<p>Syftet med denna uppsats är att på ett vetenskapligt sätt redogöra för min designprocess under mitt examensarbete. I mitt examensarbete har jag arbetat för Hamnkrogen med att ta fram en tallrik i glas till deras servis. Flera krav ställdes från deras sida då tallriken var tvungen att fungera rent praktiskt i restaurangen. Bland annat var tallrikarna tvungna att klara av maskindisk och hålla vissa mått samt fungera väl ihop med maten som serveras. De ville också att deras marina tema skulle stärkas med hjälp av tallrikarnas estetik. Under arbetet har jag använt mig av vissa utvalda designmetoder och designteorier, t.ex. ur Klaus Krippendorffs the semantic turn. Bland annat har hans teorier om ”stakeholders” och deras inverkan och relation till en produkt tagits upp, detta för att stärka den teoretiska grunden i projektet.</p> / Examensarbete - Tallriksservis OCEAN

Studiens syfte är att synliggöra hur andraspråkselever på högstadiet beskriver sin upplevelse och sin förståelse då de läser faktatexter i de praktisk-estetiska ämnena. För att undersöka detta, har följande frågeställningar valts: Vilka svårigheter beskriver andraspråkselever att de upplever i läsningen av och arbetet med faktatexter? Hur beskriver andraspråkselever att de går tillväga för att förstå faktatexter? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju andraspråkselever i årskurserna 8 och 9. Intervjuerna har analyserats utifrån en sociokulturell ansats, vilken bl a poängterar vikten av social interaktion samt språkets betydelse för tänkande och lärande. Resultatet visar att informanternas erfarenheter av läsning av faktatexter främst kommer från de naturvetenskapliga och de samhällsvetenskapliga ämnena, samt matematik. Deras erfarenheter av läsning i de praktisk-estetiska ämnena förefaller begränsad, förutom i hem- och konsumentkunskap. Av resultatet framgår att ord- och begreppsförståelse, förförståelse samt explicit undervisning i hur man utvecklar och använder lässtrategier för att läsa och lära av faktatexter är områden som respektive ämneslärare behöver arbeta mer aktivt med. Studiens resultat stämmer i det avseendet väl med vad tidigare forskning har visat. Däremot sätter inte studiens informanter ord på vad olika textegenskaper kan ha för betydelse för deras läsförståelse. Denna studies viktigaste bidrag är dess fokus på andraspråkselevers läsning av faktatexter i de praktisk-estetiska ämnena. Såtillvida kan den utgöra en forskningsbaserad grund i arbetet med språkutvecklande ämnesundervisning på högstadiet. / The purpose of the study is to emphasize how senior level students with a second language are describing their experience and their understanding when they are reading expository texts in the aesthetic subjects. To examine this: following questions have been chosen: What difficulties do second language learners describe that they are experiencing when they are reading and working with expository texts? How do second language learners describe their procedure to understand expository texts? The study is based on qualitative interviews with seven second language learners who are between forteen and sixteen years old. The interviews have been analyzed based on a sociocultural perspective, which among other things are emphasizing the importance of social interaction and also the importance of the language for thinking and learning. The result is showing that the informants´experiences of reading expository texts are chiefly from the scientific and social science subjects and also mathematics. Their experiences of reading in connection with the aesthetic subjects seem to be limited, except in domestic science. From the result it is clear that understanding of words and concepts, background knowledge and also explicit teaching in how to develop and use reading strategies to read and learn from expository texts, are fields which each subject teacher need to work more active on. In this regard the study is corresponding well with what the earlier research has shown. The informants don´t mention whether they are able or not to benefit from the impact of connectives and lexical markers on their comprehension of expository texts. The most important contribution of this study is its focus on second language learners, and their reading of expository texts in the aesthetic subjects. In this respect it can form a researchbase for developing student´s language in subject teaching at the senior level of the nine year compulsory school.

<p>Arbetet grundar sig både i en empirisk och teoretisk studie. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där en observation på tre olika skolor i Västerbotten har lagt en grund för arbetet. Fokus har legat på att studera hur lärare tar tillvara och kopplar undervisningen till elevens tidigare kunskaper, för att få en helhet och förståelse i skolan samt hur moment börjar och avslutar och om det sker någon uppföljning kring momenten. I observationen låg även fokus på hur elevernas färdiga material hanteras och samlas.</p><p>Syftet är att försöka komma på ett sätt att kunna dra nytta av tidigare kunskaper eleven fått, för att skapa förståelse och ett helhetsperspektiv i skolan. Jag har gjort litteraturstudier hur portfolioteknik fungerar och hur man kan koppla till tidigare kunskaper. Jag presenterar hur en digital portfolio, som skiljer sig från en vanlig portfolio i vissa delar, skulle kunna fungera och lösa många problem som finns ute i skolorna idag, bland annat förvaringsproblemet av färdigt material, som jag upplever är ett problem ute bland skolorna.</p><p>Den digitala portfolion kan fungera som en form av bank där allt färdigt material eleven gjort läggs in, och som läraren och eleven kan utnyttja till efterföljande moment. Vilka ämnen som väljer att jobba med den digitala portfolion, är upp till lärarna. Jag har valt att fokusera på att beskriva hur bild- och medieämnet kan jobba med en digital portfolio. Avsikten med att presentera och jobba med den digitala portfolion, är att öka kunskapen om hurvida lust till att lära, kan ligga i att kunna se och förstå, vad och varför man gjort en uppgift i skolan. Jag diskuterar hur den digitala portfolion kan skapa förståelse för det man gör, och hur den kan synliggöra alla elever. Eleven kan se sin egen utveckling och skapa egna nya mål. Föräldrar kan bli mer delaktiga och bli mer insatta vad deras barn gör i skolan. Alla elever kan hamna på samma plan, datorvan som datorovan, då den digitala portfolion är färdig i sitt gränssnitt då eleven börjar. Om eleven behöver byta skola samt vid överlämning kan den digitala portfolion hjälpa både eleven och den nya läraren. För läraren hjälper den digitala portfolion bl.a. till med att lättare jobba ämnesöverskridande, att utvärdera sig själv och kursen, samt elevens kunskaper och utveckling. Det är lättare för läraren att fånga upp svaga elever och den digitala portfolion skapar en mycket god grund för samtal.</p><p>Trots många goda sidor med den digitala portfoliotekniken, tar jag även upp negativa aspekter som kan uppstå.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om arbetet med glas i gymnasieskolans undervisning. Det övergripande syftet med arbetet var att skapa en inblick i hur arbetet med glas kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisning samt att tillhandahålla en överskådlig arbetsbeskrivning av tillvägagångssätt, tekniker och material för arbete med glas i bildundervisning. Det sammantagna arbetet är således utformat som två separata delar. Det övergripande syftet med den vetenskapliga rapporten var att utifrån intervjuer med tre lärare ge en inblick i hur arbetet med ett material som traditionellt inte ingår i bildundervisningen kan se ut samt att undersöka hur de intervjuade lärarna gått till väga i upplägget och utformningen av arbetet i sin undervisning. Den andra delen av arbetet har karaktären av ett arbetshäfte där olika tekniker och material som kan användas inom arbetet med glas tas upp. Resultaten från mina intervjuer visade hur lärarna valt att lägga upp undervisningen i glas och hur innehåll och utformning av undervisningen i stor utsträckning var beroende av lärarens personliga intresse och kunskaper inom materialet. Det framkom även att arbetet med glas i den estetiska undervisningen i stor utsträckning motiverades med hänvisning till materialets karaktär och elevernas slutgiltiga produkter.</p>

<p>Betygen är en självklar och ofrånkomlig del i skolans vardag och diskussioner förs hela tiden kring dess utformning, genomförande och betydelse i samhällsdebatten. Ofta är det politikers åsikter man får höra när det gäller betyg och bedömning. Men de som påverkas mest av betygen, eleverna som går i skolan just nu, hur tänker de? Syftet med undersökningen är att genom kvalitativa intervjuer ta reda på hur gymnasieelever upplever betyg och bedömning i bild- och medieämnen. Vi kan se att det finns en uppdelning i elevernas svar. Å ena sidan finns den individuella upplevelsen å andra sidan den upplevelse som knyts till kontexten – skola, lärare, kamrater och framtid. En elev kan ha både positiva och negativa erfarenheter och därigenom ha ett brett spektra av upplevelser. Det visar på en komplexitet i upplevelsen av att bli bedömd och betygsatt.</p><p>Detta är en del av ett så kallat alternativt examensarbete där den första delen är denna uppsats och den andra består av en tidning som utformats som diskussionsunderlag för skolan i ämnet.</p><p>Tidningen finns i digital form på http://www.estet.umu.se/alt.exarb/ men även som bilaga i detta arbete.</p>

<p>Syftet med studien är att ta reda på hur lärare i slöjd kan inspirera barn och ungdomar att arbeta kreativt. För att ta reda på mer om kreativitet och dess förutsättningar respektive hinder har jag studerat för ämnet aktuell litteratur samt utfört fyra kvalitativa intervjuer med verksamma grundskolelärare i slöjd. Fokus i arbetet har lags på olika undervisningsformer och hur dessa kan påverka elevernas förutsättningar för ett kreativt arbete inom slöjden. Resultatet av intervjuerna samt litteraturstudien tyder på att eleverna ges bäst förutsättningar för att utveckla sin kreativitet i de miljöer där undervisningen sker utefter lärarstyrda riktlinjer men där eleverna inom denna givna ram har en stor individuell frihet.</p>

<p></p><p>Idén till denna studie kom till mig för ett antal år sedan då jag fick se ett digital skapat verk och därmed bestämde jag mig för att digitalt bildskapande skulle bli ämnet för mitt examensarbete i min utbildning på lärarutbildningen. Därmed valde jag att göra en undersökning om digitalt bildskapande och hur detta skulle kunna användas som undervisningsverktyg i skolans bildämne.</p><p>Mina tankegångar inför detta arbete var om digitalt bildskapande är möjligt att använda i bildundervisning och ifall detta kan utveckla bildämnets undervisning. Men även undersöka om digital bildskapande är av vikt att lära eleverna och om det kan ses som en tillgång för eleverna och lärarna.</p><p>I min undersökning använde jag litteratur för att försöka förklara och skapa en bild av ämnet digital bildbehandling. Jag gjorde även en undersökning till mitt arbete med ett digitalt bildbehandlingsprogram för att visa hur digitala metoder och tekniker skulle kunna användas i undervisningen i bildämnet.</p><p>Resultatet av mina undersökningar med bildbehandlingsprogrammet visade på att digitalt bildskapande är möjligt att använda som undervisningsverktyg och kan även medföra fördelar för bildämnets verksamhet.</p><p> </p>

<p>Denna studie är inriktad mot gymnasieskolans estetiska program och till musikinriktningen där musikpedagogers förhållningsätt, arbetssätt och IT-kompetens undersöks. Undersökningen är en kvalitativ studie där fyra musikpedagoger har intervjuats. Resultatet visar att dessa pedagoger använder IT som verktyg i musikundervisningen och att de ser det främst som ett hjälpmedel. Användningsområdena är dels informationssökning och kommunikation, dels inspelnings- och arrangeringsprogram som integreras med IT-verktygen. Informanterna upplever att tillgängligheten till IT har gjort att läromedlen förändrats och blivit digitala inom musikundervisningen. IT har till skillnad från tidigare gjort det möjligt att snabbt ta fram material till undervisningen. Avgörande faktorer för om musikpedagoger använder IT i undervisningen är tillgång, kompetens och intresse. De lärare som intervjuats menar att eleverna förväntar sig att de använder den IT som finns på skolan. IT-kunskapen är varierande bland informanterna. Männen visar och uttrycker ett större intresse för IT än vad de kvinnliga pedagogerna gör. En möjlig orsak till att kvinnornas intresse inte är lika starkt som männens kan bero på att kvinnorna i denna studie är nyanställda och inte har kommit igång med IT fullt ut.</p>

<p>Detta arbete har syftat till att undersöka huruvida ett designperspektiv på slöjd skulle kunna göra ämnet mer samhällsnyttigt. Dessutom undersöks hur design tas upp i undervisningen. Undersökningen bygger på intervjuer genomförda med lärare och litteraturstudier. Intervjuerna har utgått från yrkesverksamma slöjdlärares åsikter och tankar kring slöjd samt hur de har beskrivit sin undervisning. Några av lärarna i undersökningen har någon gång arbetat med någon typ av designprojekt och funnit arbetssättet väldigt givande för både sig själv och eleverna. De tillfrågade lärarna fokuserar till stor del på görandet i slöjden, därmed får skissande och utvärdering en mer tillbakadragen plats i undervisningen. Till sist har studien visat att dessa lärare ansett att eleverna har för lite kunskaper för att ett designperspektiv skulle kunna användas för en givande undervisning i tidiga åldrar.</p>

<p>Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan. Mina informanter hade ingen uttalad och medveten progression i den estetiska verksamheten, varken i förskola, förskoleklass eller grundskolans tidigare år.</p>