<p>Arbetet behandlar begreppen slöjd, hemslöjd, hantverk, konsthantverk och formgivning. Syftet med arbetet är att belysa dessa begrepp och ge en bild av hur olika textilt skapande människor uppfattar begreppen och hur de själva ställer sig till de olika kategorierna och om det är väsentligt att tillhöra en kategori. Syftet och frågeställningen svaras genom en kvalitativ intervjustudie med tre stycken informanter. Informanterna har själva benämnt sig som textilhantverkare, textilkonstnär och konstnär. De ger en bild över sina tankar och åsikter om de olika begreppen. Min tolkning av resultatet är att begreppen ändras och utvecklas med tiden. Det beror på när begreppet används, hur det används och av vem. Arbetet öppnar för framtida arbeten gällande begreppen och dess skillnader och likheter.</p>

<p>Vi har valt att göra ett konstnärligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process.</p><p>Vårt mål är att undersöka hur processen sätter igång olika förmågor för att inhämta kunskaper.</p><p>Vår litteraturstudie baserar sig på olika områden inom vetenskap, konst och filosofi.</p><p>Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemställning utan att få med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela människor.</p><p>Vårt tillvägagångsätt för att nå målet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som är ett artisktiskt sätt att montera in olika föremål till en insiktsfull helhet.</p><p>Vi har även sammankopplat vårt KU och vår utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv.</p><p>Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper får ett större värde och att vi bättre minns relationerna till verkligheten genom att använda oss av estetiska verktyg.</p>

<p>Arbetet syftar till att undersöka och jämföra hur två svenska företag som säljer ekologisk textil resonerar kring inköp, marknadsföring och försäljning av dessa textilier. Frågeställningarna berör efterfrågan, hur företagen kan garantera att miljömärkningar och certifieringar efterföljs samt hur företagens storlek påverkar möjligheter till marknadsföring och försäljning av ekologisk textil. Intervjuer med två svenska företag som säljer ekologisk textil är genomförda. Resultatet visar på att det finns flera aspekter där företagen skiljer sig åt, bland annat i inställningen till ekologisk textil och anledningen till att de säljer det. Resultatet visar även på de svårigheter som finns vad gäller miljömärkning och certifiering, där företagen inte kan göra annat än att lita på att kraven på de ekologiska textilier de säljer efterföljs. Förhoppningen med arbetet är att det ska kunna ge en större kunskap och insikt om ekologisk textil och om företagen och deras resonemang kring dessa textilier.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att försöka skapa processer och objekt sprungna ur humanistiska värderingar. Detta arbete kan vara ett sätt för mig att arbeta i framtiden, samt bli en del av designvärldens krav på goda processer och produkter.</p><p>Jag har tagit fram ett humanistiskt designmanifest som jag förhåller mig till i arbetet och som jag gör kloka val utifrån. Jag har även tagit fram denna bok om min process som visar mina ideal och humana produkter. Boken, manifestet och produkterna bildar en helhet som förhoppningsvis gör arbetet viktigare i ett större filosofiskt sammanhang. Jag har skapat en bok, ett skåp, tre stolar, fyra lampor och ett skrivbord.</p><p>Kopplingen är viktig mellan mina värderingar och produkter/boken/tankarna. Allt hör ihop. Jag har försökt nå ”alltet”.</p><p>Jag har försökt finna vägledning av de humanistiska värderingarna genom den kreativa processen och detta är för mig ett filosofiskt ställningstagande.</p><p>För att styrka arbetets process har jag försökt svara på olika filosofiska val, val om material, val om kulturhistoriska värden och val i livet man har som medmänniska.</p><p>Detta arbetet är en humanistiskt filosofi om designprojekt.</p> / <p>The aim with this work is to try to create processes and products deriving from humanist values. My workprocess in this projekt can for me be one way to work in the future. My work could also be a part of the world’s design requirements for good processes and products.</p><p>I have developed a humanistic design manifesto that I relate to in my work and based on it, I make wise choices. I have also produced a book about my process that shows my ideals and</p><p>humane products. The book, manifesto and products form a whole that makes the work more important in a larger philosophical contexts. I have created a book, a cabinet, three chairs, four lamps and a desk.</p><p>The links are vital between my values and products / book / thoughts. Everything is linked.I have tried to reach the universe. I have try to find guidence through humanistic values while working with the creative process. This is to me a philosophical standpoint.</p><p>In order to verify the work process, I have tried to answer to various philosophical choices, choice of materials, choice of cultural values and choices in life that I have as a human being.</p><p>This work is a humanistic philosophy of design projects.</p><p> </p>

<p>This thesis consists of two parts and focus on how teachers think when they use drama as a method. It is a didactic study in which the questions what, why and how will be elucidated. The first part is theoretical and contains theoretical perspectives of education in general and theoretical perspective focused in drama as a learning method. The theoretical study comes from Aristotle and his mimesis, which is related to how children learn about the world and how they acquire their first knowledge. Other for the subject important theorists that I have been inspired of is Dewey and his learning by doing and Marton & Booth with their phenomenographic point of view. Drama as a method is based on Bolton and his view of drama as a method, both from the past and till today. The second part consists of an empirical survey through interviews. The interviews were tape-recorded and the transcribed text were analysed. From a didactic point of view the teachers were asked about how they think when they use drama as a method. The aim of the interviews was to give drama as a method an essence. The result from the survey of how the teachers describe drama as a method can be shown from the following aspects:</p><p>- learning about yourself</p><p>- from knowledge about yourself practise cooperation</p><p>- develop skills to communicate</p><p>- practise the student to use all senses in acquire knowledge</p><p>- using their fantasy to develop their creativity</p><p>- widen the students intellectual from a holistic point of view</p><p>In the discussion the two parts of the thesis are related to each other.</p> / Report code: LiU-PEK-R-245

<p>Jag har via min verksamhetsförlagda utbildning under lärarutbildningen kommit i kontakt med elever som har för avsikt att färgsatta sina slöjdföremål. I samband med detta har jag ställt mig frågorna. Vilka är elevernas inspirationskällor och vilka faktorer skulle kunna påverka elevernas färgsättningsval? Efter intervjuer med elever och genomförda litteraturstudier så har jag fått en inblick i vilka inspirationskällor elever kan använda sig av. I min undersökning visade det sig att elever ofta vill efterlikna sin färgsättning med något de sett tidigare. De faktorer som påverkade eleverna var många gånger inspirerat från miljöer utanför skolans miljö. Men de fanns också faktorer i slöjdsalen som gav eleverna inspiration till deras färgsättningsval.</p>

<p>Hur elever upplever sin fysiska skolmiljö är frågan vi ställer oss i den här undersökningen. Syftet är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers upplevelser av den fysiska skolmiljön och hur deras utsagor kommer till uttryck. För att ta reda på detta har vi låtit elever på två gymnasieskolor svara på en enkät med öppna frågor gällande deras syn på deras fysiska skolmiljö och vi har även valt att föra ett samtal med några av dessa elever kring deras upplevelser. Under intervjun förde eleverna samtalet och guidade oss runt på skolan med syfte att beskriva den fysiska skolmiljön fångad ur deras perspektiv. De lokaler/utrymmen som eleverna hade många åsikter om fotograferades av oss i syfte att ge mer djup åt undersökningen då denna undersökning ämnar kartlägga dessa elevers upplevelser kring deras fysiska skolmiljö.</p><p> </p><p>För att kunna kartlägga elevernas upplevelser har vi tittat närmare på tidigare forskning inom detta ämne. Med forskningens hjälp har vi kunnat analysera elevernas upplevelser och utsagor.  Den samlade betoningen av upplevelsen bland eleverna ligger i det termiska och det visuella klimatet i miljön, dessa klimat berör faktorer som temperatur, luftkvalitet och färgsättning och belysning. Eleverna har även påpekat faktorer såsom akustik och ergonomi. Vi anser att elevernas utsagor kan ha stor betydelse för framtida förändringsarbete inom skolans fysiska miljö.</p>

<p>Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssättet fått en slagsida som bearbetar information på bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fördjupas teoretiska perspektiv på dramapedagogik, med hjälp av dess egen forskning men också belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala frågan i uppsatsen är vad som är det specifika för den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som både är lärar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella lärkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammanställer svaren tematiskt och analyserar med hjälp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna berör. Resultatet pekar på att informanterna uppfattar sig använda en hög grad av komplexitet i arbetsmetoden, som följer med interagering, interaktivitet och estetiskt gestaltning, samt ett syfte att skapa mening och insikt på flera nivåer. Det ställer stora krav på pedagogens kompetens, bl a på integrering mellan teori och praktik. Men det ökar möjligheten till integrering och inkludering av fler mänskliga aspekter i lärprocessen, där den förkroppsligande affektiva kognitionen, intuitiv och mental reflektion är accentuerade. Gruppen och kollektivet används som resurs för individen och tvärtom, det öppnar för mångbottnade och mångfasetterade samspel i lärprocessen. Den fiktiva och kollektiva dimensionen spelar en stor transformativ roll. Även en effektiv användning av praktiserade demokratiska värderingar för hantering av pedagogiska utmaningar är märkbar.</p>

<p>I inledningen ställs frågan om vilka beröringspunkter som finns mellan skådespelar- och undervisningskonst. Är beröringspunkterna desamma oavsett lärar- och undervisningsstil?Utifrån tidigare forskning belyses falska motsättningar likaväl som nyanserade och fördjupade kopplingar mellan skådespelar- och dramapedagogroll. Användning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fördjupas teoretiskt. För att vidga synen på dramapedagogisk praktik fördjupas teoretiska perspektiv på relationen mellan konventioner, kompetenser och inre förhållningssätt.Studien syftar till att undersöka hur man kan analysera komplexiteten i den dramapedagogiska praktiken med estetiskt baserade referensramar ur ett lärarperspektiv. Frågor som ställs är: Med vilka kompetenser och förmågor hanterar och använder dramapedagogen komplexiteten i den interaktiva, teatralt gestaltande och meningsskapande formen av undervisning? Kan detta analyseras och synliggöras med hjälp av teatersemiotisk analys och de teoretiska perspektiven?Undersökningen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats, den vill också pröva teatersemiotik som en estetiskt baserad analysmetod. Datainsamlingen sker genom deltagande observation och ett löpande protokoll. Det som observerats är undervisningslektioner i processdrama för dramapedagogikstudenter. Två sekvenser, en med en instruerande lärarroll och en med "lärare- i-roll", analyseras och jämförs. Resultatet visar exempel på att teatersemiotisk analys kan utifrån sina styrkor och begränsningar vara en hjälpmetod för att synliggöra de konventioner, förmågor och kompetenser som både använder och hanterar komplexitet i den dramapedagogiska praktiken. De teatrala formerna används också i sig som pedagogiska arenor. Skådespelarteori tydliggör att det finns ett avgörande samband mellan kvalitén i det inre förhållningssättet, kompetensutveckling och användningen av yttre konventioner. Det är rimligt att konstatera att det finns anledning att belysa fler möjliga paralleller mellan skådespelar- och undervisningskonst, för att skapa en djupare förståelse för dramapedagogikens praktik.</p>

<p>Mitt Examensarbete våren 2009 har skett i samarbete med zobra, ett belysningsföretag med bas i Vimmerby. Deras inriktning är att utveckla, tillverka och marknadsföra funktions-riktig belysning med god design för offentlig miljö.</p><p>Jag tog själv kontakt med zobra inför examensarbetet och har inte utgåttfrån ett specifikt uppdrag, men i samstämmighet med företaget har jaglagt fokus på att tillföra något i deras produktsegment <em>Inredning och dekoration.</em></p><p>Målet med projektet har varit att, med ett nära samarbete med zobra, ta framen korridorbelysning vars produktion kan ske helt lokalt. Den tänkta platsenför belysningen är satt till hotell där användaren är både gäst och anställd.</p><p>Jag har valt att kalla den slutliga produkten Papercut. Namnet kommer från tillverkningens likheter med att klippa och vika papper vilket de flesta kan knyta an till.</p>