Denna uppsats undersöker hur relationen mellan Malmö stads regelverk ochtemporära aktörer ser ut samt vilket påverkningsutrymme temporära aktörer iMalmö har. Den redogör dels för strategier som finns att tillhandahålla en stad närdet kommer till att förhålla sig till temporära aktörer. Dels för de taktiker som finnsför aktörer att använda sig av för att kunna vara aktiva i den offentliga miljön.Studien redogör även i vilken grad och på vilka sätt som aktörer kan påverkaregelverket.Vår studie omfattas av en dokumentanalys över de dokument som utgör detregelverk som reglerar temporära aktörers möjlighet att agera i staden. Utöverdokumentanalysen har vi även genomfört fyra kvalitativa intervjuer som gett eninblick i hur regelverket tillämpas i verkligheten samt beskriver situationen för detemporära aktörerna.Studien visar på att relationen mellan Malmö stad och temporära aktörer skiljer sigmellan olika aktörer. Större och organiserade aktörer kan driva frågor kring derasintressen och villkor och i förlängningen påverka regelverket och underlätta derastillgång till staden. Således får mindre aktörer svårare att verka i Malmös offentligamiljö. Malmö stad välkomnar alla aktörer men regelverkets utformning förtemporära aktörer hindrar många av de mindre aktörerna att vara aktiva i staden.Detta eftersom de saknar resurserna som krävs för att kunna påverka och förändraregelverket efter deras villkor. / This paper examines the relationship between the City of Malmö's regulations andtemporary actors and which influence space temporary actors in Malmö have. Itdescribes a selection of strategies that exist for a city to use when it comes to dealingwith temporary actors. Also a selection of tactics that exist for temporary actors touse to be able to be active in the public environment. The study also describes towhat extent and in what ways actors can influence the regulations.Our study is covered by a document analysis of the documents that constitute theregulatory framework that regulates the possibility for temporary actors to act inthe city. In addition to the document analysis, we have conducted four qualitativeinterviews that provided an insight into how the regulations are applied and describethe situation for the temporary actors.The study concludes that the relationship between the City of Malmö and temporaryactors differs between different actors. Larger and organized actors can pursuequestions about their interests and conditions and ultimately affect the regulationsand facilitate their access to the city. Thus, smaller actors find it more difficult tooperate in Malmö's public environment. The City of Malmö welcomes all actors,but the regulatory framework for temporary actors prevents many of the smalleractors from being active in the city. This is because they lack the resources requiredto be able to influence and change the regulations according to their conditions.

The purpose of this essay is to map the debate regarding the government's climate policy andhow it is perceived from the perspective of different actors. The questions asked are: whichfocus areas are prioritized by the various actors and how does it relate to the IPCC's definitionof an ambitious climate policy? Also, based on the framework concept, which competingperspectives can be identified in the debate? The material that forms the basis of the essay ispublished "climate agendas" from the actors' websites. The theoretical framework applied inthe essay is framing theory, together with an operationalization of the concept of ambitiousclimate policy. The theory forms the framework in the essay's analysis part. To structure thework, a qualitative method has been applied. A functional idea analysis feels relevant basedon the design of the study as the aim is to consider climate policy in relation to certainspecific actors within the climate policy sphere. The idea analysis is actor-centered with theaim of giving a more vivid presentation by writing how certain actors argue in the debate.Previous research shows that many actors are difficult but beneficial and necessary to be ableto make the climate transition more efficient. On the other hand, attention is drawn to a kindof inertia in the current system that stops benefits that outside actors could contribute to theprocess. In agreement with previous research, this essay shows that many actors make itdifficult to create a climate agenda that includes all interests. However, the results indicatethat more actors are necessary to be able to design a more comprehensive climate policy.Despite an increased diversity of actors, national governments will still be a character as thecomprehensive laws, budget proposals and taxes affect which actors are included in the work.The essay's results show that many actors unite around some areas, but the motives behind,and the management options vary. Regardless of whether an actor has been assigned a role inthe environmental movement or not, it can be seen that three out of four actors have anoutspoken criticism of the government's climate policy.

I denna uppsats ämnar författaren studera hur den mediala framställningen av sexuell exploatering av barn har förändrats från 2001 till 2022 utifrån två olika dimensioner, offer och förövare. Detta görs genom en diskursanalys av 240 artiklar från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med ett teoretiskt ramverk som utgår från diskursteori och Nils Christies teori om det idealiska offret besvaras frågeställningen: Hur framställs barn som brottsoffer för sexuell exploatering i den mediala diskursen? Hur har den framställningen förändrats över tid? Analysen fokuserar på vilka subjektspositioner diskursen tillhandahåller samt vilka aktörer som dominerar debatten och därmed formar diskursen. Resultatet visar att framställningen av sexuell exploatering av barn påverkas av hur offer- och förövarskap porträtteras i media. Uppsatsen avslutas med en diskussion av undersökningens resultat utifrån relevanta teman som framkommit i analysarbetet.

No description available.

I denna studie föreslås en vidareutveckling av den analysmetod som presenteras av Ramos (2008) och Ramos och Ford (2011) för operationaliseringen av nätverksbilder som analytiskt verktyg. Detta med syfte att undersöka huruvida nätverksbilder som analytiskt verktyg kan användas vid fallstudier i kontexten av atypiska nätverk. Utifrån fyra fallstudier av aktörer som är verksamma inom indiedelen av den svenska musikbranschen, presenteras och analyseras fyra nätverksbilder, vilka definieras utifrån begreppen bredd och omfattning. Studien finner att den anpassade analysmetoden går att använda i ett atypiskt nätverk och att de resulterande nätverksbilderna kan användas både för att bättre förstå de individuella fallen och för att jämföra fallen med varandra. Studien bidrar således till en potentiell breddning av nätverksbilder som analytiskt verktyg. För att ytterligare bredda applikationsområdet kan framtida forskning inkludera flera dimensioner i analysen, exempelvis utifrån Ramos (2008) och Ramos och Ford (2011), eller använda andra typer av urval för fallen än det som använts i denna studie.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares beskrivningar av hur de möjliggör för de yngsta barnens rätt till delaktighet i förskolans högläsningsaktiviteter. Frågeställningarna som besvaras är: Hur beskriver förskollärarna att de bjuder in till delaktighet för de yngsta barnen i högläsningen? Vilka möjligheter och utmaningar beskriver förskollärarna när det kommer till att göra varje barn delaktig i högläsningsaktiviteter? För att få svar på studiens frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. För att ta reda på förskollärarnas beskrivningar av hur de möjliggör för de yngsta barnens delaktighet i förskolans högläsningsaktiviteter har tre semistrukturerade gruppintervjuer genomförts. Grupperna som intervjuats har bestått av två till tre legitimerande förskollärare som arbetar med barn i åldrarna ett till tre år. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv och analysmetoden som använts är en tematisk analysmetod. Resultatet visar vikten av dialog samt samtal mellan förskollärare och barn som framträdande vilket kräver tid och utrymme för barns delaktighet i högläsningsaktiviteter. Resultatet visar även att böckers tillgänglighet är en förutsättning för barns delaktighet och initiativtagande. Resultatet visar även förskollärares förhållningssätt som betydelsefullt för att uppfatta yngre barns uttryckssätt samt för att möjliggöra för delaktighet i högläsningsaktiviteter.

No description available.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse ickemänniskor har i förskolans innemiljö under barns fria lek och vilken betydelse de har för barns subjektskapande. För att samla in vår empiri har vi använt oss av en kvalitativ ansats och genomfört en deltagande observation på en förskoleavdelning med hjälp av anteckningar. För att få fatt i vårt syfte och våra frågeställningar har vi utgått från ett posthumanistiskt perspektiv och tagit stöd av ett flertal performativa begrepp. I våra analyser har vi lyft fram ickemänniskor som till exempel rum, ytor, möbler, leksaker och material som generellt sätt kan ses som mindre betydelsefulla i förskolans vardag. Dessa ickemänniskor kan ses som performativa aktörer som deltar, får saker att hända och tillför förändringar i barnens fria lek. I analysen går det även att förstå hur ickemänniskor blir medskapare i barnens subjektskapande och att barnens handlande inte beror på hur de är innerst inne. Med en posthumanistisk syn kan pedagoger i förskolan bemöta barnen mer etiskt då de uppmärksammar hur ickemänniskor är deltagare och medskapare i barnens fria lek.

Uppsatsen undersöker om antropologiskt kunskap kan implementeras i Logical Framework Approach (LFA) –metoden för att förbättra den. LFA är en projektplaneringsmetod som bland annat används inom utvecklingsprojekt. Olika publiceringar om LFA har studerats för att få fram för- och motargument. Vidare har antropologiska publiceringar om hur antropologi kan användas inom utveckling- och biståndsprojekt legat till grund för att analysera LFA, och se om och isåfall var antropologisk kunskap kan användas för att förbättra den. Resultatet presenteras i form redovisning på var metoden får kritik samt hur antropologisk kunskap kan bidra till förbättring i det specifika området. / The thesis seeks to examine whether anthropological knowledge can improve the Logical Framework Approach (LFA). LFA is a widespread project planning method that is used in development projects. Various publications about LFA have been studied to identify arguments in favor of, and against the method. Furthermore, anthropological publications on how anthropology can be used in development and aid projects forms the foundations for analyzing the LFA. This is performed to see where anthropological knowledge can be applied to improve it. The result is presented by focusing on the criticism to discover how anthropology can contribute to improving the methods in the areas of concern.

Syfte och frågeställningar: Syfte med studien är att kartlägga förekomsten av kommersiella aktörer inom barn- och ungdomsidrotten i Sverige, och att analysera vilken verksamhet som erbjuds (inriktningar) för vem (målgrupper). Syfte är även att undersöka vilken inställning representanter för några specialidrottsförbund har till de kommersiella aktörerna. De centrala frågeställningarna är: Vilket utbud av kommersiella aktörer finns idag inom den organiserade barn- och ungdomsidrotten? Vad anser specialidrottsförbunden om dem? Föreligger det någon skillnad i utbudet mellan idrotterna och har utbudet förändrats över tid? Metod: Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Insamling av data gjordes genom kartläggning av kommersiella aktörer inom idrotterna basket, danssport, fotboll, gymnastik, innebandy, ishockey, ridsport och tennis med hjälp av internetsökningar. Kartläggningen kategoriserades och redovisades enligt L-M Engströms logiker med huvudprinciperna prestation, träning och upplevelse för att tydliggöra inriktningar och målgrupper. För att undersöka specialidrottsförbundens inställning genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultat: Antalet nyregistrerade kommersiella aktörer har ökat sedan mitten av 1990-talet. Störst ökning skedde mellan 2011 och 2015 då drygt 60 nya kommersiella aktörer registrerades, vilket är en ökning med 154 procent jämfört perioden 2006-2010. Inom alla de studerade idrotterna finns kommersiella aktörer som ett komplement för de som vill träna mer utanför ordinarie föreningsverksamhet medan det inom idrotterna danssport, gymnastik, ridsport och tennis går att förlägga all träning hos kommersiella aktörer. Kommersiella aktörer erbjuder sällan tävlingsverksamhet, men genom samarbeten med ideella föreningar finns ändå möjlighet att tävla. Företrädare för specialidrottsförbunden uttrycker viss oro eftersom de inte kan påverka de kommersiella aktörerna. Oron grundar sig i att de anser att kommersiella aktörer saknar tillräcklig kunskap för att bedriva barn- och ungdomsidrott. Förbunden menar också att kommersiella aktörer kan göra idrotten mindre tillgänglig eftersom speciella målgrupper eller ökade kostnader riskerar att utesluta grupper i samhället. Slutsats: Kommersiella aktörer inom barn- och ungdomsidrott har främst ett utbud som ger ökade träningsmöjligheter. Fri konkurrens gör att idrottsrörelsen inte kan påverka de kommersiella aktörerna vars verksamhet både konkurrerar och kompletterar föreningarnas. / Aim and research question: The aim of this study is to survey the occurrence of commercial operators within child and youth athletics in Sweden, and to analyze what activities they provide and whom they are aimed towards. The aim is also to examine the attitude of National Governing Bodies in regards to commercial operators. The central questions are: What range of commercial operators exists today within organized child and youth athletics? How has commercial interest in a range of sports and has this changed over time? What attitude do the National Governing Bodies have towards the commercial operators? Method: The study uses both a quantitative and a qualitative data collection. Data has been collected through surveying commercial operators via the internet. This study covered the sports of basketball, dance, football, gymnastics, floorball, ice hockey, equestrianism and tennis. The investigation is categorized and presented according to the logic of L-M Engström. The main areas of covered in the investigation were: playing level, training and experience in order to clarify directions and audiences. Semi-structures interviews were also conducted to underline the opinions of the National Governing Bodies. Results: The number of newly registered commercial operators within sport has increased since the mid-1990s. The largest increase occurred between 2011 and 2015 when more than 60 new commercial operators were registered, an increase of 154 percent compared to the period 2006-2010. In all the studied sports there are commercial operators as supplements for those who want to practice more outside regular sports association while athletes who take part in dance, gymnastics, equestrianism and tennis can do all the training at a commercial operator. Commercial operators rarely offer competitive activity, but through partnerships with non-profit organizations athletes could be able to compete. The concern is based in that they believe that commercial operators lack sufficient knowledge to engage children and young athletics. The unions also believe that commercial operators can make the sport less accessible because specific audiences or increased costs likely to exclude groups in society. Conclusion: Commercial actors in child and youth athletics have primarily a supply that provides increased training opportunities. Free competition means that the sports movement cannot affect the commercial operators whose activities both compete and complement the sports clubs. / Kommersialiseringstrender i barn- och ungdomsidrott