Målet med min rapport har varit att undersöka de svårigheter och problem som utvecklare på Barnebys kan ställas inför under sitt dagliga arbete. För att begränsa mig har jag valt två stora områden att undersöka, det agila arbetssättet och versions hanteringssystem. Men det viktigaste fokuset i rapporten är vilka problem som uppstår som är relaterade att man jobbar flera utvecklare på samma projekt. Så kallade teams. Rapporten avhandlar en teoretisk bakgrund till de båda ämnena och sedan så genomför jag en undersökning bland de anställda på Barnebys teknikavdelning. Undersökningen görs medhjälp av Google Forms och här finns frågor kring dessa ämnen. Rapporten tar också upp förslag på lösningar och/eller förbättringar. Rapporten avslutas med en presentation av resultatet och egna reflektioner.

Agile development methods have been debated a lot recently and are considered to be a hot topic in the research world. They were created as a counterpart to the more traditional methods that are considered too inert and inflexible for dynamic markets. Agile methods are characterized by iterative, flexible and customer proximity approaches, where focus lies within individuals, interactions and communication. Requirement elicitation, the initial stage of a project, is considered to be the most communication intense part of requirement engineering. During requirement elicitation, there are a lot of stakeholders to consider and effects of the human factor, like people's different values, competences and opinions, are inevitable. The aim of this study was to investigate how social factors affects a smaller IT-company and its requirement elicitation process. At the time of this study, the company were rather new to the agile way of working and was experiencing some difficulties with their requirement elicitation. By working with methods such as observations and interviews, factors affecting their elicitation process was mapped out, where social factors were identified as the most crucial ones. By using theories such as Communities of Practice, it was clear that different social groups at the company affected the communication and knowledge sharing during requirement elicitation. To have a more successful requirement process, it was necessary for people to understand each other and being able to share knowledge between CoP:s. The study showed that boundary processes and bridges between different CoP:s were a crucial part for making this happen.

När man skall införa förändringar för att uppnå förbättringar i ett företag så är det lätt att enbart se förändringen i ett ekonomiskt perspektiv. Det som många glömmer bort är hur företagets anställda som befinner sig mitt i förändringen påverkats psykologiskt av förändringsprocessen. Den här studien har sitt fokus mer i hur de anställda har upplevt bytet hellre än genom hur det teoretiskt kan förbättra företaget ekonomiskt. Syftet med studien är att beskriva hur personal påverkas av förändring, både generellt och hur de upplever bytet till agil testning. Och vad som kan göras för att bearbeta de problem som kan uppstå. Studien grundar sig på data insamlat från intervjuer, observationer och dokumentanalys för att utvärdera hur utvecklarna på ett småföretag har upplevt och påverkats av övergången till agil testning. Upptäckterna från datainsamlingsmetoderna applicerades på den teoretiska bakgrunden i studien, som behandlade aspekter som teknologistress, agila arbetsmetoder samt testning av både traditionell och agil karaktär. Studien resulterade i en översiktlig bild av företagets testprocess och beskriver dess delmoment. I studien framkom det att hur utvecklarna upplever och använder sig av agil testning inte alltid stämmer överrens med företagets vision och studiens teorikapitel. Sammanfattningsvis så visar den här studien att utvecklarna var överlag positiva till bytet, men det finns aspekter av den agila testningen som måste bearbetas på företaget. Dessa problem kan avhjälpas genom en utökad kommunikation mellan ledningen och de anställda och genom att de anställda involveras mer i implementeringen av arbetsprocessen.

På senare tid har agila systemutvecklingsmetoder trätt fram på marknaden, metoder som värderar flexibilitet, kundmedverkan och fokus på utvecklingsteamet och fungerande mjukvara snarare än fokus på utvecklingsverktygen och dokumentation. Vi vet dock inte vilken typ av systemutvecklingsmetod som verkligen är bättre än den andra. Den här uppsatsen består av en historisk översikt av systemutvecklingsmetoder och en undersökning kring graden av belåtenhet med olika typer av systemutvecklingsmetoder och attityden till de agila värderingarna. Genom en kvantitativ studie har svenska organisationer som utövar systemutveckling tillfrågats angående detta. Resultaten är inte helt säkra, men anspelar på att utövare av mer traditionella systemutvecklingsmetoder var något mer nöjda med sin metod än utövare av agila metoder var, men de agila utövarna var istället mer nöjda med hur deras metod hjälper dem med att tillgodose kundernas behov och önskemål än de traditionella utövarna var. Båda typerna av systemutvecklare var mer positiva till de agila värderingarna än deras motsatser, men de agila metodutövarna var positiva till en större utsträckning. / Recent times have seen the emergence of agile software development methods, valuing flexibility, customer collaboration, and focus on the development team and working software rather than focus on tools and documentation. What is unknown is which type of software development method is really better than the other. This thesis consists of a historical overview of software development methods and an investigation of the level of satisfaction with different types of software development methods and the attitude towards the agile values. Through a quantitative study, Swedish software development organizations have been heard regarding these issues. The results, although not fully statistically supported, indicate that practisers of more traditional software development methods were slightly more satisfied with their methods than practisers of agile methods were, but the agile method practisers were instead more satisfied with how their method helped them in satisfying their customers’ wants and needs than the traditional method practisers were. Both types of software developers were more positive towards the agile values than their counterparts, but the practisers of agile software development methods were so to a greater extent.

Syftet med arbetet är att identifiera svårigheter med att argumentera för den agila projektmetodiken till en beställare. Arbetet har även till syfte att ge rekommendationer på hur en organisation kan stärka sin argumentation för den agila metoden ut mot beställaren. För att uppnå arbetets syfte har den kvalitativ forskningsintervju och en litteraturgenomgång tillämpats. Resultatet visade att svårigheterna är att alla yrkesroller internt inom organisationen inte har en och samma definition över vad den agila metoden innebär. Den nuvarande agila modellen ansågs också av flertalet respondenter inte vara tillräckligt utarbetad. Det behövs utbildning, engagemang och en skräddarsydd prissättningsmodell som är anpassad efter den agila metoden för att stärka argumentationen om val av den agila projektmetodiken.

IT-system fungerar ofta som kärnan i verksamheter idag, dessa system ska underhållas under hela dess livstid av en IT-verksamhet. Med denna uppsats ville vi undersöka vilka problem som kan uppstå vid systemförvaltningens ändringshantering och hur dessa problem kan lösas med hjälp av agila metoder. För att besvara vår undersökningsfråga, Hur kan systemförvaltningens ändringshantering förbättras med agila metoder? använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier. Företaget vi undersökte använde sig i systemförvaltningen utav agila metoder men aldrig i dess helhet. Vi kunde under analysen definiera flera problem som uppkom under förvaltningen och baserat på litteraturstudien föreslå lösningsalternativ utifrån agila metoder. Agila metoder var dock inte alltid en förbättring utan bäst resultat uppnås med en balans mellan agila och plandrivna tillvägagångssätt. Då systemförvaltning är ett samarbete mellan kund och förvaltare måste man komma överens om ett tillvägagångssätt som fungerar för båda parterna.

Syftet med detta examensarbete var att lära sig att genomföra ett programutvecklingsprojekt under realistiska förutsättningar och därigenom få erfarenheter som är relevanta för yrkeslivet. En grupp på åtta personer arbetade under en termin med ett projekt som handlade om utvecklingen av ett obemannat luftburet radiometrisystem. Ett lättare system efterfrågades för att förlänga flygtiden. Under utvecklingen tillämpades metoder från Semat, Scrum och Extreme Programming. Utvecklingsarbetet fungerade bra och en lösning för problemet togs fram, systemet hann dock inte implementeras full ut. Arbetet visade att ett lättare radiometrisystem är aktuellt för framtiden.

Rapporten beskriver framtagandet av en webbshop för glasögonförsäljning. Läsaren får ta del av lärdomar om hur det fungerar att arbeta efter den agila projektmodellen Scrum i praktiken och förslag till hur metodiken kan anpassas för effektiv användning i ett utvecklingsteam. Vidare diskuteras även hur sammanslagning av flera projektmodeller kan ske för att skapa en mer produktiv projektmiljö.  Lösningar till tekniska problem som uppstått under projektets gång presenteras och diskuteras utifrån ett utvecklarprespektiv. Vidare presenteras en marknadsundersökning där kundsegmentet identifieras och analyseras för utformning av slutprodukten. Utmärkande för slutprodukten är en smidig och enkel köpprocess uppdelad i tre enkla steg.

Syfte: Syftet med denna studie är att med hjälp av agentteorin skapa en förståelse kring hur ledare styr medlemmar mot gemensamma mål i en organisation som använder sig av Scrum. Metod: En kvalitativ studie med sju semistrukturerade intervjuer från en agil avdelning har genomförts. Studien hade även ett hermeneutiskt vetenskapstradition och synsätt som utgångspunkt. Resultat & slutsats: Studiens resultat och slutsats är att kommunikationen är a och o för den studerade avdelningen och det genomsyrar hela arbetet. Vidare har relationen mellan scrum mastern och dess medlemmar hög prioritet. De personliga målen som skapas för medlemmarna påverkas av relationen och kommunikationen. Fortsättningsvis sker övervakningen över medlemmarnas prestationer mot mål via den dagliga kommunikationen på avdelningen. Examensarbetets bidrag: Denna uppsats bidrar till teorin med en empirisk undersökning av en agil metod, scrum, och ger en ökad förståelse för hur avdelningen arbetar mot gemensamma mål.

Allt fler storskaliga organisationer vänder sig till agila projektledningsmetoder för att bli mer konkurrenskraftiga i den snabbrörliga ekonomin, ofta benämnd en VUCA-miljö. Olika ramverk har därför utformats för att hjälpa företag att skala upp det agila arbetet, varav SAFe är det mest populära. Antalet akademiska undersökningar inom ämnesområdet är emellertid fåtaliga. Denna studie söker sålunda bringa klarhet kring varför stora organisationer initierar agila omvandlingar i enlighet med SAFe, vilka utmaningar det medför och hur dessa kan mitigeras. Detta genom en kvalitativ undersökning på Länsförsäkringar AB och Nordea. Resultatet indikerar att transformationer som sådana i synnerhet medför kommunikations- och koordinationsproblem, medan en kontextuell anpassning av ramverket kan vara en lyckad mitigationsåtgärd. Vidare visar resultatet att storskaliga organisationer inte nödvändigtvis är kompatibla med den agila metodiken. Anmärkningsvärt är emellertid att förändringsinitiativet av vissa respondenter också betraktades som ett steg i att bli en attraktivare arbetsgivare, utöver att bli mer effektiva och snabbfotade.