<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasielärares inställning till ämnesintegration mellan matematik och naturkunskap på gymnasiet. Vidare kommer arbetet att undersöka om det finns några fördelar enligt lärarna med en ökad ämnesintegration mellan matematik och naturkunskap. </p><p>Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod med intervjuer av gymnasielärare. Djupintervjuer genomfördes för att ta reda på respondentens inställning utifrån sin lärarprofession. Denna intervjuteknik gör det möjligt att förstå lärarens planering, förhållningssätt och syn på undervisningsmetod. </p><p>Undersökningen kom fram till att de intervjuade lärarna anser att det är positivt med en ämnesintegration om den är naturlig och inte känns påtvingad för eleverna. Hittar läraren den naturliga kopplingen kommer kunskapsutvecklingen inom både matematik och naturkunskap att gynnas. Genom ämnesintegreringen kommer eleverna att få en bättre förståelse för helheten samtidigt som ämnena förankras i verkligheten.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om estetik. Huvudsyftet med arbete var att synliggöra på vilka sätt lärare ser på den estetiska verksamheten i skolan. Den lärarkategori som vi valt att rikta in oss på är högstadielärare som undervisar inom SO-blocket. Anledningen till att vi i detta arbete valt att fokusera på det estetiska området inom skolan berodde framförallt på den omorganisation som skedde inom lärarutbildningen under det tidiga 2000-talet. Omorganisationen innebar, för det estetiska området, att ett större fokus kom att riktas på den estetiska verksamheten än vad som tidigare varit fallet. </p><p>Av den anledningen har vi haft för avsikt att skapa oss en bild över hur pass väl den estetik som lyfts fram för blivande lärare i den nya lärarutbildningen, som kom till i samband med omorganisationen, kommit att påverka nyutexaminerade SO-lärares uppfattningar av och inställningar till estetisk användning i sin SO-undervisning.</p><p>Utifrån den forskning som bedrivits, framförallt under de senaste två decennierna, kring vilka fördelar som estetiken medför för elevers inlärning och utveckling, samt hur estetiken används i dagens svenska skola har vi utvecklat två huvudbegrepp som ligger till grund för vårt resultat. Dessa begrepp har vi valt att kalla den restriktiva estetiken och den utvecklande estetiken. Anledningen till att vi gett dem dessa namn handlar om att de ganska så tydligt förmedlar hur estetiken i den svenska skolan används eller borde användas. Inom den restriktiva estetiken, som genomsyrar den svenska skolan, utnyttjas estetiken inte till fullo anser forskarna. Den utvecklande estetiken handlar således om vad skolan och alla dess aktörer skulle behöva tänka på och förändras för att estetiken ska kunna utnyttjas till fullo. </p><p>Resultatet av vår studie visar på en ganska så hög osäkerhet kring begreppet estetik och hur det ska definieras. Vi kom även fram till att SO-undervisningen genomsyras av estetiska inslag, men att dessa inslag framförallt är av en modest typ, vilket är en del av den restriktiva estetiken.</p>

<p>En uppsats förankrad i de didaktiska ställningstaganden svensklärare gör gällande skönlitteraturen i kursen Svenska A på gymnasiet. Uppsatsen är inriktad både på lärares och elevers syn på litteraturundervisningen.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att söka finna klarhet i hur grammatik som arbetsområde behandlas och värderas av lärare i dagens gymnasieskola, detta mot bakgrund av aktuell forskning kring ämnet.  Det kommer även att föras en diskussion kring den starkare betoningen av grammatik i den nya kursplanen (Gsy11) och hur lärare bemöter denna.  </p><p><strong> </strong></p><p>Undersökningen är baserad på dels litteratur, dels lärarintervjuer. Med utgångspunkt i litteraturen redogörs för grammatikens historia och utveckling i skolan samt exempel på argument och attityder som forskare gör gällande ifråga om grammatikundervisning. Lärarintervjuerna består av nio frågor, utförda med hjälp av sex lärare i olika åldrar, verksamma på olika gymnasieskolor och program. Intervjuerna ger i arbetet svar på hur grammatiken som ämnesområde behandlas i praktiken.  </p><p><strong> </strong></p><p>I resultatet presenteras olika forskares argument, attityder och åsikter kring grammatikundervisning. Forskningsläget ställs slutligen mot resultatet av lärarintervjuerna och det förs en diskussion kring frågeställningarna. Ett framträdande resultat av undersökningen är den stora variation i attityder och undervisningssätt som informanterna uppvisar till grammatikmomentet. Vidare dominerar främmandespråksargumentet då informanterna ombeds diskutera argument till undervisning i grammatik. Överhuvudtaget är flera av de argument som informanterna tar upp förankrade i forskningsläget. Av intervjuerna kan även utläsas att informanterna ofta använder sig av grammatik i ett responsarbete där elevernas egna texter står i fokus, något som även utkastet till den nya kursplanen efterfrågar.</p>

<p>Tanken till arbetet väcktes efter samtal med människor i min omgivning i allmänhet, och i synnerhet med elever under mina perioder av verksamhetsförlagd utbildningen, då det framkommit att matematiken upplevs intressant och motiverande när en förståelse infinner sig. Syftet med undersökningen har varit att få en bild av den syn matematiklärare på gymnasiet har på matematikkunskaper med fokus på förståelse och framför allt deras syn på hur man skapar förståelse i undervisningssituationen inom Gymnasieskolans A-kurs i matematik och området algebra. Metoden som använts är en kvalitativ metod och sex lärare verksamma på Gymnasieskolor har intervjuats. Utifrån den teoretiska bakgrunden och de resultat intervjuerna inbringat har följande slutsats dragits, för att öka möjligheter till att en förståelse ska skapas i lärandet hos eleven inom matematiken så är en undervisning som är variationsrik och karakteriserad av mycket verbal kommunikationen, såväl mellan lärare och elev som av elever emellan gynnsam för lärandet och förståelseutvecklingen.</p>

<p>I detta arbete undersöks lärarnas inställning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lärare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare år eller gymnasiet. Undersökningen är i metaform där tidigare resultat sammanställs i ett försök att finna tendenser i lärarnas inställning.</p><p>Dessa svar analyseras och diskuteras därefter utifrån relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer.</p>

No description available.

<p><p>Litteraturen om utomhuspedagogik ger nästan bara positiva aspekter av ämnet, exempelvis att det underlättar för elever i undervisning. Däremot framkommer det endast lite om vad elever anser om att delta i undervisning utomhus. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om elevers inställning till utomhusundervisning skiljer sig beroende på antal lektionstillfällen utomhus. Studien gör en jämförelse av vad elever anser om att delta i undervisning utomhus och vilket lärande eleverna anser ske på utomhuslektionerna. Jämförelsen genomförs med hjälp av intervjuer av två grupper elever i åk 2. Grupperna skiljer sig vad gäller antal lektionstillfällen utomhus. Resultatet av denna studie visar att båda grupperna är positiva till utomhusundervisning. Grupp A har en positiv inställning medan hälften av grupp B har en negativ inställning till undervisning utomhus, vilket kan bero på att grupp A har en mer etablerad utomhusvana. Eleverna i grupp A anser sig lära mycket på utomhuslektionerna och tycker att kunskaperna fastnar mycket lättare då. Grupp B nämner inte något om den behållningen. Både grupp A och B visar på reflektion i lärandet. Grupp A har främst sin matematikundervisning på skolgården, vilket grupp B inte har. Sammantaget visar den här studiens undersökning att fler antal lektioner utomhus ger större utomhusvana och att det också påverkar elevers inställning till utomhusundervisning mer positivt.</p></p>

<p>Læring og undervisning er tema som de fleste har et forhold til - siden vi alle har vært i en læringssituasjon. På samme måte er informasjonsteknologi et tema som de fleste etter hvert kjenner til, og ikke minst har formeninger om. En kobling av disse to temaene "IKT innen læring og undervisning" er et tema som er blitt mye diskutert de siste årene, ikke bare innen undervisningssektoren, men også i media, blant politikere, forskere og i "de tusen hjem".</p><p>Denne avhandlingen tar for seg emnet "IKT i læringsprosessen", et vidtrekkende tema hvor man kunne ha tatt for seg uendelig mange underemner. Jeg har imidlertid valgt å fokusere på elektroniske læremidler satt i en moderne pedagogisk sammenheng, da det i de siste tiårene også har skjedd mye innen pedagogisk utvikling. Ny pedagogikk som f.eks problembasert læring og samarbeidslæring begynner å få fotfeste i den norske skoleverdenen, både i grunnskolen, i videregående skole og ved høyskoler og universiteter. Dette får også betydning for hvordan IKT skal tas bruk innen undervisning og læring.</p><p>Innledningsvis i avhandlingen beskrives som bakgrunnstoff utviklingen innen bruk at IKT i undervisningssammenheng, i tillegg til at de moderne læringsteoriene som nå dominerer innen den pedagogiske utviklingen klargjøres. De moderne pedagogiske teoriene som her beskrives er et viktig fundament for avhandlingen forøvrig.</p><p>En avhandling om "IKT i undervisningen" ville vært mangelfull dersom pedagogisk programvare ikke nevnes. Begrepet "pedagogisk programvare" er imidlertid etterhvert blitt et noe problematisk begrep, og dette eksemplifiseres og diskuteres i avhandlingen. Konklusjonen her er at definisjonen om hva som er et pedagogisk program, ikke er det vesentligste. Det er det pedagogiske grunnsynet til hver enkelt pedagog som er avgjørende i denne sammenhengen.</p><p>"IKT innen undervisning" er et emne som dekker ulik bruk av ny teknologi innen undervisning. Internett har slått gjennom som et hjelpemiddel innen læring, og det beskrives og evalueres hvordan hypermedia kan ha merverdi innen undervisning og læring. Det fokuseres spesielt på studentaktiv bruk av internett, da jeg synes at debatten så langt har dreid seg for mye om bruk av internett som en informasjonsdatabase. Dette er selvfølgelig en viktig anvendelsesmåte av internett, men samtidig er det viktig å fokusere på mer studentaktive tilnærminger til internett. Som et eksempel i denne sammenhengen beskrives i denne avhandlingen hvordan internett kan tas i bruk som et publiseringsmedium, hvor den lærende er den aktive part som utvikler informasjon, og ikke bare henter inn ferdig informasjon. Dette er internettbruk i samsvar med moderne pedagogiske teorier.</p><p>For å beskrive hvordan IKT kan tas i bruk innen undervisning og læring, er det i denne avhandlingen fokusert mye på samarbeid. Gruppetekst er én tilnærming til datastøttet samarbeidslæring, og selv om utviklingen ikke er kommet langt når det gjelder gruppetekst, så skjer det mye innen dette området for øyeblikket, og det vil bli spennende å følge utviklingen her. Samarbeidsverktøy er sentrale verktøy innen ny pedagogikk, og dette temaet behandles grundig i avhandlingen. Først beskrives hva samarbeidsverktøy er ved å vise til to eksisterende verktøy, BSCW og TeamWave. Disse verktøyene vurderes også med hensyn til hvordan de kan tas i bruk innen læring.</p><p>Jeg har også gjennomført en undersøkelse som tar for seg bruk av samarbeidsverktøy (nærmere bestemt TeamWave) innen prosjektarbeid, og brukt erfaringer gjort gjennom denne undersøkelsen som utgangspunkt til et designutkast av et samarbeidsverktøy.</p><p>I designforslaget har jeg forsøkt å beskrive et samarbeidsverktøy med de funksjonene som jeg mener at et slikt verktøy bør tilby i en læringssituasjon. Designforslaget er også preget av en moderne pedagogisk vinkling, da det var viktig for meg å kunne ta utgangspunkt i pedagogikk allerede i utviklingsfasen, i stedet for å vurdere hvordan et ferdig designforslag skal kunne utnyttes innen læring.</p><p>Design-forslaget er ment å skal integreres med et allerede eksisterende hypersystem, for å oppnå et integrert læringsmiljø for studentene. Dette hypersystemet beskrives og vurderes med hensyn til bruk innen undervisning, i tillegg til at det blir beskrevet et juridisk problem i forhold til slike lukkede læringsmiljøer og regler om opphavsrett. Dette er en viktig sak, da det har betydning for hvordan man kan benytte seg av teknologiens muligheter og fordeler, sammenlignet med andre læremidler.</p><p>Et annet interessant perspektiv er hvordan informasjonsteknologien kan være til hjelp innen evaluering. Et eksempel på hvordan IT kan fungere i en evalueringssituasjon beskrives gjennom et eksisterende program kalt Course Test Manager. Konklusjonen i denne sammenhengen er imidlertid at evalueringsform må stå i forhold til arbeidsmåtene som brukes i faget. Det nytter ikke med en flervalgstest innen et prosjektbasert fag.</p><p>Jeg konkluderer med at det å lykkes med innføringen av IKT-verktøy innen læring er avhengig av langt flere faktorer enn teknologien, og det er ikke nok å legge teknologien til rette dersom man ikke tar hensyn til disse faktorene.</p><p>Avhandlingen tar altså for seg de nevnte tema med utgangspunkt i moderne pedagogiske teorier, og alle nevnte anvendelsesområder av IKT innen læring vurderes med hensyn til om det gir merverdi i læringsprosessen.</p>

<p>The purpose of this study was to examine how the genrebased instruction applied in multicultural classrooms. My observations were carried out in three different classrooms, whit the educators constantly working on language development off the students. Two observations were carried out in Swedish, with a teacher of Swedish as a second language and the Swedish-teacher working with students together. In these two lessons in Swedish, I took away from Pauline Gibbons model, while the third lesson in civics I assumed from Eija Kuyumcu genre model. Both models are based on the Australian research around the genrebased teaching. The students come from different environments and have different linguistic knowledge. A pedagogue work in the classroom is of significant nature of second language learners. The students need support in various ways to achieve a good language development. This can be done in many different ways depending on the context, the students are placed in. The purpose of the observations was to investigate to what extent the teacher uses the genre-based model, which among other things, Gibbons and Kuyumcu shows. Another aspect that I also put emphasis in was the pedagogue’s ways to support students in the classroom. To work from the genre-based model means that the student will learn to write in different areas because all areas have different linguistic characteristics</p>