Undersökningens syfte är att belysa skillnader och likheter i synen på kompositionsprocesser mellan två traditioner: konstmusik och afroamerikansk. För att nå fram till detta syfte har fyra komponerande musikhögskolestudenter intervjuats i en semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats med hjälp av ett teoretiskt ramverk, bestående av teman rörande kompositionsprocessens förutsättningar. Utifrån undersökningens resultat kan de båda traditionernas olika kompositionella förutsättningar uttryckas i ett antal, mer eller mindre, dikotomiska motsatspar: känsla och tanke, intuition och logik, del och helhet, hörsel och syn, musikinstrument och penna, inspelning och noter, samt tillsammans med andra och ensam. För att förtydliga dessa motsatspar, så hör det första ordet i alla par till den afroamerikanska traditionen, och det andra till den konstmusikaliska. Likheter och gemensamma nämnare mellan traditionerna är stolthet, ett frihetsbehov samt en specialiserad vokabulär för både mentalt och fysiskt skissande. Ytterligare likheter är att olika inre drivkrafter och vårt sociala liv och omgivning motiverar till komposition, samt en tro på att alla kan vara kreativa.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

No description available.

Magisteruppsats i musikpedagogik (80 poäng)

One of the most popular and one of the most controversial contemporary artists is Kanye West. Both in his lyrics and in social and news media he expresses a vast variety of opinions and thoughts, and through that he has made himself a spokesperson in a lot of different cultural areas and communitys.  This study aims to show how themes connected to the Christian identity as well as the afro-american identity is represented in the lyrics of Kanye West, which has led to the following questions: 1) Which Christian themes can be identified in the lyrics of the albums The Life Of Pablo (2016) and Jesus Is King (2019)? 2) Which African themes can be identified in the lyrics of the albums? And 3) How can the interaction between expressions of Christian and African American identity be understood from an intersectional perspective? To answere theese questions a content analysis has been made, where two Christian themes (Spiritual change and rebirth and the narrative identity as a preacher) was identified as well as two afro-american themes (Slavery and materialism and conspicuous consumption). On top of that an intersectional theorethical perspective was added on which showed that the lyrics on the albums provided expressions of uniqe experiences through the intersection between the identities.

In this essay I explore how early African-American gospel music can be interpreted from a theological liberation perspective. To highlight the most important parts of liberation theology, I take help from Gustavo Gutiérrez' A Theology of Liberation: History, Politics and Salvation, and James H. Cone's Speaking the truth: ecumenism, liberation and black theology. Both of these are representative in respective area. Gutiérrez within Latin-American liberation theology, and Cone within African-American liberation theology. To explain the background and theology of gospel I mainly use the works Holiness and Worldliness: Theologies of Black Gospel Music in the Sanctified Church by Awet Andemicael and Black Gospel Music and Black Theology by Louis-Charles Harvey. I then exemplify the theology of gospel by presenting and analyzing a selection of popular gospel lyrics, with a liberation theme. This selection includes "Nobody Knows the Trouble I've Seen", "Oh Mary Don't You Weep", "Take My Hand, Precious Lord" and "Through It All". An expression of a spiritual liberation through Jesus is found in these gospel lyrics, while an expression of political liberation is found only in the shadow of the spiritual. This I problematize, and aim some criticism towards Cone and Harvey. They argue that in African-American and gospel theology, Jesus gives strength for the weak, so that they may be able to fight for their own liberation. I then conclude that gospel cannot be understood as a complete expression of liberation theology, but as a part of it. Even as a part of the liberation process. Meaning that in the process where the African-American Christian seek God, she finds the Holy Spirit who guides her to gospel music. Through gospel the African-American can express her emotions and thereby grow closer to Jesus, who provides her with strength. This leads to the liberation of the African-American Christian.

Det kan finnas många svårigheter med att hitta ord för vad man vill lära sig när det gäller något man ännu inte har kunskap om. Studiens syfte är att undersöka hur en sångare kan arbeta med rösten utifrån ett givet sångideal och hur det i sin tur kan påverka det individuella soundet. I denna rapport syftar sound på den sångteknik sångare medvetet eller omedvetet väljer att använda vid sång av olika slag. Studien genomfördes genom sångteknisk analys av en vald låt, Halo, tillsammans med ett valt sångideal, Beyoncé. Analysen fokuserades kring ansatser och frasslut samt begrepp från två valda sångtekniker, Estill Voice Training System och Complete Vocal Technique. Till studien finns även klingande material i form av två inspelningar av låten som gjordes för att tydliggöra eventuella skillnader av röstanvändning. Den ena genomfördes innan undersökningen påbörjades utan sångtekniska ramar och den andra inspelningen genomfördes efter att undersökningen var slutförd och skulle återspegla liknande sångteknik som sångidealet. Resultatet visar att det finns många positiva effekter av att ha sångliga förebilder men att det också förutsätter ett sunt förhållningssätt till att öva upp vissa förmågor. En del av att nå sina mål kan vara att få handledning och hjälp för att komma vidare.  Då rösten är ett organiskt och dynamiskt instrument kan det användas därefter med dess ytterligheter. Till detta krävs ibland ett mod att våga utveckla dessa färdigheter och att gå utanför hur man är van vid att sjunga.

Syftet med denna studie är att få större insikt i vad det innebär att utveckla en ny sångteknik. För att undersöka detta har jag under en fyraveckorsperiod övat edge tio minuter per dag, fem dagar i veckan. Tre av dessa övningstillfällen har videofilmats. Jag har också använt mig av loggbok för att dokumentera mina olika upplevelser under processens gång. Som teoretisk utgångspunkt har jag utgått utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet redovisas vilka redskap som användes och hur dessa hanterades samt hur processen gällande lärandet har utvecklats. Resultatet visar att de mest centrala redskap som användes var kroppen, metodboken, pianostol, vägg och en låt. Flera av redskapen användes för att få bättre luftkontroll. I diskussionen beskriver jag utifrån det sociokulturella perspektivet vilka förutsättningar som har funnits samt vilka redskap som användes vid lärandet. / The purpose of the study is to get a deeper insight of what it means to develop a new singing technique. To study this I have practiced edge ten minutes per day during a period of four weeks, five times a week. Three of these exercices have been videotaped. I have also used a logbook to document new experiences during the process. I have a socio-cultural perspective as a theoretical base in this study. In the result the different tools that were selected show how these were handled and how the process in learning has developed. The results show that the most central tools that were used were the body, the method book, the piano chair, the wall and a song. In the discussion I describe, from a socio-cultural perspective, what the conditions have been, and which tools I have used.

Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelevers individuella sånglektioner skiljer sig åt beroende på i hur stor utsträckning sångpedagogernas eget genreintresse styr. Studien är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer där två sångpedagoger har sin hemvist inom den klassiska sångtraditionen och två sångpedagoger har sin hemvist inom den afroamerikanska sångtraditionen. Studien är av jämförande karaktär där fokus ligger på eventuella likheter och skillnader mellan sångpedagogers synsätt inom de två olika genrerna. Den teoretiska utgångspunkten för studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och hur kulturella redskap och omgivningar påverkar undervisningen och lärandet. Studiens resultat visar att sångpedagogerna har fler åsikter som förbinder dem samman än vad de har som skiljer sig åt gällande medvetna genreval, hur deras eget genreintresse påverkar sångundervisningen och synen på läroplanen i förhållande till lektionen och dess innehåll. Intervjupersonerna skiljer sig åt gällande lektionsupplägget för nybörjarelever samt sitt personliga musiklyssnande. I diskussionen lyfts sedan de teman som uppkommit i resultatet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Dessa teman är: medvetna och omedvetna val gällande genre, läroplanen som redskap i sångundervisningen samt det egna genreintresset som redskap i sångundervisningen. Det som framkommer är att sångpedagogernas olika redskap påverkar hur de arbetar i och kring sin sångundervisning på gymnasiet. / The purpose of this study is to examine how individual singing lessons for high school students differ depending on to which extent the vocal coach is driven by their own interests concerning genre. The study is based on four semi-structured interviews where two vocal coaches have their home turf in classical music, and two vocal coaches have their home turf within the african american genres. The study is of comparative nature where the focus is on eventual similarities and differences between vocal coaches’ viewpoints within the two genres. The theoretical perspective of the study takes its stand in the socio cultural perspective and how cultural tools and surroundings affect teaching and learning.The result of the study shows that the vocal coaches have more conformed opinions than they have conflicting ones when it concerns informed choices in genre, how their own interests affect their teaching and the views on the curriculum in relation to the lesson and its content. The interviewees differ when it comes to how they plan lessons for beginners and how they themselves listen to music. In the discussion the themes that surface in the result are discussed from a socio cultural perspective. These themes are: informed and uninformed choices concerning genre, the curriculum as a tool in teaching and the teachers’ own personal interests concerning genre. The conclusion is that the different tools the vocal coaches use affect how they work in and surrounding their teaching of high school students.