Syftet med denna studie är att få djupare kunskaper kring förskollärares tankar om undervisningen i förskolan i förhållande till läroplanen för förskolan och dess yrkesroll. En kvalitativ studie genomfördes med en semistrukturerad intervju där fem förskollärare intervjuades vartefter det insamlade materialet transkriberades och analyserades. Resultatet visade att begreppet undervisning i förskolan förklarades som en process med ett syfte som pågår nästan hela tiden genom olika aktiviteter med barnen i både spontana och planerade undervisningssituationer. I vår studie kom vi fram till att undervisningen skall bedrivas av förskollärare med behörig utbildning som ska ge dem verktyg att utföra sitt uppdrag i relation till förskolans styrdokument. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv med fokus på transformeringsarena ger denna studie en tydligare bild av det som händer på transformeringen av läroplanen. Förskollärarna tolkar begreppet undervisning i förskolan och hur de i sin roll förhåller sig till sitt uppdrag att undervisa barn i förskolan i relation till läroplanen.

Under det senaste decenniet har antalet unga med psykisk ohälsa ökat i Sverige. Det finns ingen säker förklaring av vad denna ökning beror på, men rapporter från bland annat Folkhälsomyndigheten antyder att skolmiljön, skolstress och betygssystemet kan vara bidragande faktorer. Denna uppsats syftar till att undersöka hur skolkuratorer upplever förväntningar på sitt arbete och samverkan med elevhälsans professioner och lärare, och hur det påverkar arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma skolkuratorer. Materialet analyseras med tematisk analys. Resultatet visar att skolkuratorerna generellt har en positiv upplevelse av förväntningar och samverkan inom elevhälsoteamet. Förväntningarna från elevhälsoprofessionerna upplevs till stor del stämma överens med den egna bilden av skolkuratorns yrkesroll och arbetsuppgifter. Däremot är de mindre nöjda med samverkan och förväntningar från lärare. Samtliga skolkuratorer ger exempel på orimliga förväntningar som de upplevt, men dessa går inte att knyta till en viss profession. Hur väl förväntningar och samverkan speglar skolkuratorns yrkesroll påverkas av flera organisatoriska faktorer, däribland elevhälsans ledning och skolkuratorns anställningsform. Tydliggörande av yrkesrollen konstateras viktigt för att öka skolkuratorns handlingsutrymme och bidra till förväntningar som stämmer bättre överens med skolkuratorns egen bild. Skolkuratorerna upplever att de inte kan arbeta främjande och förebyggande i den utsträckning som de önskar, vilket uttrycks som en konsekvens av både orimliga förväntningar och bristande samverkan.

Denna studie behandlar hur studie- och yrkesvägledare, som arbetar på flera skolor samtidigt, upplever sin yrkesroll. Detta studeras genom att titta på vägledarens upplevelse om krav, resurser, förväntningar och stöd. Genom dessa faktorer får läsaren en klarare bild över hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation. Den kvalitativa studien har genomförts på så sätt att sex studie- och yrkesvägledare, som arbetar inom grund- och gymnasieskolan, intervjuats. Vi har utgått från Krav-kontroll modellen för att undersöka hur faktorerna påverkar den upplevda arbetstillfredsställelsen. Resultatet visade att på grund av små tjänster behöver arbetsuppgifterna prioriteras vilket har en negativ inverkan på vägledningen. Att studie- och yrkesvägledarna i denna studie har arbete på flera skolor samtidigt gör att de upplever att de inte utför ett gott arbete på grund av tidsbrist. Detta kan leda till upplevelse av negativ stress. Studie- och yrkesvägledarna upplever att det finns en otydlighet i deras yrkesroll vilket präglar samarbetet på arbetsplatsen. Okunskap om studie- och yrkesvägledares yrkesroll gör att övrig personal har orealistiska förväntningar på vägledarna, vilket påverkar samarbetet och gruppdynamiken.

Detta arbete syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll formas utifrån ettsymboliskt interaktionistiskt perspektiv, det vill säga fritidspedagogens syn på sig självoch hur han/hon tolkar andras uppfattning om rollen. För att kunna svara på detta har vivalt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger. Intervjuerna ärutformade för att ge svar på hur verksamheten ser ut, hur fritidspedagogen ser på sig självi sin yrkesroll och hur han/hon uppfattar omgivningens krav och förväntningar. Resultatvisar att intervjupersonerna påverkas av samarbetet med lärarna på så sätt att ett gottsamarbete gör att fritidspedagogsrollen att bli mer lik lärarens, medan ett mindre välfungerande samarbete leder till att fritidspedagogen arbetar mer självständigt. Intervjupersonernauppfattar inte att de har lägre status än läraren och vi kan därför inte se att dethar någon negativ inverkan på yrkesrollen, snarare borde minskade statusskillnader ledatill en starkare fritidspedagogsroll. Maktfördelningen är däremot mer ojämnt fördeladmellan de två yrkeskategorierna och inverkar på yrkesrollen på så sätt att fritidspedagogentill viss del blir underordnad. Fritidspedagogens luddiga och oklara roll, vilket till vissdel beror på motstridiga och avsaknaden av förväntningar från omgivningen, tycks intepåverka intervjupersonerna och deras yrkesroll i någon större utsträckning.

Förskolan idag består av två yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare. Tidigare har läroplanen inriktat sig på arbetslagets ansvar, som består av både förskollärare och barnskötare, men i och med revideringen av läroplanen 2010 så flyttades ansvaret till förskolläraren. Vi har därför valt att undersöka om den reviderade läroplanen2010 har fått en betydelse i den praktiska verksamheten. Vi har valt att använda oss av begreppen profession och jurisdiktion för att förstå personalens tankar och funderingar kring sin del i detta. Profession och jurisdiktion innebär att skaffa sig monopol i en yrkesroll och makt över vissa arbetsuppgifter i en verksamhet. Vi vill undersöka om arbetsuppgifterna har förändrats i och med den reviderade läroplanen 2010 och hur personalen ser på sin roll i den pedagogiska verksamheten.För att få syn på detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vår empiri valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att intervjua förskollärare och barnskötare ifrån två olika kommuner för att få ett bredare perspektiv på våra forskningsfrågor.Vår studie visar att regeringens avsikt att höja förskollärarnas status inte lyckats på de förskolor som vi har besökt och gjort intervjuer på. Barnskötare har en stark position i verksamheten och anser att deras yrkeserfarenhet väger tyngre än förskollärarnas teoretiska utbildning. Den visar även att på grund av detta väljer förskolläraren ibland att ta ett steg tillbaka. Alla informanter delar nämligen också samma syn på att individens kompetens ska värdesättas mer än utbildningen i sig. Att förskollärarna inte värdesätter sin utbildning och vågar äga arbetsuppgifter gör att de inte heller uppnår monopol i verksamheten.

Syftet med denna studie är att undersöka vägledningssamtalet och vägledares yrkesroll på högskolan. Undersökningen utgår från rollteorier som genomgående ställs mot det empiriska materialet där vägledarrollen på olika sätt kommer in. Studien tydliggör även begreppet projekt som beskriver hur ett vägledningssamtal kan analyserar beroende på vilka förväntningar och syften de olika deltagarna i samtalet har. Metoden som har använts är kvalitativ och studien utgår ifrån sammanlagt sex informanter, varav fyra med vägledningssökande och två med vägledare.Studien visar på att samtliga vägledningssökande har rollförväntningar som till stor del handlar om att få information, och det är just informationsbiten som de ser som viktigast när det handlar om vägledningssamtalen. Båda vägledarna berättar även att de huvudsakligen arbetar med just informationsbiten. Studien visar också att samtliga av de vägledningssökande är relativt nöjda efter vägledningssamtalet och att deras rollförväntningar har uppfyllts. I analysen och diskussionen presenteras våra reflektioner kring studiens resultat, och hur man skulle kunna arbeta för att ge en tydligare bild av studie- och yrkesvägledares yrkesroll.

Sjuksköterskeutbildningen har förändrats med utvecklandet av omvårdnadsvetenskap och med det har även sjuksköterskans yrkeskompetens utvecklats. Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver de kompetensområden sjuksköterskans yrkesgrund vilar på. Syftet med denna enkätstudie är att undersöka vilka uppfattningar studenter som nyligen påbörjat sjuksköterskeutbildningen har om omvårdnad och vilka aspekter i sjuksköterskans kompetensbeskrivning de anser vara viktigast. Resultatet visar att studenterna till stor del definierade omvårdnad som en hjälpande och omhändertagande aktivitet. De ansåg att de vetenskapliga och omvårdnadsteoretiska delarna var de minst viktiga i sjuksköterskans kompetensområde medan egenskaper som förmåga att kunna lyssna skattades högt. Ointresset för omvårdnadens vetenskapliga delar utgör ett problem för omvårdnadsvetenskapens fortsatta utveckling och leder till att vissa delar av Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska blir svåra att uppnå. / The nursing education has changed with the development of nursing science which means that nursing competence also has developed. The document Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska published by the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) describes the qualifications that registered nurses must have. The aim of the questionnaire study at hand is to examine the perceptions of nursing that nursing students hold as they first enter their education and which aspects of the nursing competence they hold as most important. The findings indicate that the students mostly define nursing as a helping and nurturing activity. They considered nursing science and theoretical models in nursing as the least important while characteristics like ability to listen was considered more important. The lack of interest in the scientific aspects of nursing constitutes a problem for the development of the nursing science as well as the nursing profession.

Ronden är en benämning på en arbetsform som sedan länge använts på vårdavdelningar inom sjukhusen. Syftet med studien har varit att undersöka patientens upplevelse av delaktighet vid ronden på en onkologavdelning för att öka förståelsen för individuella uppfattningar om känslan av delaktighet hos patienten. Avdelningens patienter har delats in i en Röd respektive Blå grupp. Den Röda gruppen har fungerat som försöksgrupp för en ny metod att genomföra ronden på. Metoden har inneburit att patienterna i den Röda gruppen personligen varit närvarande under en så kallad socialrond. Varje vecka har nya patienter erbjudits att deltaga i studien, detta har skett under en två veckors period. Metoden vi inspirerats av är innehållsanalys och den teoretiska referensramen har föranletts av omvårdnadsforskaren Katie Erikssons definition av vårdprocessen. Resultatet har presenterats som både kvantitativa och kvalitativa data, i form av korta citat och tabeller. I resultatet har det ej framkommit några tendenser på att införandet av den nya rondmetoden skulle ha påverkat patientens upplevelse av delaktighet. Vad vi dock kunde påvisa var att personalens bemötande var av stor betydelse för samtliga informanter, oavsett rondmetod. / The round is a designation of a work form that for a long time have been used in nursing wards at the hospitals. The aim of the study has been to look into the patient’s experience of participation at the round on an oncology ward to gain understanding around individual opinions of the experience about patient participation. The patients at the ward have been divided into two different groups, a Red and a Blue. The Red group has functioned as the trial group of a new method of how the round could be performed. The method has meant that the patients in red group personally have been participating during a so-called socialround. Every week different patients have been offered to participate in the study, during two weeks. The method of which we have been inspired is content analysis and the theoretical frame has generated from the nursing researcher Katie Eriksson’s definition of the caring process. The result has been presented as both quantitative and qualitative form of data, presented as short quotations and tables. In the result there haven’t been clear tendencies that implicate that the introduction of the new round method has led to any affect on the patient’s experience of participation. We have however been able to point out that the staffs’ treat were of great importance for each and every one of the informants, regardless of what round method that has been used.

I förskolan finns det två yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare. Förskolan har blivit en egen skolform som fått egen läroplan som reviderats och fått tydligare riktlinjer för förskollärare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven på personalen höjts. Med utgångspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka närma oss en förståelse för hur de båda yrkeskategorierna ser på sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar också hur de tänker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas två yrkeskategorier i förskolan? För att få syn på detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vår empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer. Vi valde att intervjua tre förskollärare och tre barnskötare från olika arbetslag. Studien visar att förskollärare och barnskötare inte gärna uttalar några tydliga skillnader i yrkesrollerna. En anledning till detta kan vara att det skett en kompetensutjämning vilket innebär att man känner lojalitet i arbetslaget och därför lägger sig på minsta gemensamma nivå trots olika kompetenser. Trots att de gärna inte vill uttala några skillnader blir det tydligt att de faktiskt ser skillnader mellan yrkeskategorierna. Studien visar även att språket är en central del i identitetskonstruktionen, i talet om sin kompetens och yrkesroll urskiljer man sig från de andra. Vidare finns det en allmän uppfattning om att en yrkeskategori vore det optimala och att detta är ett rimligt mål att sträva mot.

Målet är att öka kunskapen om hur specialpedagoger kan agera och reagera i sina olika yrkesroller vid möten med olika uppdrag. Denna intervjustudie omfattar fem specialpedagogers möte med fem utvalda uppdrag och dess uppdragsbeskrivningar. De utvalda uppdragen är; Dokumentationsuppdraget, Läroplansuppdraget, Inkluderingsuppdraget, Yrkesuppdraget (speciallärare/specialpedagog) och Elevhälsouppdraget. Specialpedagogernas möten med ovanstående uppdrag är tolkade ur ett gatubyråkratiskt perspektiv, enligt Lipsky´s teori om street-level-bureaucrats. Enligt denna teori betraktas anställda inom offentlig verksamhet som gatubyråkrater, således räknas specialpedagoger som gatubyråkrater (men benämns som specialpedagoger i studien). Fokus i studien är på specialpedagogernas grad av handlingsutrymme och deras identifiering av förbättrings- respektive försämringsfaktorer i de olika uppdragen och vilka yrkesroller specialpedagogerna intar gällande de olika uppdragen. Resultatet visar i korthet att:Dokumentationsuppdraget – upplevs som en förbättringsfaktor och medför ett stort handlingsutrymme, vilket specialpedagogerna själva tagit på sig aktivt och medvetet i sina yrkesroller.Läroplansuppdraget – upplevs enligt specialpedagogerna av eleverna som försämrande men av lärarna som förbättrande. Handlingsutrymmet upplevs som litet i mötet med uppdraget.Inkluderingsuppdraget – upplevs vara starkt beroende av den egna verksamhetens lednings inställning till begreppet. Finns det ett stort handlingsutrymme för specialpedagogerna i samspel med elev/hem/lärare ses uppdraget som förbättrande men diametralt motsatt om handlingsutrymmet är litet.Yrkesuppdraget (speciallärare/specialpedagog) – upplevs som irrelevant då samtliga intervjuade specialpedagoger anser att skolans behov bör avgöra uppdraget – inte yrkesdefinitionen. Stort handlingsutrymme om skolans behov får avgöra och anses då som förbättrande. Litet handlingsutrymme om yrkena hålls för strikt åtskilda eller enbart ena yrkesgruppen finns representerad vilket kan leda till en försämring av den mindre flexibla verksamheten.Elevhälsouppdrag – upplevs som en icke-fråga då samtliga specialpedagoger alltid varit självklara medlemmar däri. Handlingsutrymmets storlek är beroende av elevhälsans organisation och dess mötesstruktur. En försämringsgrad finns inte gällande denna fråga, utan bara olika grader av förbättring.