Spelling suggestions: "subject:"agentteorin.""
11 |
Nedskrivning av goodwill : organisatoriska, individuella och miljömässiga faktorers påverkanAndersson, Kristoffer, Mattisson, Marcus January 2013 (has links)
Syfte: Syftet med denna forskningsstudie är att förklara om företag som är noterade på Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgås utifrån agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. Utifrån de valda teorierna formas hypoteser utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens är en dokumentstudie som har utgångspunkt som tillämpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillämpat en kvantitativ ansats och hämtar insamlad data utifrån företag på Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens analys använder sig av statistiska tabeller för att analysera företagens insamlade data. Här används Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsanalyser för att hitta samband mellan beroenda och oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fåtal hypoteser uppnår signifikantnivå. Härigenom förkastas inte hypoteserna eftersom att helheten för modellerna inte är signifikanta går det inte att dra några slutsatser gällande hur de valda faktorerna har sin påverkan kring nedskrivning av goodwill.
|
12 |
Vilka faktorer påverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag?Färnstrand, Rebecka, Gradeen, Johanna January 2007 (has links)
<p>De stora bolagsskandalerna inom finansiell rapportering som har skakat om världen på senare år har lett till att efterfrågan på revisionstjänster har ökat. En konsekvens av detta är att ägare och finansiärer i högre grad kräver mer kontrollering och därmed revision. Revisionsarvodets storlek har intresserat många forskare som har undersökt vilka faktorer som påverkar revisionsarvodet. Dessutom har den ökade efterfrågan av konsulttjänster blivit ett väl studerat område för att visa på dess samband med revisionsarvodets storlek. Utifrån detta samt avsaknaden av forskning på mindre svenska aktiebolag syftar vi till att undersöka vilka faktorer som påverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag.</p><p>Utgångspunkten har varit tidigare forskning inom området och utifrån dessa har vi skapat modeller för de faktorer som anses vara de som i största utsträckning påverkar revisionsarvodets storlek. Urvalet är baserat efter bolag med 10 – 49 anställda och representerar bolag från Norrland-, Småland- och Stockholmsregionen. Data är inhämtad från åren 2005, 2004 och 2003 från bolagens årsredovisningar samt en tidigare enkätstudie. Faktorerna som vi har valt att undersöka är; bolagets storlek, risk, komplexitet, geografiska placering, revisionsbyråns storlek, konsultarvode och konsulttjänster samt ägande och fritt kassaflöde ur ett agentteoretiskt perspektiv.</p><p>Den statistiska undersökningen har gjorts genom linjära regressionsanalyser i SPSS. Där vi har testat våra grundmodeller, utökade modeller samt grupperingsmodeller. Resultaten från regressionerna testades sedan mot våra uppställda hypoteser för att acceptera eller förkasta hypoteserna utifrån antagna förhållanden till revisionsarvodets storlek. Resultaten visar på att storlek samt konsulttjänst variabeln bokslut är de faktorer som har visat på starkast samband med revisionsarvodet för samtliga tre år. Även regionen Norrland och ägande visade på signifikanta samband dock endas för 2005 och 2004. För faktorerna risk, komplexitet, revisionsbyråns storlek, konsultarvode och fritt kassaflöde finner vi inget stöd för att dessa skulle påverka storleken på revisionsarvodet.</p>
|
13 |
Revision vid kreditgivning : Vilken roll har den?Hansson, Jonatan, Fjeldseth, Olle January 2006 (has links)
<p>Det förekommer skilda resultat från tidigare studier kring revisionens inverkan på kreditgivningsbeslutet. Det är dock ett faktum att revision utgör en viktig funktion genom att det sker en oberoende kontroll av företaget. Frågan är då vilken roll revisionen och revisorn har vid kreditgivning?</p><p>Studien som gjorts syftar till att förstå kreditgivares behov och därför har ett kvalitativt angreppssätt använts. Målet är att uppsatsen ska kunna fungera som underlag för olika intressenter i kreditgivningsprocessen. För att få den informationen som behövdes har semistrukturerade intervjuer gjorts med tre större kreditgivare och en mindre. Intervjuernas utgångspunkt har varit den teoretiska referensram som vi byggt upp.</p><p>Den teoretiska referensramen grundar sig mycket på agentteorin som förklarar vilka problem som kan uppstå i kreditrelationer. Teoriavsnittet visar även att revision utgör en övervakningsmetod vid agentförhållanden. I referensramen beskrivs även vilka faktorer kreditgivaren grundar sitt kreditbeslut på.</p><p>I avsnittet empiri sammanställs den information som framkommit under intervjuerna med de olika kreditgivarna. Intervjuerna har sammanställts var för sig men indelas i samma kategorier för att underlätta jämförelser.</p><p>I analysen har vi samlat respondenternas svar tillsammans under varje kategori som sedan analyseras och även jämförs mellan kategorierna. Det som analyserats är vilka faktorer som är viktiga för kreditgivaren och vilken roll revision har i dessa faktorer.</p><p>I studien framkommer att de större kreditgivarna anser att redovisningsinformationen fortfarande är den dominerande informationskällan då faktorer som företagsledning, marknad och andra mjuka faktorer är svåra att utvärdera. Det finns dock en strävan efter att använda sig mer relationsbaserad kreditgivning, något som på sikt skulle kunna minska revisionen och revisorns roll vid kreditgivning.</p><p>Revisionen utgör en kvalitetsstämpel till den redovisningsinformation som företagen lämnar från sig till kreditgivare. Behövs mer information vid kreditgivning tillfrågas revisorn i de fall där företagen inte har kompetens att svara på frågorna. Det anses därför positivt om företagen lämnar från sig sin ekonomifunktion till en redovisnings- eller revisionsbyrå.</p><p>Dagens revision kan utvecklas till att vara mer informativ men det handlar om en kostnadsfråga. Med ökande kontroller stiger också kostnaderna för dem. Det handlar alltså om undantagsfall där en utökad revision skulle bli aktuell.</p>
|
14 |
Nyttan av revision : Uppfattningar om den svenska revisionenvon Boisman, Gustaf, Fernlund, Joakim January 2007 (has links)
<p>Bakgrund och problem: Denna uppsats tar avstamp i den aktuella debatten om revisionspliktens vara eller inte vara för de allra minsta aktiebolagen i Sverige. I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. Detta trots att EU:s regler tillåter att medlemsländerna lättar på eller helt undantar kraven på revision för små företag. Ju mindre ett företag blir desto mindre tenderar nyttan av revisionen för just ägarna bli. Vad syftet med revisionen är för dessa små företag, för vem den är viktig och vilka effekter den har är således långt ifrån självklart.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka uppfattningar som finns kring syftet, intressenterna och effekterna av revision hos personer och organisationer som har stor kunskap om och/eller stort intresse i revisionspliktens utformning.</p><p>Metod: En kvalitativ studie har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer och analys av ett antal debattartiklar och texter.</p><p>Teori: Uppsatsens teoretiska referensram bygger på Agentteorin (eng. Principal-agent theory) och Intressentteorin (eng. Stakeholder theory).</p><p>Empiri: Det empiriska materialet består dels av sammanställningar och citat ur fem stycken intervjuer och dels av referat och citat ur ett antal debattartiklar och texter.</p><p>Slutsatser: Slutsatsen som dras är att det tycks råda enighet kring syftet med revision även om det till viss del råder skilda uppfattningar om revisionens praktiska utforming. Angående företagens intressenter dras slutsatsen att det inte finns någon primär intressent i aktiebolag där ledning och ägande inte är åtskilt utan fler intressenter kan ses som likvärdiga. Vidare dras slutsatsen att de förväntade effekterna av revision är få och väldigt övergripande samt att dessa effekter försvinner i takt med att skillnaden mellan ägande och ledning avtar.</p>
|
15 |
Tillämpningen av armlängdsprincipen : En studie om hur tillämpningen av armlängdsprincipen påverkas av Skatteverkets ökade fokus på internprissättningNilsson, Julia, Landgren, Ellen January 2010 (has links)
<p>The arm’s length principle has existed in Swedish law since 1928 but has previously been given little attention. In 2007, documentation requirements were introduced, and the government began to do tax audits regarding transfer pricing. This thesis examines how the documentation requirements and tax audits affect the application of the arm's length principle.</p><p> </p><p>The research consists of nine interviews with a total of ten people at the tax authority (Skatteverket) and audit- and consulting agencies. The results of the interviews are analyzed using the agency theory.</p><p> </p><p>Many companies are risk averse and prefer having correct transfer pricing instead of taking on challenging strategies that can be risky in case of an investigation by Skatteverket. There can be a conflict between following the arm’s length principle and designing transfer prices in a way that best suits the business. The fact that, in the past, tax has often not been taken into account when designing transfer pricing strategies means that big adjustments may be needed to ensure that prices are at market value. The cost for necessary adjustments can be larger than the cost for the tax surcharge a tax audit would lead to. In that case most companies choose not to adjust their transfer prices. <strong> </strong></p> / <p>Armlängdsprincipen, som innebär att internprissättning måste vara marknadsmässig, har funnits i svensk lag sedan 1928 men har tidigare ägnats begränsad uppmärksamhet och vaknat till liv först nu. I denna uppsats undersöks hur armlängdsprincipens tillämpning påverkas av dokumentationskravet för internprissättning som infördes 2007 och Skatteverkets ökade fokus på internprissättning.</p><p> </p><p>En kvalitativ undersökning har genomförts bestående av nio intervjuer med totalt tio personer hos Skatteverket och rådgivare som arbetar med internprissättning. Resultatet av intervjuerna analyseras med stöd av agentteorin.</p><p> </p><p>En stor del av företagen vill undvika risk och hellre göra rätt för sig från början än att ha en mer utmanande strategi som innebär en risk för att Skatteverket inte kan godkänna internprissättningen vid en eventuell granskning. Affärsmässiga skäl kan dock stå i vägen för en internprissättning utformad i enlighet med armlängdsprincipen. Det faktum att skatt sällan tagits i beaktning tidigare, vid utformandet av internprissättning, gör att det kan röra sig om mycket stora justeringar som skulle behöva göras. Kostnaderna för nödvändiga justeringar kan överstiga kostnaden som ett eventuellt skattetillägg skulle medföra. De flesta företag väljer i dessa fall bort att tillämpa armlängdsprincipen.</p>
|
16 |
Vilka faktorer påverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag?Färnstrand, Rebecka, Gradeen, Johanna January 2007 (has links)
De stora bolagsskandalerna inom finansiell rapportering som har skakat om världen på senare år har lett till att efterfrågan på revisionstjänster har ökat. En konsekvens av detta är att ägare och finansiärer i högre grad kräver mer kontrollering och därmed revision. Revisionsarvodets storlek har intresserat många forskare som har undersökt vilka faktorer som påverkar revisionsarvodet. Dessutom har den ökade efterfrågan av konsulttjänster blivit ett väl studerat område för att visa på dess samband med revisionsarvodets storlek. Utifrån detta samt avsaknaden av forskning på mindre svenska aktiebolag syftar vi till att undersöka vilka faktorer som påverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag. Utgångspunkten har varit tidigare forskning inom området och utifrån dessa har vi skapat modeller för de faktorer som anses vara de som i största utsträckning påverkar revisionsarvodets storlek. Urvalet är baserat efter bolag med 10 – 49 anställda och representerar bolag från Norrland-, Småland- och Stockholmsregionen. Data är inhämtad från åren 2005, 2004 och 2003 från bolagens årsredovisningar samt en tidigare enkätstudie. Faktorerna som vi har valt att undersöka är; bolagets storlek, risk, komplexitet, geografiska placering, revisionsbyråns storlek, konsultarvode och konsulttjänster samt ägande och fritt kassaflöde ur ett agentteoretiskt perspektiv. Den statistiska undersökningen har gjorts genom linjära regressionsanalyser i SPSS. Där vi har testat våra grundmodeller, utökade modeller samt grupperingsmodeller. Resultaten från regressionerna testades sedan mot våra uppställda hypoteser för att acceptera eller förkasta hypoteserna utifrån antagna förhållanden till revisionsarvodets storlek. Resultaten visar på att storlek samt konsulttjänst variabeln bokslut är de faktorer som har visat på starkast samband med revisionsarvodet för samtliga tre år. Även regionen Norrland och ägande visade på signifikanta samband dock endas för 2005 och 2004. För faktorerna risk, komplexitet, revisionsbyråns storlek, konsultarvode och fritt kassaflöde finner vi inget stöd för att dessa skulle påverka storleken på revisionsarvodet.
|
17 |
Nyttan av revision : Uppfattningar om den svenska revisionenvon Boisman, Gustaf, Fernlund, Joakim January 2007 (has links)
Bakgrund och problem: Denna uppsats tar avstamp i den aktuella debatten om revisionspliktens vara eller inte vara för de allra minsta aktiebolagen i Sverige. I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. Detta trots att EU:s regler tillåter att medlemsländerna lättar på eller helt undantar kraven på revision för små företag. Ju mindre ett företag blir desto mindre tenderar nyttan av revisionen för just ägarna bli. Vad syftet med revisionen är för dessa små företag, för vem den är viktig och vilka effekter den har är således långt ifrån självklart. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka uppfattningar som finns kring syftet, intressenterna och effekterna av revision hos personer och organisationer som har stor kunskap om och/eller stort intresse i revisionspliktens utformning. Metod: En kvalitativ studie har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer och analys av ett antal debattartiklar och texter. Teori: Uppsatsens teoretiska referensram bygger på Agentteorin (eng. Principal-agent theory) och Intressentteorin (eng. Stakeholder theory). Empiri: Det empiriska materialet består dels av sammanställningar och citat ur fem stycken intervjuer och dels av referat och citat ur ett antal debattartiklar och texter. Slutsatser: Slutsatsen som dras är att det tycks råda enighet kring syftet med revision även om det till viss del råder skilda uppfattningar om revisionens praktiska utforming. Angående företagens intressenter dras slutsatsen att det inte finns någon primär intressent i aktiebolag där ledning och ägande inte är åtskilt utan fler intressenter kan ses som likvärdiga. Vidare dras slutsatsen att de förväntade effekterna av revision är få och väldigt övergripande samt att dessa effekter försvinner i takt med att skillnaden mellan ägande och ledning avtar.
|
18 |
Revision vid kreditgivning : Vilken roll har den?Hansson, Jonatan, Fjeldseth, Olle January 2006 (has links)
Det förekommer skilda resultat från tidigare studier kring revisionens inverkan på kreditgivningsbeslutet. Det är dock ett faktum att revision utgör en viktig funktion genom att det sker en oberoende kontroll av företaget. Frågan är då vilken roll revisionen och revisorn har vid kreditgivning? Studien som gjorts syftar till att förstå kreditgivares behov och därför har ett kvalitativt angreppssätt använts. Målet är att uppsatsen ska kunna fungera som underlag för olika intressenter i kreditgivningsprocessen. För att få den informationen som behövdes har semistrukturerade intervjuer gjorts med tre större kreditgivare och en mindre. Intervjuernas utgångspunkt har varit den teoretiska referensram som vi byggt upp. Den teoretiska referensramen grundar sig mycket på agentteorin som förklarar vilka problem som kan uppstå i kreditrelationer. Teoriavsnittet visar även att revision utgör en övervakningsmetod vid agentförhållanden. I referensramen beskrivs även vilka faktorer kreditgivaren grundar sitt kreditbeslut på. I avsnittet empiri sammanställs den information som framkommit under intervjuerna med de olika kreditgivarna. Intervjuerna har sammanställts var för sig men indelas i samma kategorier för att underlätta jämförelser. I analysen har vi samlat respondenternas svar tillsammans under varje kategori som sedan analyseras och även jämförs mellan kategorierna. Det som analyserats är vilka faktorer som är viktiga för kreditgivaren och vilken roll revision har i dessa faktorer. I studien framkommer att de större kreditgivarna anser att redovisningsinformationen fortfarande är den dominerande informationskällan då faktorer som företagsledning, marknad och andra mjuka faktorer är svåra att utvärdera. Det finns dock en strävan efter att använda sig mer relationsbaserad kreditgivning, något som på sikt skulle kunna minska revisionen och revisorns roll vid kreditgivning. Revisionen utgör en kvalitetsstämpel till den redovisningsinformation som företagen lämnar från sig till kreditgivare. Behövs mer information vid kreditgivning tillfrågas revisorn i de fall där företagen inte har kompetens att svara på frågorna. Det anses därför positivt om företagen lämnar från sig sin ekonomifunktion till en redovisnings- eller revisionsbyrå. Dagens revision kan utvecklas till att vara mer informativ men det handlar om en kostnadsfråga. Med ökande kontroller stiger också kostnaderna för dem. Det handlar alltså om undantagsfall där en utökad revision skulle bli aktuell.
|
19 |
Tillämpningen av armlängdsprincipen : En studie om hur tillämpningen av armlängdsprincipen påverkas av Skatteverkets ökade fokus på internprissättningNilsson, Julia, Landgren, Ellen January 2010 (has links)
The arm’s length principle has existed in Swedish law since 1928 but has previously been given little attention. In 2007, documentation requirements were introduced, and the government began to do tax audits regarding transfer pricing. This thesis examines how the documentation requirements and tax audits affect the application of the arm's length principle. The research consists of nine interviews with a total of ten people at the tax authority (Skatteverket) and audit- and consulting agencies. The results of the interviews are analyzed using the agency theory. Many companies are risk averse and prefer having correct transfer pricing instead of taking on challenging strategies that can be risky in case of an investigation by Skatteverket. There can be a conflict between following the arm’s length principle and designing transfer prices in a way that best suits the business. The fact that, in the past, tax has often not been taken into account when designing transfer pricing strategies means that big adjustments may be needed to ensure that prices are at market value. The cost for necessary adjustments can be larger than the cost for the tax surcharge a tax audit would lead to. In that case most companies choose not to adjust their transfer prices. / Armlängdsprincipen, som innebär att internprissättning måste vara marknadsmässig, har funnits i svensk lag sedan 1928 men har tidigare ägnats begränsad uppmärksamhet och vaknat till liv först nu. I denna uppsats undersöks hur armlängdsprincipens tillämpning påverkas av dokumentationskravet för internprissättning som infördes 2007 och Skatteverkets ökade fokus på internprissättning. En kvalitativ undersökning har genomförts bestående av nio intervjuer med totalt tio personer hos Skatteverket och rådgivare som arbetar med internprissättning. Resultatet av intervjuerna analyseras med stöd av agentteorin. En stor del av företagen vill undvika risk och hellre göra rätt för sig från början än att ha en mer utmanande strategi som innebär en risk för att Skatteverket inte kan godkänna internprissättningen vid en eventuell granskning. Affärsmässiga skäl kan dock stå i vägen för en internprissättning utformad i enlighet med armlängdsprincipen. Det faktum att skatt sällan tagits i beaktning tidigare, vid utformandet av internprissättning, gör att det kan röra sig om mycket stora justeringar som skulle behöva göras. Kostnaderna för nödvändiga justeringar kan överstiga kostnaden som ett eventuellt skattetillägg skulle medföra. De flesta företag väljer i dessa fall bort att tillämpa armlängdsprincipen.
|
20 |
Bostadsrättsmarknaden i Stockholm : - en studie av budgivningsprocessenKrasniakova, Elena, Malmsäter, Christian January 2006 (has links)
Den svenska fastighetsmarknaden glöder. Bostadspriserna stiger så gott som i hela Sverige. Rådande låga ränteläge och lägenhetsombildningar är några faktorer som gör att allt fler aktörer, både köpare och säljare, kommer in i spelet och agera på en spelplan. Våra valda problemformuleringar är vilka har mest att vinna på olika budgivningsformer, följs de etiska riktlinjer av mäklare. Hur ser teknikutvecklingen ut samt hur ser köpare och säljare på budgivningsprocessen. Syfte med denna studie är att kartlägga budgivningsprocess ur fyra olika perspektiv samt att analysera skillnader och likheter i deras synsätt. Budgivningsprocessen är till sin natur sådan att olika aktörer agerar på samma spelplan men ur olika perspektiv. För att belysa hela budgivningsprocessen måste man se budgivningsprocessen utgående från dessa olika aktörers roller och analysera deras agerande utgående från sina respektive perspektiv. På det sättet byggs en enhetlig bild av budgivningsprocessen som helhet. Undersökningen baseras på intervjuer med 6 mäklare på Jan af Ekenstam, VD på Mäklarsamfundet samt enkätundersökning som gjordes på 30 köpare respektive säljare. Slutsatsen är att den överväldigande andelen av mäklarna agerar pliktetiskt. Det finns undantag i form av mäklare som agerar kortsiktigt vinstmaximerande och därmed agerar oetiskt. Ny teknik genom datorsystem och Internet underlättar processen men kan på intet sätt ersätta den personliga kontakt som behövs mellan mäklaren och köpare/säljare Men den grundläggande processen, som bygger på rollspel och förtroende, kräver en god mänsklig kontakt genom hela kedjan. Säljaren och mäklaren har informationsövertaget och av det skälet upplever köparna att mäklaren agerar oetiskt och bara i syfte att maximera sin egen vinst, samt att mäklaren agerar partiskt till säljarens fördel. Dock är det troligt att detta är mer ett resultat av att bostadsmarknaden i storstäder som Stockholm är säljarens marknad. När det gäller öppen eller sluten budgivning pekar mälarna och mäklarsamfundet på att etiska skäl, främst integritetsskäl, gör att sluten budgivning är att föredra för säljarna men kanske främst för köparna. Säljaren vinner på den slutna processen genom sitt informationsövertag. Detta kan i vart fall konstateras på en överhettad marknad som dagens bostadsmarknad i Stockholm.
|
Page generated in 0.0569 seconds