<p>Mitt examensarbete våren 2009 har gjorts i samarbete med belysningsföretaget zobra, som är beläget i Vimmerby. Uppdraget har handlat om att ta fram en armatur till deras relativt nystartade linje ”inredning och dekoration”, en armatur som är dekorativ. Arbetet har till stor del handlat om armaturens uttryck och ljus samt färg och form.Eftersom zobra inte har en etablerad kundkrets för ”inredning och dekoration”har arbetet även fokuserat kring att ta fram en potentiell framtida kund och göra en armatur som kan uppfylla dennes behov.I mitt projekt valde jag att jobba mot hotellfoajéer där armaturen ska locka besökaren att sätta sig i foajén, men den ska även belysa den på ett behagligt sätt för hotellets personal och besökare.När jag planerade produktionen av den här lampan ville jag att dess tillverkning skulle vara miljövänlig och enkel. Detta påverkade materialvalen jag gjorde under arbetet. Målet var att använda få material för att hålla det miljövänligt framförallt vad det gäller återvinning.Min slutliga produkt heter Tool. Namnet uttrycker vad du ser i armaturen och ger en förklaring till dess ursprungliga inspirationskälla.</p>

<p><p>Målet med mitt examensarbete har varit att formge en smörförpackning åt Emåmejeriet, där huvudanvändarna är restaurangpersonal och restauranggäster, som jobbar respektive besöker de mest exklusiva krogarna i Sverige. Syftet med uppsatsen är att beskriva ett uppdrag som har genomförts i samarbete med Emåmejeriet samt att återge min designprocess och mina ställnings-taganden under denna process.</p><p>Observationer, användarstudier, intervjuer och studier av tidigare forskning inom produktdesign samt marknadsföring har legat till grund för detta arbete. Ingående litteraturstudier inom förpackningsdesign samt min tidigare erfarenhet inom grafisk design har funnits med som ett komplement.</p><p>Kvalitativa intervjuer och användarstudier har genomförts med restaurangpersonal och restauranggäster under designprocessen. Jag har även genomfört observationer av restauranggästers beteende under intag av måltid.</p><p>Ett flertal mock-ups på olika varianter av produkten togs fram och användes till användartester på restaurangpersonal och presumtiva restauranggäster. Efter utvärdering av användartesterna justerades formen och mer genom-arbetade mock-ups togs fram för ytterligare tester.</p><p>Resultatet är en smörförpackning i etsat glas, som är tänkt att ingå i varje kuvert på restaurangbordet. Produkten utmärker sig med funktioner för att underlätta för restauranger att servera ett smör vid de optimala förhållanden som behövs för en komplett smakupplevelse.</p></p>

<p>Mitt examensarbete har gjorts i samarbete med Skrufs Glasbruk som är ett familjeföretag beläget i Småland. Skrufs Glasbruk står för klarglas, enkelt formspråk som görs på traditionellt sätt och inriktar sig på vardagliga bruks­föremål.</p><p>Uppdraget gick ut på att formge en glasartefakt till hemmiljö, en värmeljus­lykta eller lampa, som ska passa in i Skrufs sortiment. Syftet har varit att öka förståelsen för samarbetet mellan mig som designer och min uppdragsgivare. Målet var att utveckla min kompetens inom glastillverkning i kombination med ljuset.</p><p>Som utgångspunkt i mitt arbete har observationer och intervjuer gjorts samt ljustester löpande under hela projektet. I min designprocess har fokus legat på formarbetet och ITK (identity tool kit). Tillsammans med formkoncept och funktionsanalys har mitt projektarbete formulerats.</p><p>Med nyckelord som enkel, tidlös, dekorativ samt funktionell har jag arbetat fram värmeljuslyktor och lampor i glas. Vackra <em>Ting</em>, stämningsljus som inb­juder till gemenskap, värme och tid för reflektion.</p>

<p>Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på vilket sätt förskollärare använder dans som ett pedagogiskt verktyg med barn i åldern 1-3år. Jag använde mig av en kvalitativ metod och undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer av fyra förskollärare som var slumpmässigt utvalda. Därefter drogs det paralleller mellan intervjuernas svar och den valda litteraturen.</p><p>Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att dans var mycket viktigt för barnens utveckling. De använde sig av dans på något sätt i sin verksamhet men det var inte alla som ansåg att de använde dansen som ett pedagogiskt verktyg.</p> / <p>The purpose of the examination has been to find out in which way preschool teachers use dance as an educational tool for children in the age of 1-3 years. I’ve used a qualitative method and the examination was carried out with help of interviews with four preschool teachers who were randomly chosen. Then the interview answers were compared to the chosen literature.</p><p>The results showed that all the preschool teachers thought that dance was very important for children’s development. They were all using dance in some way in their activities but it was not all of them who considered that they used dance as an educational tool.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose of this investigation is to find out how the pupils can discover and to feel joy in their creative art activity and also to believe in their own ability. The aim is to figure out if creative art activity is able to raise the pupil’s self-image. By literature, pedagogue interviews, and interviews with pupils at the age of ten years old and by action research is the way that I have searched for an answer for my question. The main result is that fantasy, creativity, courage and lust are important parts to develop in the job of raising the self-image. The literature and the result of the interviews are unit and points at the feeling to succeed are decisive. As a pedagogue you have to create an allowing environment, give the pupil praise that is concrete and to have an attitude that means to be confident in the subject to teach. Through joint discussion about the creative art activity is also contributing to raise the pupil’s self-image. My conclusion is that the pedagogue has a big responsibility in the job of raising the pupil’s self-image through creating the correct conditions.</p><p>Keywords: self-image, creative art activity, creativity, expressio</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna undersökning är att utforska hur eleverna kan upptäcka och känna glädje i sitt bildskapande, och även tro på sin förmåga. Meningen är att ta reda på om bildskapande kan vara ett redskap för att stärka elevens självuppfattning. Genom utvald litteratur och intervju med pedagoger, intervju med elever i år 4 samt aktionsforskning i samband med elevintervjuerna har jag sökt svar på min frågeställning. Huvudresultatet i min undersökning är att fantasi, kreativitet, mod och lust är viktiga delar att locka fram, för att stärka elevers självuppfattning. Litteraturen och intervjuerna påtalar också enigt att känslan av att lyckas är avgörande. Som pedagog ska man skapa en tillåtande miljö, ge konkret uppmuntran och att ha en attityd som innebär bland annat att vara bekväm med det medium man undervisar i. Gemensam bearbetning av elevernas skapande stärker elevernas självuppfattning ytterligare. Slutsats är att pedagogen har ett stort ansvar i arbetet med att stärka elevernas självuppfattning, i att skapa rätt förutsättningar. Då kan redskapet absolut vara bildskapande.</p><p>Nyckelord: Självuppfattning, bildskapande, kreativitet, uttryck</p>

<p>Abstract</p><p>Dancing and the body`s ability to express itself has been an interest of mine for a long time. For that reason I would like to find out more on how you as a pedagogue can work with dancing as a way to develop motoric activity. The purpose of my research is to find out how pree-school-pedagogue`s and sportsteacher`s are working with dancing, and also how children in a pree-school class apprehends the idea of dancing before and after a dancelesson.</p><p>My question for this paper is:</p><p>How can dancetutoring in pree-school develop children`s motoric activity?</p><p>To find out the answer for this question I have also chosen to use relevant litterature within the subject. Since the examination covers only the answers from four pedagogue`s and six children I can not make a generell conclusion that covers all children or pree-schools. However can I show the benefits of using dancetutoring in pree-school to develop children`s motoric activity.</p><p>The result showed that children and pedagogues have the same apprehension about dance, and resembles this with a movement. The children`s answers are not as self-evident as the pedagogue`s but for me, they are of equal value for my examination. Some of the benefits with using dancing to develop motoric activity are, according to litterature and pedagogue`s: strengthened motor activity, coordination, flexibility, a developed movement pattern, consciousness of the body, increased knowledge of the body and self-esteem.</p><p>Keywords: dancing, motoric activity, movemnet & play.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Mitt intresse för dans och kroppens uttrycksmöjligheter har funnits en längre tid, och jag vill därför ta reda på mer om hur man som pedagog kan arbeta med dansen för att utveckla motoriken. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur förskolepedagoger och idrottslärare arbetar med dans, samt hur barn i en förskoleklass uppfattar begreppet dans innan och efter en danslektion.</p><p>Min frågeställning inför undersökningen är:</p><p>Hur kan dansundervisning i förskolan påverka barns motoriska utveckling?</p><p>För att ta reda på svaret till dessa frågor har jag även valt att använda mig av relevant litteratur inom ämnet. Då undersökningen bara omfattar fyra pedagogers och sex barns svar så kan jag inte dra någon generell slutsats som omfattar alla barn eller förskolor. Däremot kan jag påvisa fördelarna med att använda sig av dansundervisning i förskolan för att utveckla motoriken hos barnen.</p><p>Resultatet visade att barn och pedagoger har samma uppfattning om vad dans är för någonting och liknar detta med rörelse. Barnens svar är inte lika självklara som pedagogernas men är ändå för mig, av lika stort värde i min undersökning. Några av fördelarna med att använda sig av dans för att utveckla motoriken är enligt litteratur och pedagoger: en stärkt motorik, koordination, smidighet, ett utvecklat rörelsemönster, kroppsmedvetenhet, ökad kroppsuppfattning och kroppskontroll samt självkänsla.</p><p>Nyckelord: dans, motorik, rörelse & lek.</p>

<p>The purpose of my work is to find out if and in which way dance in school teaching can contribute to a positive development of the pupil and also if the dance can give the pupil a better self-confidence. It’s important and useful to know, how dance will influence the pupil from a physical, psychological and social point of view.</p><p>The study of litterature describes opinions and theories based on the issue and emanate from the three classifications applicable to the pupil development through dance: physically, psychologically and socially. With help of theories from different experts investigates, if a continuous dance teaching in the subject Athletics and Health can contribute to a positive development of the pupil these different aspects.</p><p>As the empiric study I chose to interview pupils both from the ordinary comprehensive school classes and the aesthetical gymnasium line, in order to find out what they really think about dance and what they wish should be included of dance in the subject Athletics and Health.</p><p>The interest of dance can be strongly connected to different music stiles, in this connection one can for sure get more pupils and especially boys to dare to try dance and through this improve their self-confidence.</p><p>In my discussion and conclusion I bring up how important it is, that the pupil in dance get to learn how to work with it´s body as means of expression and the importance that the school gives priority to other than intellectual qualities and gives the pupil a chance to be able to develop and learn how to use it’s body language by dance.</p><p>I also touch thoughts of future research.</p>

<p>This examination is about storyline and children who has problem to focus and concentrate in school. The premier aim of this survey is to look into the storylinemethod and investigate what it means methodical. I am also going to look more into how this children feels about this method and how they adjust to it.</p><p>In my empirical examintion through qualitative interviews with teatchers and also questionnaires with thirtynine children participated i got a great result. My conclusions is that this method can be demanding and also confusing for this children but the good part is that it is subjectintegrated and it is easy to motivate this children.</p><p>This examintation has given me an insight how teatchers can teatch in a storyline inspirated education.</p><p>The storylinemethod is aiming to individual adjustment and these children maybe needs that moust of all.</p> / <p>Detta arbete handlar om storyline och barn med koncentrationssvårigheter. Mitt främsta syfte med detta arbete är att undersöka metoden och vad den innebär metodiskt. Jag ska även undersöka hur barn med koncentrationssvårigheter upplever storylinemetoden och titta lite närmare på storylinemetodens anpassningsbarhet till dess barn.</p><p>I mina empiriska undersökningar genom intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever har jag fått en bra bild hur storylinemetoden kan fungera i praktiken och hur barn med koncentrationssvårigheter kan motiveras till lärandet. I undersökningen deltog sammanlagt trettionio barn. Det jag har kommit fram till i min undersökning är att storyline är en bra inlärningsmetod där ämnesintegrering ett viktigt inslag i undervisningen. Samtidigt som denna metod kan bli krävande och rörig, för de barn som har bl.a. koncentrationssvårigheter. Däremot att arbeta ämnesintegrerat verkar passa många barn även de som har någon form av koncentrationssvårigheter.</p><p>Min undersökning har gett mig en inblick i hur lärare kan bemöta barn i en storylineinspirerad undervisning och även hur de har gått tillväga för att tillgodose barns olika behov av inlärning. Då denna metod bl.a. syftar till individanpassning verkar det vara en metod som skulle kunna passa barn med bl.a. koncentrationssvårigheter, men då krävs det dock att alla pedagoger i arbetslaget är motiverade och arbetar mot samma mål.</p>

<p>This work has been to find out what attitude the boys have towards dancing. To gather material conducted interviews with four boys from Sweden and four boys from South Africa to examine the boy’s attitude towards dancing. I wanted answers if the gender, culture or generation has an effect on the boys' attitude to dance. Two interviews were made with a teacher in Sweden and one in South Africa, which had responsibility for dance lessons at the school. Through these interviews, I wanted to know how they are planning a dance lesson and what role dance have in school in these countries. Of the outcome, I can see a difference between boys' attitude to dance in Sweden and South Africa. Dancing in South Africa is in everyday life and is considered to be part of the culture. They are dancing at leisure and at school. Overall, it seems that the boys who where interviewed in South Africa thought that dancing was fun and something they did often. In Sweden, few of the boys are dancing. Dance, is as a hobby after school, an exercise. The boys who where interviewed in Sweden found that dance was more for girls, while boys in South Africa thought dancing was for all. The school conducted continuous dance lessons in South Africa and the students had theoretical and practical teaching of dance. In Sweden, includes dance instruction in physical education and health. The teacher that was interviewed in Sweden didn’t dance much with the students, perhaps some time per semester. Dances to learn in Sweden are mostly traditional couples dances while the South African students danced the traditional and modern dances from their own and others' cultures. The outcome of the interviews with the boys in Sweden and South Africa and the literature I conclude that boys and girls today are dancing individual and your own dance has become important in comparison with all couple dances in the past. Dance for the boys today is a way to find their identity and discover themselves.</p> / <p>Syftet med arbetet har varit att ta reda på vad pojkar har för inställning till dans. För att samla material utfördes intervjuer med fyra pojkar ifrån Sverige och fyra pojkar ifrån Sydafrika för att undersöka vad pojkar har för inställning till dans. Jag ville ha svar på om kön, kultur eller generation har någon inverkan på pojkarnas attityd till dans. Två intervjuer gjordes med en lärare i Sverige och en i Sydafrika som hade ansvar för dansundervisning på skolan. Genom dessa intervjuer ville jag veta hur de planerar en danslektion och vad dans har för roll i skolan i respektive land.</p><p> </p><p>Av resultatet kan jag se en skillnad mellan pojkars inställning till dans i Sverige och Sydafrika. Dansen i Sydafrika finns i vardagen och anses vara en del av kulturen. Man dansar på fritiden och i skolan. Generellt så tycker pojkarna som intervjuades i Sydafrika att dans var roligt och något som det gjorde ofta. I Sverige dansar inte många av pojkarna. Dansar man så är det som ett fritidsintresse efter skolan, en träningsform. Pojkarna som intervjuades i Sverige ansåg att dans var mer för flickor medan pojkarna i Sydafrika tyckte dans var för alla. I skolan utförs kontinuerliga danslektioner i Sydafrika och eleverna får teoretisk och praktisk undervisning i dans. I Sverige ingår dansundervisningen i idrott och hälsa. Den läraren som intervjuades i Sverige dansade inte mycket med eleverna, kanske någon gång per termin. Danserna man lär sig i Sverige är oftast traditionella pardanser medan de sydafrikanska eleverna får dansa traditionella och moderna danser från sin egen och andras kulturer. Av resultatet från intervjuerna med pojkarna i Sverige och Sydafrika och litteratur drar jag slutsatsen att pojkar och flickor idag dansar individuellt och sin egen dans har blivit viktig i jämförelse med alla pardanser förr i tiden. Dans för pojkar idag är ett sätt att finna sin identitet och utforska sig själva.</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur eleverna uppfattar textilslöjden. Jag ville ta reda på hur de uppfattar textilslöjden som ämne och även vad de anser att ämnet går ut på. Tycker eleverna de någon nytta av textilslöjden, eller är det ett ämne som tjänat ut sin roll? Eleverna går i årskurs 9 i en skola i Mellansverige. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer, fyra grupper med 3-4 elever i varje grupp. De uppmanades att reflektera över alla år de haft textilslöjd, alltså från årskurs 3-9. Frågorna rörde sig inom två områden. Det ena området rörde slöjden som ämne och det andra berörde undervisningen. Resultatet visade att eleverna ser ämnet till stor del som en förberedelse för vuxenlivet. De tyckte att de på fritiden har stor nytta av de kunskaper de fått i slöjden. De menade att det inte bara är de olika teknikerna de lärt sig, utan också att de kunskaper de fått, gör att de vågar prova andra projekt än det de arbetat med i slöjden.I frågorna som rörde undervisningen fanns det stor spridning på svaren. Men de flesta elever tyckte att arbetsområdena var ganska styrda. De kunde inte välja <em>vad</em> de skulle göra men i viss mån <em>hur</em>. Eleverna uppgav att förutsättningen för lärandet i slöjden var läraren. Beskrivningar och förlagor kunde vara till hjälp men lärares handledning var viktigast.</p><p> </p><p>Min slutats är att eleverna tycker att slöjden är ett viktigt ämne eftersom de lär för livet utanför skolan, både för nu och för framtiden. Vad gäller undervisningen, och idé och kreativitet uppfattar jag att eleverna önskar mera utrymme för att få möjlighet till eget utforskande och experimenterande. Vilket också kursplanen i slöjd anger att ämnet ska innehålla.</p> / <p>The purpose with this examination has been to investigate the subject Textile handicraft from a student's perspective. My wish was to investigate how the students thought about textile handicraft as a subject and also how they think about the subject in a wider sense. Do they think that they shall benefit from textile handicraft or has the subject past its sell-by date? The students I chose to interview were located in class 9, in a town, in the middle of Sweden. I chose to do group interviews, four groups with 3-4 individuals in each group. I asked them to think about textile handicraft during all the years they have had it as a subject, which includes year 3 to 9. The questions were in two parts. The first part was about the subject and the second was about the teaching. The result of the investigation showed that the students think of the subject as a preparation for growing up. When they later were talking about their free time, they could see that they got a lot of experience from the subject. What they meant was that they have gained a lot of experience not only with technical things but also how to work in projects. When I asked questions about the teaching, there were a lot of different answers. But most of the students could see that the teachers always had a plan for the subject. The students told me that they couldn't choose what to do, but they had the opportunity to choose how to do it. They also said that the teacher had the biggest part to play in their education and influenced how they handled the subject.</p><p> </p><p>My conclusion is that the subject textile handicraft is an important subject because they learn to prepare for life outside of school both today and for the future. Regarding the education, ideas and creativity, I can see that the students would like to have more room amongst the opportunities for their own experimental spirit which the syllabus for textile handicraft describes.</p>