I dagens snabbföränderliga marknadssituation finns det mycket som styr om och på vilket sätt informationen når mottagaren, det är inte alltid lätt att göra sig hörd bland allt brus, i synnerlighet inte om man är en mindre aktör. Dagens huvudroll i marknadsföringssammanhang besitts av internet. Även på internet finns det olika sätt att som företagare göra sig hörd. Denna studie har som syfte att fastställa på vilket sätt mindre lokala aktörer verksamma inom klädesbranschen kan göra sig synliga samt bygga upp sitt varumärke med hjälp av internet, och då i med fokus på sociala medier. Studien ska även undersöka vad som karaktäriserar dessa företag idag gällande varumärkesbyggande via sociala medier.   Som denna studie klarlagt är internet och de sociala medierna mäktiga verktyg när det gäller informationsspridning och att nå ut till målgrupper, men man måste likväl vara aningen försiktig då det också kan vara negativt med stora informationsflöden. Personlig prägel på servicen som verksamheten står för, samt en harmonisk autenticitet tycks enligt denna studie vara det fundamentala för att lyckas med uppbyggandet av en stark varumärkeslojalitet samt en långvarig och lukrativ kundrelation. För att undersöka och påvisa dessa faktorer har sex intervjuer utförts, tre av dessa utgörs av lokala klädesaktörer, de övriga tre utgörs av marknadsföringskonsulter.

<p>Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15p</p><p>University of Skövde</p><p>Title The Battle of the School – The attempt of four organizations to influence the Swedish school and the good citizen.</p><p>Number of pages: 43</p><p>Author: Christoffer Härsjö</p><p>Tutor: Erik Andersson</p><p>Date: January 2009</p><p> </p><p>Keywords: Democracy, organizations, school, influence, citizen</p><p> </p><p>This exam discusses the influence of four different organizations in the public school. The chosen organizations are the Confederation of Swedish Enterprise, LO, the Enforcement Authority and the political party Feminist Initiative. They all have different agendas about what they think the school should teach children. These agendas will be analyzed from the point of view of lobbying, corporatism, influencing of public opinion and the theory of curriculum, to find out what impact they have on the Swedish school system. I have studied their homepages on the Internet to see what their agenda is on school issues. It says in the curriculum that the school should form contact with business companies and other organizations so the pupils will be firmly established in society. The questions how much influence these organizations should have and what the contact should be, are however open to suggestions. This will be discussed to try to answer why these four organizations are trying to influence the pupils. There is nothing illegal about the different organizations being in the school trying to co-operate, but different theories about democracy believes this to be either good or harmful. I have discussed possible consequences for the organizations being in school, but the answer depends on what point of view one has of the commission of the school.</p>

Syftet med denna kvalitativa studie är att studera hur tingsrättens professionella aktörer bemöter brukare och interagerar med varandra under rättegångar i Sveriges domstolar. I teoriavsnittet redovisas studiens teoretiska utgångspunkter. Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Theodor Kemper’s teori om status and makt. Avsnittet om tidigare forskning tar upp om hur brukare upplever rättegångar och hur de professionella aktörerna agerar under förhandlingar. Studien bygger på observationer av rättegångar i sex olika tingsrätter, som har analyserats med fokus på hur rättens aktörer interagerar med varandra och med brukare, d.v.s. människor som besöker domstolen som målsägare, tilltalad eller vittne. Uppsatsens slutsats visar att de flesta brukare bemöts på ett professionellt sätt, men att det ibland finns brister i vissa avseenden. Detta kan innebära att bemötande kan påverkas om du har annan ålder, beteende eller hur du ser ut. Även brister i bemötande när det gäller information och formellt tal finner stöd från tidigare forskning.

Arbetet i denna rapport är gjort inom området ärende- och problemhantering i en hjälpcentral och syftar till att beskriva typiska aktörer och ansvarsområden i och utanför en hjälpcentral samt de typiska problem som kan uppstå mellan dessa aktörer. I arbetet belyses hjälpcentralens perspektiv på de aktörer som är involverade i arbets-flödena i och utanför en hjälpcentral. Skillnader mellan det som beskrivs i litteratur och hur det är i verkligheten studeras också. Detta uppnås genom att göra en litteratur-studie samt en fallstudie av en hjälpcentral. Det framkommer i rapporten att det finns ett antal typiska aktörer inom och utanför en hjälpcentral samt ett antal typiska problem varav det mest framträdande är bristande samarbete och kommunikation mellan olika aktörer.

En aktör i ett nätverk kan verka som katalysator för att underlätta skapandet, sammanförandet och utvecklingen av ett nätverk. Kommunikationsbyrån Södra Tornet har i ett projekt tillsammans med Sandvik Coromant Gimo, Ericsson och Tele2 arbetat strategiskt för att sammanföra dessa aktörer kring ett gemensamt mål om teknisk innovation, mer specifikt implementeringen av 5G i en av Sandvik Coromant Gimos industrier. Syftet med uppsatsen är att kartlägga på vilket sätt de olika aktörerna bidragit med olika resurser under projektets olika steg och hur dessa resurser vävts samman och koordinerats. Studiens syfte uppnås genom att göra en fallstudie om projektet med hjälp av ett teoretiskt ramverk fokuserat kring organisations-och projektteori. Uppsatsen visar på hur olika aktörers heterogena resurser underlättat för projektets genomförande. Vidare visar uppsatsen hur tydlig samt effektiv kommunikation kan bidra till att förstå olika ingående aktörers behov. Detta underlättar för samarbetet inom ett nätverk.

Missbruk och psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem enligt nationella och internationella artiklar och rapporter. Personer med denna problematik är en större riskgrupp än personer med enbart en diagnos och riskerar i större utsträckning att få negativa utfall som självmordsförsök, kriminalitet och dödsfall. Individer med denna typ av samsjuklighet är svårare att behandla eftersom behandling måste ske för båda tillstånden samtidigt. Samordning mellan instanser som behandlar samsjuklighet är bristfälliga. Denna litteraturstudie genom en scoping review med systemteoretiskt tänkande undersöker och analyserar vad nationell forskning med inslag av internationell forskning i dagsläget visar för problem och framgångar samt hur kommun och region samverkar med samsjuklighet. I resultatet presenteras 6 artiklar varav 4 är internationella och 2 är nationella samt 4 nationella rapporter som analyserats med hjälp av en manifest innehållsanalys. Detta artikelunderlag gav oss en översikt på vidden och en kunskapsöversikt på befintlig forskning. Med hjälp av en manifest innehållsanalys fick vi fram 3 huvudkategorier. Den första kategorin beskriver hur samverkan mellan kommun och region kan förbättras för att individen ska stå i centrum utifrån nationella rapporter. Den andra kategorin beskriver hur integrerade team kan eller arbetar i dagsläget med samverkan nationellt inom kommun och region. Den tredje kategorin beskriver framgångar respektive problem i arbetet med samsjuklighet, där vi valt att använda oss av internationella och nationella artiklar för att bredda vårt perspektiv gällande arbetet med samsjuklighet. I resultatet framkommer det att arbetet med samsjuklighet kan se olika ut mellan kommun och region samt att det finns både framgångar respektive problem med arbetssättet gällande samsjuklighet i dagsläget. De problem som vi identifierar är att det i dagsläget inte finns tillräckligt med gemensamma riktlinjer och regler för hur kommun och region ska samverka. Kommun och region utgår från ett organisation- och samhällsperspektiv vilket leder till att fokuset inte hamnar på individen. De problem vi identifierat internationellt är att båda tillstånden inte tenderar att behandlas samtidigt och att personal kan missa missbruket när klienten är på en psykiatriavdelning. Framgångar som vi identifierat både internationellt och nationellt är förslag på gemensamma regler och riktlinjer, utbildning för berörd personal och specialteam som arbetar med samsjuklighet.

Utomhuspedagogiska aktiviteter är något som kan komplettera elevers lärande, inte minst i biologiundervisning. I Sverige såväl som andra länder finns olika externa aktörer som i samverkan med skolor bedriver undervisning genom utomhuspedagogiska aktiviteter. Syftet med studien är därför att med utgångspunkt i befintlig forskning undersöka hur externa aktörer kan bidra till elevers lärande och kunskapsutveckling i grundskolans biologiämne genom utomhuspedagogiska aktiviteter i årskurs 4–6. Som grund för studien har åtta artiklar, en avhandling och en rapport valts ut, vilka har analyserats i detalj. I studierna framkommer att det finns många olika möjligheter för lärande och kunskapsutveckling genom samarbeten med externa aktörer. Aktörer som skolor samverkat med är forskare, botaniska trädgårdar samt olika organisationer. Genom samverkan med forskare har elever fått delta i biologisk forskning och därigenom utvecklat kunskaper om naturvetenskapliga arbetssätt samt färdigheter med koppling till naturvetenskapliga arbetssätt. Genom deltagande i biologisk forskning har eleverna också fått lära sig om olika ekologiska samband. I samverkan med botaniska trädgårdar och organisationer har elever utvecklat kunskaper om djur, växter och den icke-levande miljön samt hur dessa olika faktorer hänger ihop. De har också utvecklat kunskaper om människans påverkan på olika naturmiljöer. Ett tydligt hinder för lärande genom utomhuspedagogiska aktiviteter med externa aktörer som framkommer är otillräcklig koppling till den ordinarie undervisningen.

Föroreningar till följd av mänskliga aktiviteter har pågått under åtskilliga år, i vissa fall började det­­ för flera hundra år sedan. Till en början var det synliga föroreningar som uppmärksammades, t.ex. fibrer och färgade avloppsvatten, men på 1960-talet blev man medveten om att även osynliga föroreningar i form av kemikalier kunde orsaka omfattande negativa miljöeffekter. I och med detta ställdes högre krav på att industrierna och kommunerna renade sina utsläpp, vilket medförde en betydande förbättring av den yttre miljön. Men än idag kvarstår stora problem med förorenade bottensediment. Huvuddelen av föroreningarna är oxiderat järn, sulfider, tungmetaller, karbonater och naturligt organiskt material. Vissa av dessa ämnen utgör allvarliga problem då de riskerar att spridas till ytvattnet och bioackumuleras i vattenlevande organismer. Syftet med detta arbete är att undersöka förutsättningarna för att utveckla en gemensam strategi för hållbar hantering av förorenade sediment i Östersjön. Den första insatsen var att kartlägga och presentera aktörer som arbetar med olika typer av frågeställningar som berör föroreningar i sediment. När aktörerna sedan är kartlagda återstår det att lyfta fram de frågeställningar som respektive aktörer anser vara av (största) vikt för att uppnå god balans i ekosystemet. Då de förorenade sedimenten är ett problem för alla stater runt Östersjön kommer arbetet med att sanera bottensedimenten ske över landsgränserna vilket innebär att arbetet måste uppfylla respektive lands miljölagar. Samtidigt som hanteringen och bortskaffandet av det muddrade materialet måste verka inom EU:s ramdirektiv för vatten, hav och avfall. Därför ges en inblick i hur och när EU:s miljödirektiv och Sveriges lagar skall tillämpas för denna typ av vattenverksamheter. Aktörerna som har kontaktas är allt från hamnorganisationer som muddrar för att; öka vattendjupet, utbyggnad/tillbyggnad, få bättre framkomlighet för båtar eller att ta bort förorenade sediment, till miljöorganisationer som vill bevara den biologiska mångfalden. Även myndigheter och statliga verk som arbetar för en friskare Östersjöregion kontaktades. HELCOM och EU-kommissionen har tagit fram aktionsplaner för att rädda Östersjön. Rapporten tar även upp internationella och regionala konventioner som har tillkommit för att skydda den marina miljön som också ligger till grund för EU:s miljöskydd. Slutsatsen av kartläggningen är att många av de kontaktade aktörerna, både nationella och transnationella, arbetar med att ringa in och krigsklassificera förorenade områden och rapportera förhöjda värden av farliga ämnena som ackumulerats i sedimenten. Resultatet av dessa mätningar används sedan till att spåra eventuella föroreningskällor men även för att ta fram strängare och tydligare riktlinjer för fortsatt miljöarbete. Slutsatsen av studierna av lagstiftningen visar att EU:s ramdirektiv möjliggör en viss tolkningsfrihet vilket ökar riskerna för att miljöskyddslagarna inte blir lika omfattande i respektive medlemsland. Det är inte fallet för den svenska miljölagstiftningen, den borde istället öppnas upp för möjligheten att klassa muddermassorna som naturmaterial och inte avfall. Det skulle underlätta arbetsgången för muddringsarbeten.

This study aims to study the Swedish Air Force Chief Torsten Friis and his social network during the period 1940 – 1942. Friis, who was the Swedish Air Force Chief, between the years 1934 – 1942 completely changed the Swedish Air Force with his new ideas and the implementation of these but he did not do it alone. Other than Friis himself there were many others who in one way or another contributed to the development of the Swedish Air Force. Therefore, this study will investigate Friis social network to gain more knowledge who the people behind the Swedish Air Force where. The concludes that a lot of different individuals played an important role. These where not only officers and other people working in the military, but also non-military personnel such as bureaucrats, board members, businessmen and politicians.

Efter att ha gjort en genomgång av religioners representation i Lgr11 stod det klart att kristendomen fått ett betydligt större fokus än andra religioner och livsåskådningar. Genom att undersöka hur den skolpolitiska debatten såg ut vid införandet av nuvarande kursplan i religionskunskap (2010-2011) sökte jag svar på mina forskningsfrågor: Varför ser innehållet i kursplanerna för religion för grundskolan ut som det gör; Vilka aktörspositioner kan urskiljas; Hur har debatten om innehållet i kursplanen mellan de olika aktörspositionerna sett ut; Vilka argument yttras för- och emot att kristendomen ska ha en särställning i svensk religionskunskap samt Hur kan kursplanens utformning förstås utifrån ett social identitets-teoretiskt perspektiv? För att besvara forskningsfrågor utfördes en dokumentanalys av kursplanen i religionskunskap samt en argumentationsanalys av debatten kring kursplansrevideringen 2010. Studien har visat att kristendomen får ett avsevärt större utrymme i grundskolans läroplan från 2011 (Lgr11). I studiens resultat har den skolpolitiska debatten 2009-2011 rekonstruerats och olika politiska aktörers argument har presenterats. Utifrån ett social identitetsteoretiskt perspektiv kan kristendomens särställning i Lgr11 i allmänhet och i kursplanen för religionskunskap i synnerhet förstås som en identitetsmarkör. Majoritetsgruppen stärker sin självbild genom att förstärka det gemensamma och särskilja olikheter till andra grupper, utgrupper. Globaliseringen och mångfaldens utspridning kan ses som en motor till viljan till social identifikation och sociala jämförelser mellan olika grupper. Konsekvensen blir en kursplan som präglas av ingruppsfavoritism och nynationalistiska strömningar där den nationella identitet ställs som fokus och utgångspunkt. / <p>Godkänt datum 2020-06-09</p>