Abortion remains a contentious issue, which greatly raises ethical problems. This thesis examines the leading arguments in the Swedish abortion debate around the – in terms of legislation – critical years of 1938 and 1974. With Foucault's genealogical method, Butler's theories of gender as a social construction in relation to power and doxa, the study examines what the development of the argumentation says about the views on morality, the woman's body, life, individual and state? How has the arguments pro and against abortion changed over time and what does this say about the norms that guide and orientate the arguments? The most obvious change in argumentation is seen in the shift from an absolute moral and conservative position into an increasingly relativistic and liberal position, and this study will argue that this shift has its prerequisites in the changing status of the citizen and state. Yet, despite these developments, a moral ambivalence can be discerned in the arguments advanced in favour of the right to abortion. The question of what life is grievable and when this occurs is constantly negotiated. This constant negotiation is modulated and modified by different discourses. As this study shows, the absolutistic and the relativistic discourse gives rise to radically different positions. But while the relativistic discourse once radicalized the discussion on abortion, mainly because it served to relativize an absolutist position, it serves radically other purposes today. The subjectivist stance could even be seen to threaten individual’s right to self-determination over their own bodies.

Abort/Motstånd är en diskursanalytisk studie av text och bild hämtade från den internetbaserade verksamheten hos de svenska abortkritiska organisationerna Ja till livet och Människorätt för ofödda. Uppsatsens övergripande syfte är att urskilja hur kvinnan och hennes kropp konstrueras inom antiabortrörelsens internetbaserade verksamhet – det vill säga den diskursordning som behandlas. Det teoretiska ramverket utgår från kvinnligt subjektskap och kroppslighet, abort analyseras även i relation till graviditet och/eller moderskap. Analysen tar avstamp i kvinnans situation och behandlar body/mind-distinktionen, samt problematiserar denna i relation till den medicinska västerländska diskurs som ofta fråntar den gravida kvinnan subjektsstatus. Av analysen framgår det att huvuddragen i motståndsdiskurserna, i relation till kvinnlig autonomi, karaktäriseras av tre drag: att fostret tilldelas super-subjektstatus, att den gravida kvinnan berövas sitt subjektskap och att kvinnor som vill göra abort närmast porträtteras som monster. Detta innebär i förlängningen att gravida kvinnor avhumaniseras – eller att de riskerar att betraktas som levande kuvöser.

Med syfte att undersöka hur diskursen som kulturellt meningsskapande resulterar i kollektiva uppmaningar till disciplinering, i detta fall av kvinna som föreställd moder, klarlägger studien hur de meningsproducerande sociala maktprocesserna möjliggörs och vidmakthålls. Förenad med den politiska diskursteorins förståelse för hur de rådande normerna och värderingarna påverkar individers handlingsutrymme, utreder uppsatsen den juridiska apparatens och den offentliga styrningens diskursiva upprepning av folkhemmets reproduceringspolitik. Med intervjumaterial visar studien hur erfarenheten av hemabort resulterar i en internaliseras självdisciplinering av kroppen hos kvinnan. Den offentliga styrningens verbala praktiker klargör abortdiskursens sociala kulturprocess och dess maktstruktur.

Introduktion: I Sverige utförs cirka 38000 inducerade aborter årligen, många trots att kvinnan använt preventivmedel. I omvårdnaden vid inducerad abort är det viktigt att sjuksköterskan tillgodoser kvinnans emotionella såväl som fysiska behov och att bemötandet präglas av förståelse för kvinnans situation. Syfte: att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå inducerad abort. Metod: en litteraturstudie som utförts enligt Polit och Becks (2016) flödesschema på nio steg, där sökorden Abortion induced, Women* och Experience* användes för att söka artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. De sju utvalda artiklarna som ligger till grund för litteraturstudiens resultat genomgick en kvalitetsgranskning med hjälp av Polit och Becks (2016) “Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” innan en induktiv databearbetning och analys gjordes. Resultat: utifrån studiens syfte framkom fyra teman; Att inte känna sig förberedd, Att lida fysiskt och emotionellt, Att vara i behov av stöd och Att hitta en mening och försöka gå vidare. Slutsats: Att genomgå inducerad abort upplevdes av kvinnorna som fysiskt och emotionellt påfrestande. Flera önskade att de hade blivit bättre förberedd av vårdpersonalen på vad som väntade. De flesta kvinnor hade behov av att få stöd under och efter abortprocessen men flera uttryckte att det var svårt att prata om aborten med andra. Efter aborten hade kvinnorna olika sätt att gå vidare på och för vissa var detta svårare än för andra.

Denna studie avser att undersöka hur en subvention påverkar en individs hälsoinvestering. Hypotesen är att en ökad subvention på p-piller minskar antalet aborter. Därmed kan individen i större utsträckning investera i sin hälsa och undvika de påfrestningar som en abort kan innebära. Syftet är därför att studera effekten av landstings olika p-piller-subventioner på antal aborter. Studien använder paneldata på kommunnivå för åren 2000-2011. För att urskilja sambandet tillämpas en fixa-effekter-modell. Studien finner inget stöd i sambandet mellan en högre subvention och ett lägre antal aborter. Därför kan studien varken bekräfta eller förkasta tidigare forskning. Då resultatet inte är statistiskt signifikant går det inte att dra några säkra slutsatser utan vidare forskning.

Introduktion/Bakgrund: En kvinna som genomgår en abort är vanligt förekommande i dagens samhälle och det finns olika typer av abortformer som antingen är ett aktivt val eller inte. Fysiska konsekvenser, så som blödning och smärta, är vanliga vid abort, dock så kan även den psykiska påfrestningen under processen vara väldigt stor. Sjuksköterskan har en viktig roll i att lindra och stötta kvinnan i abortprocessen för att minska kvinnans upplevelse av ångest, om det förekommer. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att lindra ångest i samband med en abort. Metod: Litteraturstudie utförd utifrån Polit och Beck’s (2017) nio steg. Databassökningen gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklar som valts ut kvalitetsgranskades enligt Polit och Beck (2017) granskningsmallar för kvalitativa och mixedmethod artiklar. Tio artiklar användes i resultatet och bildade tillsammans tre teman. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i tre teman; Information, empatiskt förhållningssätt och socialt stöd. Resultatet visade och betonade vikten av adekvat och relevant information från sjuksköterskan under hela processen vilket lindrade ångest hos kvinnan. Även ett empatiskt bemötande från sjuksköterskan och att känna sig välkommen påverkade kvinnans välmående på ett positivt sätt samt att socialt stöd framkom som en nyckeldel i hanteringen av ångest vid abort. Slutsats: Ångest är vanligt förekommande vid abort, oavsett vilken typ av abort kvinnan genomgår. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att informera, ge stöttning, öka det sociala stöd kvinnan har samt ha ett empatiskt och bra bemötande mot kvinnan under hela abortprocessen.

No description available.

SAMMANFATTNING  Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att genomgå en sen inducerad medicinsk abort.  Metoden som användes var en allmän litteraturstudie där totalt femton artiklar inkluderades från länderna; Sverige, England, Israel, Frankrike, Portugal, USA och Nederländerna. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, PsycINFO och CINAHL. Både kvalitativa och kvantitativa studier som kvalitetsgranskats ingår i studien. I resultat framkom två huvudteman; psykisk upplevelse av sen abort och fysisk upplevelse avsen abort. Det framkom fyra underteman; behov av stöd, sorg, stress och smärta. Slutsatsen av studien var att kvinnor som genomgår en sen inducerad medicinsk abort upplever ett stort behov av stöd. Det är en socialt oacceptabel typ av sorg som minskade över tid. Det är saker som triggar igång sorgen såsom påminnelser om graviditeten. Det fanns en stress över att gå snabbt från en diagnos till ett avbrytande och den stressen var större ju längre gången i graviditeten kvinnan var. Kvinnor upplever en fysisk smärta när de genomgår en sen medicinsk abort. Upplevelse av en sen abort var ofta relaterat till smärtan. Kvinnor upplevde att de var oförberedda på den fysiska delen av en abort. För en klinisk tillämpbarhet är förhoppningen att barnmorskor som möter kvinnorna kan få en förståelse för vad kvinnorna upplever och se dem som individer med olika bakgrunder och att det är en unik situation för kvinnan. Fortsatt forskning bör fokuseras på bättre smärtlindring för kvinnorna och vilket stöd kvinnor behöver när de genomgår sena medicinska inducerade aborter. / ABSTRACT Aim of this study was to explore women’s experiences of a termination of pregnany in the second trimester. The method that was conducted was a literature review and 15 scientific articles were included from following countries; Sweden, England, Israel, France, Portugal, USA and the Netherlands. The search for articles was performed in the databases PubMed, PsycINFO and CINAHL. Both qualitative and quantitative articles were included and the author to this study performed a qualitative audit on all of the articles. In the result two main themes emerged: mental experience of late abortion and physical experience of late abortion. Four subthemes emerged; need for support, sadness, stress and pain.  The conclusion of the study was that women undergoing a late induced medical abortion experience a great need for support. It's a socially unacceptable type of sadness that decreased over time. However, there are things that trigger the sorrow, such as reminders of the pregnancy. There was a stress about moving quickly from a diagnosis to a discontinuation and that stress was greater the longer the time the woman was pregnant. Women experience a physical pain when they undergo a late medical abortion. Experience of a late abortion was often related to the pain. Women perceived that they were unprepared for the physical part of an abortion.  For clinical applicability, the hope is that when midwives meet women they can gain an understanding of what women experience and see them as individuals with different backgrounds and that it is a unique situation for the woman. Continued research should focus on better pain relief for women and what support women need when they undergo late medical induced abortions.

Bakgrund: Abort innebär att graviditeten av olika skäl avbryts. En abort kan vara spontan eller inducerad, och den kan ske antingen medicinskt eller kirurgiskt. Sjuksköterskans roll vid en abort är att stötta kvinnan genom hela processen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans attityder och upplevelser av omvårdnadsarbetet med kvinnor som genomgår en abort samt vilka faktorer som påverkar dessa. Metod: Studien är en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Denna litteraturstudie visade inte på några entydiga attityder hos sjuksköterskan vad gäller abort. Sjuksköterskan kunde känna skuld, depression och skam. Men det fanns även stolthet i arbetet och sjuksköterskan kunde känna sig glad och nöjd över att få hjälpa till att stärka kvinnors rättigheter. Något som tydligt framgick i många artiklar är att en sjuksköterska som arbetar med en kvinna som genomgår en abort måste acceptera kvinnans val och lägga sina egna känslor och åsikter åt sidan. Religion och tradition har ett väldigt stort inflytande på sjuksköterskans attityd och upplevelse av arbetet med kvinnor som genomgår abort. Ytterligare en tydlig aspekt var att ju senare aborten var, desto svårare hade sjuksköterskan att hantera aborten samt fostret efteråt. Diskussion och reflektion tillsammans med andra kollegor var även något som var önskvärt. Det hjälpte då sjuksköterskan att bearbeta arbetet.Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar med abort måste få professionellt stöd och fortlöpande utbildning för att kunna utföra ett bra arbete i att stödja kvinnan som genomgår en sådan känslig upplevelse. / Background: Abortion means that you terminate the pregnancy for various reasons. An abortion can either be spontaneous or induced, and it can either be medical or surgical. The nurse’s role in abortion care is to support the woman during the process. Aim: The aim of this study was to examine the nurse’s attitudes and experiences of the nursing work with women who undergo an abortion and the factors that influence these. Method: This study is a literature review with a descriptive design. The study is based on 13 scientific articles that have been found by the databases Cinahl and PubMed. Results: This study did not show on any clear-cut attitudes of nurses regarding abortion. The nurse could feel guilt, depression and shame. But there was also pride in the work and the nurse could feel happy and pleased to help the women strengthen the women’s rights. Something that clearly could be seen in many articles was that a nurse working with a woman who underwent an abortion must accept the woman’s choice and put their own feelings and opinions aside. Religion and tradition had a very large influence on the nurse’s attitudes and experience of working with women who underwent an abortion. Another distinct aspect was that the later the abortion was, the harder it was for the nurses to deal with the abortion and the fetus afterwards. Discussion and reflection together with other colleagues was also something that was desirable. It helped when the nurse to process the work. Summary: Nurses who work with abortion must receive professional support and ongoing training to do a good job in supporting the women who undergoes such a sensitive experience.

Bakgrund: I Sverige utförs ett stort antal aborter varje år. I barnmorskans kompetensområde ingår det att ge kvinnor vård vid abort. Tidigare forskning beskriver att ju senare abort desto svårare upplevs det för både kvinnan och barnmorskan. Det finns många tidigare studier om kvinnors upplevelser av abortvård, desto mindre finns beskrivet om barnmorskans upplevelser. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av abortvård på sjukhus. Metod: Arbetet utgick från en kvalitativ design med induktiv ansats. Materialet baseras på semi-strukturerade individuella intervjuer med 11 barnmorskor. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framträdde fyra kategorier: Att sätta kvinnan i centrum, ett känsloladdat arbete, att arbeta professionellt och önskan om en bättre abortvård. Kategorierna bestod av 13 subkategorier: Att se individen, att stödja kvinnan, att ge information, att vara närvarande, att göra någonting betydelsefullt, utmaningar i abortvård, att värna om aborträtten, etiska dilemman inom abortvård, att lägga egna värderingar åt sidan, att vara i behov av stöd, att lindra smärta, behov av bättre smärtlindring och att ha abortvård på egen avdelning. Slutsats: Abortvård ses som ett givande och viktigt arbete. Barnmorskornas erfarenheter var att kvinnor som genomgår abort behöver stöd, närvaro, information, smärtlindring, tillgång till kurator och att alla dessa aspekter är individanpassade. / Background: A large number of abortions are performed every year in Sweden. The midwife’s area of expertise includes providing women with care in the event of an abortion. Previous research describes that the later the abortion the more difficult it is for both the woman and the midwife. There are many previous studies on women's experiences of abortion care, less is described about the experiences of the midwife. Aim: The aim of the work was to describe midwives’ experiences of abortion care. Method: The work was based on a qualitative design with an inductive approach. Based on individual semi-structured interviews conducted with eleven midwives. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: Four categories were found: to focus on the woman, an emotional work, to work professionally and the desire for better abortion care. Thirteen subcategories were created and formed the categories. Conclusion: Abortion care is seen as a rewarding and important job. The midwives experience was that women who undergo abortion need support, presence, information, pain relief, access to a counselor and that all these aspects are individualised.