The world population is increasing while the average age rises steadily. With this, the percentage with any kind of physical impairment is equally increasing (WHO, 2011). Today, a large part of our built environment is planned for people without disabilities. The inaccessible environment prevents people with disabilities to live independently and participate in society. This divides the population into two: the ones with a disability and the ones without one. The thesis is focused on accessibility for persons with various physical impairments in dwellings. Building legislation in Italy is limited to Milano and in Sweden the main focus has been Stockholm because of the similar population and accommodation. This master thesis aims at defining how two different countries, both part of the European Union, works with accessibility for disabled. To define and analyze the work at different political levels, laws and guidelines that is used to regulate accessibility for buildings have been investigated and to describe and analyze differences and similarities a comparative method has been used. A literature study and case study have been applied to answer the research questions, as well as for further understanding and comprehension. Both Sweden and Italy has ratified the UN Convention on the Rights of persons with disabilities, but the study has shown that there is work left before the buildings are fully accessible for all. Sweden has a clear legal framework and standards regarding accessibility in buildings, but yet many newly built dwellings do not meet the requirements or the process is ineffective concerning accessibility. Italy has not come as far as Sweden and their current building legislation is very strict, which causes problems for architects and the responsible for control of plans. Control of how well new built apartment houses function is poor and both countries have work to be done in the field; especially In Milano, Italy. When it comes to social support Italy is behind Sweden in available and free social support for disabled. In Italy it is depending on the family to help while in Sweden society take more responsibility. So the thesis shows that the countries have differences despite the same legal framework from the UN and the EU. They can learn from each other and together build a more accessible environment.

Syftet med denna uppsats är att reda ut hur Stanley Kubricks filmadaption av The Shining(1980) har lyckats framställa känslor av obehag. Utredningen sker genom en analys av trespecifikt utvalda sekvenser ur filmen. Analysen arbetar utifrån en kvalitativ metod och despecifika huvudområden som analysen utgår ifrån är de audiovisuella aspekterna, det villsäga fotografi, ljussättning, ljudläggning och musik. Dessutom är Sigmund Freudspsykoanalytiska begrepp ”The Uncanny” (det kusliga) en viktig utgångspunkt i analysen.Kombinationen av de konkreta och psykologiska aspekterna kan således bidra till endjupare förståelse och redogöra för hur filmen lyckas framkalla känslor av obehag.Resultatet av analysen påvisar hur de audiovisuella aspekterna har utgått frånokonventionella metoder i gestaltningen. Känslor av obehag har skapats på ett icketraditionellt vis, exempelvis genom fotografiets fördelaktiga nyttjande av kontinuitetsfelsom avsiktligen försöker desorientera publiken. The Uncanny hjälper till att förmedla ettdjupare psykologiskt tema och att gestalta de oförutsägbara aspekterna. De familjäraaspekterna bär i själva verket på en icke-familjär kontext vilket gör det betydligt svårareför publiken att urskilja det goda mot det onda. Detta framkallar på så vis en känsla avovisshet hos publiken, vilket medför en betydligt mer obehaglig innebörd av filmen. Islutsatsen påpekas dessutom hur de konkreta och abstrakta aspekterna har ett kontinuerligtsamspel med varandra, exempelvis fotografiet som åskådliggör de psykoanalytiska teorierna.

Previous studies have shown how endothermic organisms have a range of environmental temperatures in which energy used for thermoregulation is relatively low. If the temperature exceeds this specific range, the individual needs to thermoregulate. The demand for thermoregulation depends on several factors, for instance the intensity of solar radiation. Species which have little opportunity to avoid incident solar radiation at their breeding sites, such as cliff-nesting seabirds, could thus be exposed to temperatures outside of their preferred range. In 2019, cameras were installed on the cliffs of Stora Karlsö, which has the Baltic Sea’s largest colony of common guillemots (Uria algee). These cameras made it possible to study the thermoregulatory behavior of common guillemots. Due to seabird species adaptation for minimal heat loss and a rise in global temperature, the common guillemot constitutes an interesting study species. This study aimed to answer the two following questions: How often do common guillemots exhibit thermal regulation? Which variables affect the frequency of thermal regulation in common guillemots? To investigate thermoregulatory behavior and potential drivers, this study included a basic pilot study, behavioral analyzes and regression analyzes to explore potential causal relationships. Due to previous studies five behavior were suggested to indicate thermal regulation in common guillemots of Stora Karlsö; Panting, Raising scapular feathers, “Screaming”, Orientation toward the sun and Seeking shadow. During June 2019, the guillemots showed thermoregulatory behavior 22 of 28 days. Two separate regression analyzes indicate that 18,57 % of the variability of the thermal regulation can be explained by temperature and 84,83 % of the variability can be explained by direct solar radiation. This study observed possible trade-offs and thermal adaptations.

Uppsatsen har som utgångspunkt att familjenormer har förändrats under 1900-talet och att detta borde visa sig i framställningen även av en familj som inte är tidstypisk: Familjen Addams. Genom att undersöka hur adaptioner av familjen påverkas genom förändringar i medier, tidsperiod, samtida kultur och normer vill jag besvara om samtida familjenormer har varit en stor faktor i hur framställningen förändrats. För att genomföra detta använder jag Linda Hutcheons perspektiv på mediespecificitet  och ”modes of engagement” för att studera hur medieskiften påverkar adaptionen. Representationsstudier används för att studera hur historisk kontext och samtida kultur påverkar framställningen av familjen. Materialet är Charles Addams skämtteckningar, ABCs tv-serie och Barry Sonnenfelds film. Resultatet verkar vara att samtida normer har haft en mycket större effekt på framställningen av den ursprungliga tv-serien än filmen, och att de båda har formats till en stor del av mediespecifika drag, men att vissa normer som har varit långlivade ändå haft en markant effekt även på filmen, främst det Sharon Hays kallar den permissiva eran.

The purpose of our study is to investigate young unaccompanied childrens’ experiencesof integration and their coping strategies used to deal with integration challenges in thenew country. The study also draws attention to professionals' experiences of difficulties and opportunities of integration work with unaccompanied children and young people.  We applied a knowledge overview, that comprised a phenomenological analysis, based  on thirteen articles that were examined on the basis of a criteria template. The results  were analyzed with Folkman and Lazarus coping theory and Bronfenbrenners developmental ecology theory.Comprehensively, our results show that unaccompanied children and young people dodesire to establish contacts with the majority population but experience difficulties due to segregation, cultural barriers, prejudice and racism in school. Furthermore,  supportive relationships with housing staff and professionals, and mainly peers from the  same ethnic group, seem to play a significant role in their well-being and integration process. They also show high motivation and determination to learn the new languageand to educate themselves, which they emphasize is the key to successful integration inthe new country. The results indicate however, that mental illness, few opportunities for language training and organizational barriers in school are barriers to achieveintegration. Comparing the past with one's current life situation and seeking distractions,particularly by spending time with friends and engaging in meaningful activities, are  key coping strategies that unaccompanied minors use to deal with difficulties in life.  Further, religion as a coping strategy played a significant role in their well-being andability to cope with problems.

Magister Scientiae (Occupational Therapy) - MSc(OT) / Occupation-based hand therapy (OBHT) is an approach to practice that integrates multiple frames of reference while remaining rooted in an occupational therapy perspective. Hand function is important for participation in daily occupations. The current focus in assessment and treatment of clients in occupational therapy remains on body structure and function which is also true in South Africa. The gap in the literature about the effects of OBHT indicates that there is a need for a study in a South African context. This research was conducted to examine the influences of an OBHT among clients with hand injuries within occupational therapy practice in a South African context.

Bakgrund: Hemodialys är en behandling som är aktuell vid kronisk njursvikt då njurarnas renande funktion ej längre fungerar och behöver ersättas. Behandlingen är tidskrävande och påverkar patienten både fysiskt och psykiskt. Patienten kan upplevda någon form av lidande och det är sjuksköterskans ansvar att främja hälsa och välbefinnande genom att förmedla kunskap och information samt att främja delaktighet och ta patientens autonomi i beaktande. Syfte: Beskriva patienters erfarenheter av sin vardag när de behandlas med hemodialys. Metod: Litteraturbaserad med grund i analys av kvalitativ forskning. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier; Hemodialysen styr vardagen och Anpassar till ett förändrat liv med sju tillhörande underkategorier. Slutsats: Restriktioner bidrog till svårigheter att hantera sin vardag. Behov av kunskap för att hantera vardagen var viktigt och sjuksköterskans bemötande påverkar patienten både positivt och negativt. Patienter erfar sin vardag olika och vissa hanterar den bra, upplever hälsa och meningsfullhet medan andra känner lidande och har ingen motivation för att kunna hantera vardagen. / Background: Haemodialysis can replace the filtration function of the kidneys when needed at end-stage renal disease. It is a treatment that causes suffering of different types and consumes a lot of time and has a physical and psychological effect. Knowledge, information, autonomy and participation are of importance for patients perceptions of wellbeing and the nurse has a supporting role. Aim: To describe patient’s experiences of their daily life when on haemodialysis. Method: Literature based with analysis of qualitative studies. Result: From the analysis two main categories emerged; Haemodialysis control daily life and Adapting to a different life, with seven subcategories. Conclusion: Restrictions in daily life was difficult to manage and the patients needed knowledge to be able to go through the day. The behaviour of the nurse had an influence on the patient, both positive and negative. Every patient experience their daily live different when on haemodialysis and some manage well and felt healthy while some suffered and felt illness and had no motivation.

Denna uppsats analyserar filmen Percy Jackson och kampen om åskviggen (2010) och kontrasterar den mot sitt källmaterial, boken Percy Jackson och kampen om åskviggen (2005). Uppsatsens syfte är att bättre förstå skillnaden mellan en berättelse skriven i bokformat och och samma berättelse i filmformat. Skillnaderna mellan bok och film är ett väldigt debatterat ämne som skapar en splittring bland adaptionsteoretiker. Med hjälp av adaptionsteorin analyserar uppsatsen vändpunkterna i både boken och filmen och hur det påverka huvudkaraktärerna. Genom denna process förstår vi bättre vilka förändringar en adaption av ett verk från bokformat till filmformat kan medföra.

Många äldre personer är eller kommer att bli beroende av hjälp och stöd för att klara sitt dagliga liv, vilket kan medföra behov av att flytta till ett särskilt boende för att ha tillgång till hjälp och omvårdnad under hela dygnet. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva äldre personers upplevelser av att flytta från sitt eget hem till särskilt boende. Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ, manifest ansats. Artiklar som valdes ut till studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Valet av denna metod grundade sig i att de äldres upplevelser skulle beskrivas med deras egna ord. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att känna sig mer beroende av hjälp, delaktighet i beslut och acceptans av flytten till särskilt boende, upplevelser av det särskilda boendet som boendeform samt betydelsen av att upprätthålla sociala relationer. Resultatet visade att när en person blir äldre och har behov av hjälp så behöver den individen anpassa sig efter de nya omständigheterna och den nya miljön. Att kunna anpassa sig innebär att kunna hantera en förändrad miljö eller livsomständigheter. Om försök att anpassa sig till miljön misslyckas kan den äldre personen behöva stöd av omvårdnadspersonal för att återfå balans i livet. Enligt Roy´s adaptionsmodell så är adaption är en del av en process där tänkande och kännande personer gör medvetna val för att kunna hantera olika utmaningar de möter. En ökad kunskap om hur sjuksköterskor och annan vårdpersonal ska hjälpa och stödja de äldre personerna i det här stadiet behövs för att förebygga att de äldre upplever en nedgång i livskvalitén samt för öka deras känsla av välbefinnande och hälsa.

Klimatet är föränderligt och jordens medeltemperatur har ökat. Troligen kommer det att leda till större kontraster med perioder av torka och perioder med kraftigt regn. Detta kan påverka skogsbruket genom att leda till en ökad risk för bränder, stormskador och insektsangrepp. Den främsta skogsskötselåtgärden inför ett framtida förändrat klimat är att anpassa trädslagsvalet och sprida riskerna på flera trädslag.   Syftet med studien var att undersöka privata skogsägare i Bohuslän och Dalslands inställning till klimatförändring, intresse av att klimatanpassa sitt skogsbruk över tid samt vad som motiverar dem till det.   En enkätstudie genomfördes och skickades till 400 skogsägare som var medlemmar i Södra Skogsägarna. 69% av skogsägarna trodde att klimatet förändras i sådan omfattning att det avsevärt kommer att påverka deras skog.   Skogsägarna svarade att ett anpassat trädslagsval och att öka andelen blandskog är en lämplig klimatanpassning. Oavsett om de tror på klimatförändringar och dessas påverkan på deras skog eller inte så kan de tänka sig att klimatanpassa sitt skogsbruk.