Västerås är en stad som tidigare har förknippats med gurkor och industrier då ASEA, nuvarande ABB etablerades i Västerås 1883. Staden är idag relativt okänd för externa gäster, det är något som Västerås marknadsföringsorgan Västerås & Co vill ändra på. Arbetets syfte är att undersöka vad en värdskapssatsning kan ge för effekter på turismen och näringslivet i Västerås samt undersöka möjligheten att värdskapscertifiera de olika verksamheterna i Västerås. Litteraturstudier, intervjuer samt deltagande observationer har använts som metod. Teoriavsnittet tar upp värdskapsbegreppet samt samarbeten inom organisationen för att sedan kunna jämföras med resultatet från intervjuerna och de deltagande observationerna. Av empirin framkommer det att en gemensam syn på innebörden av värdskap är viktigt för att värdskapsarbetet ska bli framgångsrikt. De anser även att värdskapet är en inställningsfråga så det är upp till var och en att bjuda på ett gott värdskap. Samtliga är positiva till en värdskapscertifiering, dock är inte alla överens om hur det ska gå till och vilka som ska delta. I Diskussionsavsnittet diskuteras vad en eventuell värdskapscertifiering rent praktiskt skulle kunna innehålla.

Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen. Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö. Fokus i uppsatsen är att se hur Professor Ahlbergs vision följts upp i planeringen av Märsta och även att se till aktörerna inom kommunen och hur Märsta upplevs idag. En viktig del uppsatsen är att se hur Märsta, med tanke på boende och livsmiljö, upplevs av mig själv och min familj. Min studie innehåller kvalitativt material med egna observationer och intervjuer där jag delger information om Märsta. Källmaterial från kommunala planer och nuvarande Översiktsplaner. I efterhand kan jag peka på att arkitektens idéer misslyckades i Märsta. Märsta är delvis ett exempel på miljonprogrammet och de funktionalistiska värderingarna. Jag anser att Märsta är en ort i sin utveckling med en ansvarig arkitekt som hade stark framtidstro och fallenhet för estetik som resulterar i Märstas bebyggelse. En man med makt fick chansen att visa sina kunskaper i en liten landsortskommun och leva ut sina visioner från papper till verklighet. I den här uppsatsen har jag reflekterat över detta som lever i Märsta och att dagligen se resultatet av hans byggnadsprojekt.

Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15p University of Skövde Title The Battle of the School – The attempt of four organizations to influence the Swedish school and the good citizen. Number of pages: 43 Author: Christoffer Härsjö Tutor: Erik Andersson Date: January 2009   Keywords: Democracy, organizations, school, influence, citizen   This exam discusses the influence of four different organizations in the public school. The chosen organizations are the Confederation of Swedish Enterprise, LO, the Enforcement Authority and the political party Feminist Initiative. They all have different agendas about what they think the school should teach children. These agendas will be analyzed from the point of view of lobbying, corporatism, influencing of public opinion and the theory of curriculum, to find out what impact they have on the Swedish school system. I have studied their homepages on the Internet to see what their agenda is on school issues. It says in the curriculum that the school should form contact with business companies and other organizations so the pupils will be firmly established in society. The questions how much influence these organizations should have and what the contact should be, are however open to suggestions. This will be discussed to try to answer why these four organizations are trying to influence the pupils. There is nothing illegal about the different organizations being in the school trying to co-operate, but different theories about democracy believes this to be either good or harmful. I have discussed possible consequences for the organizations being in school, but the answer depends on what point of view one has of the commission of the school.

Climate change is a global and slow process that affects humans all over the world. Climate adaption within agriculture is important to reduce the risks that agricultures are exposed to because of climate change.  Through climate adaption you can improve the positive effects and take advantage of them optimally. How the climate change affects agricultures varies depending on regions and societies. The purposes of the study are to examine how different actors experience the impacts of climate change on the agriculture in Värmland. And what different actors think about climate adaption within the agriculture.    Through a survey and structured interviews with open-ended questions the purpose was to document experienced affects and opinions from different actors. Altogether nine respondents have been interviewed to answer the research questions and they represent farmers, organizations and authorities. The study show that actors experience fluctuations in the weather and the climate, they think climate adaption within the agriculture is important. Rain and moisture are observed to affect the agriculture in larger scales than before, but climate change can also have positive effects like longer growing seasons and the ability to grow new crops.  Some respondents perceive that there are uncertainties about climate change which obstruct climate adaption in the agriculture. According to several respondents information is important to improve the climate adaption, but at the same time other factors like economics, politics and laws influence how climate adaption are administered within agricultures.      Keywords: Climate change, climate adaption, agriculture, actors / Klimatförändringarna är en global och långsam process som påverkar människor världen över. Klimatanpassning inom lantbruket är därmed viktigt för att reducera de risker som lantbruket utsätts för. Genom att tillämpa klimatanpassning kan man främja de positiva effekterna av klimatförändringarna och utnyttja dem optimalt. Hur lantbruket påverkas av klimatförändringarna varierar beroende på region och samhälle. Syftena med studien är att undersöka hur olika aktörer upplever att klimatförändringarna påverkar lantbruket i Värmland. Och vad olika aktörer anser om klimatanpassning inom lantbruket Genom en survey med strukturerade intervjuer och öppna svar är avseendet att kartlägga och dokumentera upplevda effekter och åsikter från olika aktörer. Sammanlagt har nio respondenter intervjuats för att besvara frågeställningarna, varav de representerar lantbrukare, organisationer och myndigheter. Undersökningen visar att flera aktörer upplever förändringar i vädret och klimatet, de tycker det är viktigt med klimatanpassning inom lantbruket. Regn och fukt upplevs påverka lantbruket i större omfattning nu jämfört med tidigare. Men klimatförändringarna kan också medföra positiva effekter som längre växtsäsonger och möjligheter att odla nya grödor. Några respondenter upplever dock att det finns en osäkerhet kring klimatförändringarna vilket försvårar klimatanpassningen inom lantbruket. Enligt flera respondenter är information viktigt för att förbättra arbetet samtidigt som ekonomiska, politiska och juridiska aspekter influerar hur klimatanpassning tillämpas inom lantbruket.   Nyckelord: Klimatförändringar, klimatanpassning, lantbruk, aktörer

Welfare is every person's right. To create conditions for a good welfare it requires coordinated strategic interventions at national and local level. Efforts must be politically supported to be able to strengthen public health. Local welfare management is a measure used to control and monitor public health. The purpose of this study was to investigate local actors perceptions of collaboration in strategic public health efforts with local welfare management in a municipality in central Sweden. The methodology approach was qualitative with a manifest content analysis and sentence concentrator. A total of five interviews with two politicians, two officials and a public health planner were conducted. The results showed that the respondents had an understanding of the benefits of collaboration. The strategic work was influenced by the interaction while working with local welfare accounts. Various collaborative projects had been started and there was a potential to incorporate public health in the strategic work. Participants experienced that health promotion effects of interaction gave them empowerment and good experiences that they carried with them in the continued strategic public health efforts. The conclusions were that local welfare management might be a success factor that spurs the strategic public health efforts in the community. As a result of the work the municipal actors became aware of each other and this could be important for future collaboration on public health between different actors in the municipality.

Syftet med den här studien har varit att analysera informationsbehovet hos vemdalsområdets besökare för att se hur Destination Vemdalen AB i framtiden skall bedriva en funktionell gästinformation som möter konsumenternas behov. Här vill vi bidra med ett ramverk för en hållbar verksamhet i framtiden. Undersökningen är baserad på en enkätundersökning bland Destination Vemdalens besökare, intervjuer med personer på strategiska poster inom turismnäringen samt informella intervjuer med aktörer i position med mycket gästkontakt där allmän service efterfrågas. Studien har visat att turistbyråns roll är föråldrad och att en teknisk revolution inom gästinformationens utveckling måste till för att möta konsumenternas behov. Vidare visar undersökningen att besökarna litar mer på fysiska personer än digitala källor, dock använder sig många av den nya tekniken av praktiska skäl då den är mer tillgänglig. Därför måste destinationer arbeta mer med det digitala värdskapet och höja tillförlitligheten på det digitala så att konsumenten kan ta beslutet att köpa produkter direkt på destinationsbolagens hemsidor.

I en fältstudie på en förskola studeras förskolebarns användande, upptäckande och undersökande av förskolans vardagsmiljö med hjälp av digitalkamera. Syftet med detta är att visa hur förskolebarn, med kameran som hjälpmedel, vill och kan berätta om sin verklighet och vardag inom förskolans kontext. Det handlar också om att göra barnens röster hörda samt att bidra till ökade kunskaper om barns vilja och förmåga till tänkande, berättande och kultur- och kunskapande. Frågeställningarna är; Hur berättar barnen om sin vardag på förskolan med hjälp av digitalkamera? Vad tar barnen för bilder?  Vad berättar barnen om och med sina bilder? Undersökningen har en poststrukturalistisk teoretisk ram där, barnen ses som kunskapande aktörer och medskapare till förskolediskursen. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av diskursanalys och materialets multimodala funktioner beskrivs med text och bild. Resultatet av underökningen visar på barnens förmåga att kommunicera och planera sina undersökningar. Studien visar också hur tankarna som produceras om förskolan, barnet och samhället är en del av det som producerar tanken om barn och barndom, något som barnen både accepterar och gör motstånd mot. / This is a fieldwork in a Swedish preschool that describes how children use, develop and investigate the everyday environment in preschool with digital cameras. The aim is to show how preschool children, with the digital camera as appliance want’s to tell their own story about the daily life that they are a part of at the preschool. It also contains the allowance to let the voices of the children to be heard, and contribute to the knowledge of the children’s intension and ability of thinking, narration during their production of culture and knowledge. The research questions are; How does the children communicate their everyday life in preschool with digital camera? What kind of pictures does the children produce? What do the children tell us by their pictures? The theoretical framework contains poststructuralist theories in which the children are actors and co-producers of the reality that constitutes the preschool. The empirical material is analyzed with discourse methods. The multimodal function of the material is described in texts and pictures. The result shows the ability of the children to cooperate and plan their investigations. It also shows how the conceptions of the preschool, child and the society that the children are a part of, does produces the culture of childhood and also the resistance against it, by the children.

<p>Arbetet i denna rapport är gjort inom området ärende- och problemhantering i en hjälpcentral och syftar till att beskriva typiska aktörer och ansvarsområden i och utanför en hjälpcentral samt de typiska problem som kan uppstå mellan dessa aktörer.</p><p>I arbetet belyses hjälpcentralens perspektiv på de aktörer som är involverade i arbets-flödena i och utanför en hjälpcentral. Skillnader mellan det som beskrivs i litteratur och hur det är i verkligheten studeras också. Detta uppnås genom att göra en litteratur-studie samt en fallstudie av en hjälpcentral.</p><p>Det framkommer i rapporten att det finns ett antal typiska aktörer inom och utanför en hjälpcentral samt ett antal typiska problem varav det mest framträdande är bristande samarbete och kommunikation mellan olika aktörer.</p>

No description available.

Samarbeten mellan näringsliv och mindre konventionella samarbetspartners såsom olika bistånds- och frivilligorganisationer blir allt vanligare. Uppsatsens syfte är därför att undersöka vilka drivkrafter som finns hos de olika parterna för att samarbeta och samtidigt ge en övergripande bild av fenomenet genom att inkludera olika typer av samarbeten. Uppsatsens icke-vinstdrivande aktör är Sida, en myndighet vars verksamhet delar många karaktärsdrag med NGOs. Sidas samarbete med tre olika företag studeras. Studien skedde genom insamling av sekundärdata och kvalititativa intervjuer och visar att företagens drivkrafter är delad monetär risk, möjlighet att tillämpa CSR, tillgång till tillväxtmarknader, expertis, affärsutveckling, legitimitet, olika nätverk, influera nya branschstandarder, undvika konfrontation och intern stolthet medan Sidas drivkrafter utgjordes av tillgång till företagens kärnkompetens, möjlighet att influera kommersiella aktörer, undvika konfrontation och långsiktighet. Att Sida är en politisk aktör var den huvudsakliga anledningen till att företagen ville arbeta med just dem. För att projektet ska nå framgång och långsiktigthet bör projektet knytas till företagens kärnverksamhet och parterna måste knytas samman i ett partnerskap.