: The construction industry is accident-prone. To motivate employees to work in risky work environments, companies use reward systems. The rewardsystem in turn shapes the social and organizational work environment. However, all employees are motivated by different rewards, which in turn characterizes the workplace and its working environment. Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze how companies’ reward systems shape the organizational and social work environment within the construction industry. Furthermore, the aim is to find out how the organizational and social work environment in turn shapes the physical work environment. Method: We have used two research designs; a cross-sectional study and multiple case studies that we have carried out at 5 different companies active in the construction industry. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with 10 people from these companies. The study has an inductive research approach. Conclusion: We concluded that the reward system is involved in shaping the organizational and social work environment because, among other things, rewards determine how motivated the workers are and how they are thus intrigued with each other. Social cohesiveness was also what we considered to be the closest connection to the physical work environment.

Sveriges socialtjänst har i dagsläget hög arbetsbelastning och personalomsättning. Detta påverkar direkt instansens anställda och organisationernas klienter. Anställda förklarar att den rådande situationen inom socialtjänsten försvårar möjligheten att utföra ett professionellt arbete. Nyutexaminerade verksamma inom socialtjänsten får bristande introduktion på arbetsplatserna som följd av socialtjänstens arbetsvillkor och -miljö. De upplever sig som “inkastade” och ensamma i arbetet. Tidigare forskning visar att nyutexaminerade och socionomstudenter identifierat en kunskapslucka i de praktiska färdigheterna inom socialt arbete och önskar att utbildningen givit dem mer av detta. Syftet med denna uppsats är att undersöka om socionomstudenter som genomfört sin VFU inom socialtjänsten upplever att de via grundutbildningen fått tillräckliga verktyg för att handskas med det avstånd som ofta råder mellan de kunskaper som lärs ut om vad som är välfungerande socialt arbete och de arbetsvillkor de möter på arbetsplatsen. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra respondenter och två informanter. Datamaterialet har analyserats utifrån tematisk analys och genom de teoretiska utgångspunkterna “learning by doing” och krav-kontrollmodellen. Resultatet indikerar att respondenterna har en generell kunskap om det sociala arbetet och dess insatser samt att socialtjänstens rådande situation kan begränsa möjligheten till att utföra ett välfungerande socialt arbete / Sweden's social services currently have a high workload and staff turnover. This affects agency employees and clients. Employees explain that the current situation makes it difficult to perform professional work. New graduates working in social services receive a poor introduction to the workplace due to working conditions and -environment. They feel 'thrown in' and single-handed at work. Previous research shows that new graduates and social work students identified a knowledge gap in practical skills and desired more practical elements in the education. The purpose of this paper is to investigate whether social work students who have completed their internship in social services feel that they have received sufficient tools through the basic education to deal with the distance that often exists between the educated knowledge about well-functioning social work and the working conditions they encounter in the workplace. The study is qualitative, with semi-structured interviews conducted with four respondents and two informants. The materials were analyzed through thematic analysis and the theoretical starting points "learning by doing" and job strain model. The results indicate that the respondents have general knowledge of social work and inputs. Current situation of social services can limit the possibility of performing well functioning social work

Bakgrund: Intrauterin fosterdöd är en sällsynt händelse, av 1000 förlossningar är det cirka tre till fyra förlossningar där det inträffar i Sverige. Som förälder kan det vara svårt att hantera sorgen vid intrauterin fosterdöd och därmed finns det behov av stöd. Föräldrarna uppger att de inte får den rätta vård och stöd som de är i behov av. Det finns bristfällig kommunikation mellan barnmorskor och föräldrar. Stöd till barnmorskor är lika viktigt, vilket är en förutsättning för att kunna hantera svåra situationer. Syftet: Att beskriva barnmorskors erfarenhet av att stödja föräldrar efter förlossning vid intrauterin fosterdöd. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät som besvarades av 25 barnmorskor. Resultat: Fyra kategorier och nio subkategorier utformades. Barnmorskorna ansåg att grunden till god vård för föräldrarna vid intrauterin fosterdöd var att vara närvarande och stödja föräldrarna genom hela vårdtiden. Det kan vara en utmaning att hantera egna känslor samtidigt som det är en hög arbetsbelastning på arbetsplatsen. Behovet av fördjupad kunskap kring stödjandet av föräldrarna föreligger. Slutsats: Barnmorskorna ansåg behovet av vidareutbildning inom ämnet för att kunna hantera svåra situationer. Stödet till barnmorskorna var en viktig faktor för att klara av att bemöta föräldrarna vid intrauterin fosterdöd. / Background: Intrauterine fetal death is a rare event, occurring in approximately three to four out of 1000 births in Sweden. As parents, coping with the grief of intrauterine fetal death can be challenging, and the need for support is crucial. Parents report not receiving the proper care and support they require. There is inadequate communication between midwives and parents. Support for midwives is equally crucial, to be able to manage difficult situations. Aim: To describe midwives' experiences in supporting parents after childbirth in cases of intrauterine fetal death. Method: Qualitative method with an inductive approach. A web- based survey was completed by 25 midwives. Results: Four categories and nine subcategories were formed. Midwives believed that the foundation for providing good care to parents in cases of intrauterine fetal death was to be present and support the parents throughout the entire care period. Managing their own emotions while facing a heavy workload at the workplace can be challenging. There is a need for further education regarding supporting parents going through an intrauterine fetal death. Conclusion: Midwives identified the need for further education on the subject to manage difficult situations. Support for midwives was a crucial factor in being able to support parents in cases of intrauterine fetal death.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter på sjökaptensprogrammet upplever kvaliteten på den fartygsförlagda utbildningen baserat på fartygstyp och hur den skiljer sig mellan dem olika fartygen. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer genomfördes totalt sex intervjuer med studenter på Sjöfartshögskolan i Kalmar. Resultatet visar att studenterna överlag är nöjda med kvaliteten på den fartygsförlagda utbildningen. Tankfartyg beskrivs som den fartygstyp med högst kvalitet på praktiken där studenterna får mer utrymme att ta eget ansvar och utveckla sina färdigheter som framtida styrmän. Vissa moment lyfts däremot fram som något som studenter gärna får mer tid att träna på, såsom förtöjningar och reseplanering. Respondenterna lyfter fram ett flertal faktorer som påverkar kvaliteten på praktiken, bland annat handledningen, besättningens engagemang och vad man får göra ombord som kadett. / This study aims to investigate how the students on the Master Mariner Programme perceive the quality of the ship-based training based on the type of vessel and how it differs between different types of ships. Utilizing a qualitative method in the form of semi-structured interviews, a total of six interviews were conducted with students at the Kalmar Maritime Academy. The results show that students are generally satisfied with the quality of the ship-based training. Tankers are described as the vessel type with the highest quality of ship-based training, where students have more opportunities to take personal responsibility and develop their skills as future officers. However, some aspects are highlighted as areas where students would like more time and room to improve on, such as mooring operations and voyage planning. Respondents identify several factors that influence the quality of the ship-based training, including the mentoring, crew engagement and what tasks are assigned to the cadets.

For many years, it has been reported that the turnover rate among staff in the child and youth services units of social services has been very high. Increased documentation requirements and an imbalance between time and resources create stress and anxiety, which has resulted in many social workers taking sick leave or choosing to resign from their positions. The persistence of these issues within the organization is confirmed by requests from professionals in southern Sweden, indicating that this topic requires further study. By understanding and identifying the positive and negative factors affecting staff turnover in child and youth services units, the current study aims to provide insights that can guide development and contribute to a more attractive work environment. The study was conducted using a qualitative research method, and nine semi-structured interviews with social workers from four municipalities in southern Sweden provided the empirical material upon which the results are based. Three main themes were identified and analyzed using Herzberg's two-factor theory and Hochschild's emotion theory. The results indicate that organizational factors, such as reorganizations, often lead to an imbalance between demands and resources, which can lead to social workers choosing to leave their position. Interpersonal interactions are another significant factor affecting social workers' job-related well-being. This includes both the motivation they derive from interacting with clients and the collegial support needed to perform an emotionally demanding job. The individual emotional labor performed by social workers is essential for maintaining a desired distance between work and personal life. It is obvious that these individuals have chosen to dedicate their professional lives to supporting and helping other people. However, the study's findings show that professional experience, mental resilience, and collegial support are necessary to prevent the cost from becoming too high. / Under många år har det rapporterats om att personalomsättningen inom socialtjänstens barn- och ungdomsenheter varit mycket hög. Ökade dokumentationskrav samt obalans mellan tid och resurser skapar stress och oro, vilket i sin tur resulterat i att många socialsekreterare blivit sjukskrivna eller valt att avsluta sin tjänst. Att problematiken inom organisationen kvarstår bekräftas genom det önskemål som inkommit från verksamhetsfältet i södra Sverige om att ämnet bör studeras ytterligare. Genom att skapa förståelse för-och identifiera vilka positiva och negativa faktorer som påverkar personalomsättningen inom socialtjänstens barn- och ungdomsenheter, syftar den aktuella studien till att bidra med insikter som kan vägleda utvecklingen och bidra till en mer attraktiv arbetsmiljö. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod, och nio stycken semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från fyra kommuner i södra Sverige har gett det empiriska material som resultatet bygger på. Tre huvudteman har identifierats och analyserats med grund i Herzbergs tvåfaktorsteori och Hochschilds emotionsteori. Resultatet visar på att organisatoriska faktorer som omorganiseringar ofta leder till obalans mellan krav och resurser, vilket i förlängningen kan få socialsekreterarna att avsluta sin tjänst. De mellanmänskliga mötena har visat sig ha stor betydelse för socialsekreterarnas yrkesrelaterade välbefinnande. Det handlar både om den drivkraft som de finner i mötet med klienter men även det betydande kollegiala stöd som krävs för att utföra ett emotionellt krävande yrke. Att socialsekreterarna dessutom utför ett individuellt emotionellt arbete är av stor vikt för att hålla önskvärd distans mellan arbete och privatliv. Det är tydligt att det här är människor som har valt att viga sina yrkesliv åt att stötta och hjälpa andra, dock visar studiens resultat att det krävs yrkeserfarenhet, mental styrka och kollegialt stöd för att  priset inte ska bli för högt.

INTRODUÇÃO: A depressão é uma doença crônica recorrente que pode levar à incapacidade. Burnout ou esgotamento profissional é uma síndrome psicológica caracterizada por exaustão emocional, cinismo e ineficácia. Estresse crônico no trabalho tem sido vinculado à depressão e ao esgotamento. OBJETIVOS: Este estudo tem o objetivo de investigar a associação entre exposição a estressores psicossociais do trabalho, quando avaliados pelos modelos Demanda-Controle-apoio social no trabalho e Desequilíbrio Esforço-Recompensa-comprometimento excessivo, com dois desfechos: depressão (depressão maior e outras depressões) e esgotamento (níveis moderado e alto), entre bancários. METODOLOGIA: Estudo de corte transversal com 1.046 bancários do estado do Pará e do Amapá. Foi utilizado um questionário autoaplicável contendo características sociodemográficas, de depressão (Questionário sobre a Saúde do Paciente-9 ou PHQ-9), de esgotamento (Maslash Burnout Inventory) e de estresse no trabalho (Demand-Control-Support Questionnaire e Effort-Reward Imbalance Questionnaire). Como desfechos foram considerados dois níveis de depressão [depressão maior (DM) e outras depressões (OD)] e dois de esgotamento [nível alto de esgotamento (NAE) e nível moderado de esgotamento (NME)]. Modelos de regressão logística foram utilizados para estimar associações entre níveis de depressão e os dois modelos de estresse, controlando para as covariáveis relevantes, e para estimar as associações entre os níveis de esgotamento e os dois modelos de estresse, também controlando para as covariáveis relevantes. RESULTADOS: Em relação à depressão, a prevalência geral foi de 32,0%, sendo 17,6% de DM e 14,4% de OD, não havendo diferença estatisticamente significante entre os sexos. Atividades de alta demanda e baixo controle, bem como baixo apoio social estiveram associados a OD e DM, mesmo após ajuste para sexo, idade e outras condições de trabalho. Risco de DM e OD também foi associado ao alto esforço/baixa recompensa, comprometimento excessivo e desequilíbrio esforço-recompensa após modelo ajustado. A prevalência geral de esgotamento foi de 71,8% (31,1% nível alto e 40,7% moderado), não havendo diferença estatisticamente significante entre os sexos. Exposição a condições psicossociais adversas de trabalho como alto desgaste, baixo apoio social no trabalho, alto esforço e baixa recompensa, e comprometimento excessivo, mostrou forte associação com NME e NAE. Estas associações foram independentes de idade, sexo e outras características ocupacionais. CONCLUSÃO: Este estudo identificou que condições psicossociais da atividade bancária que envolvam alto desgaste, baixo apoio social no trabalho, alto esforço e baixa recompensa, e comprometimento excessivo, podem representar possíveis fatores de risco para DM e OD, bem como para NAE e NME, entre os trabalhadores da atividade bancária / BACKGROUND: Depression is a chronic, recurrent disease, which may lead to disability. Burnout is a psychological syndrome with emotional exhaustion, cynicism and inefficacy. Work-related chronic stress has been associated with depression and burnout. AIM: This study investigated the association between exposure to psychosocial stressors in the workplace, as assessed by the Job Demand-Control-Support and the Effort-Reward Imbalance-Overcommitment models, with two outcomes: depression (major depression and other forms of depression) and burnout (moderate and high levels). METHODS: This is a cross-sectional study with 1,063 bank employees in the states of Pará and Amapá, Brazil. A self-applied questionnaire was used containing characteristics on sociodemographic indicators, depression [(Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9)], burnout (Maslash Burnout Inventory), and work-related stress (Demand-Control-Support Questionnaire and Effort-Reward Imbalance Questionnaire). As outcomes, two levels of depression [(major depression (MD) and other forms of depression (OD)] and burnout [moderate level (MLB) and high level (HLB)] were considered. Logistic regression models were used to estimate associations between the two levels of depression and the two stress models, controlling for relevant covariates, and to estimate associations between the two levels of burnout and the two stress models, also controlling for relevant covariates. RESULTS: The overall prevalence of depression was 32.0%, with 17.6% for MD and 14.4% for OD, with no statistically significant difference between genders. Highly demanding activities, low levels of control, and low social support at work were associated with MD and OD, even after adjusting for gender, age, and other work-related conditions. The risk of MD and OD also was associated with high effort/low reward, overcommitment and effort-reward imbalance after model adjustment. In relation to burnout, the overall prevalence was 71.8%, with 31.1% for HLB and 40,7% for MLB, with no statistically significant difference between genders. Exposure to adverse psychosocial conditions in the workplace, such as high strain, low social support at work, high effort/low reward, and overcommitment showed strong association with HLB and MLB. These associations were independent of age, gender and other occupational characteristics. CONCLUSION: The results identified that psychosocial conditions in banking activity involving high strain, low social support at work, high effort/low reward, and overcommitment may represent possible risk factors for MD and OD, as well as for HLB and MLB among bank employees